Bakgrund: Specialistsjuksköterskor har en central roll i upprätthållandet av en god och patientsäker vård. I nuläget tillvaratas inte specialistsjuksköterskans kompetens, vilket har minskat yrkets attraktivitet. Det finns ingen kompetensbeskrivning framtagen för specialistsjuksköterskor med inriktning medicinsk vård, vilket bidrar till svårigheten att definiera yrkesrollen.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur specialistsjuksköterskor med inriktning medicinsk vård beskriver sin yrkesroll och kompetens. Metod: En digital studie med specialistsjuksköterskor inom medicinsk vård i södra delen av Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i två generiska kategorier: Att växa in i rollen som specialistsjuksköterska och Att höja kvaliteten i vården genom kunskap. Specialistsjuksköterskorna beskrev sig ha en fördjupad kompetens efter utbildningen, vilket ledde till en mer avancerad praktik och en större trygghet i rollen. Med en djupare förståelse för vården som helhet följde också en större frustration, exempelvis kring organisatoriska hinder för en god omvårdnad. Specialistsjuksköterskorna roll innebar bland annat att ta ansvar för att bedriva en god och säker vård, att genomföra förbättringsarbeten, sprida evidensbaserad kunskap och vara ett stöd till kollegor.  Slutsats: Resultatet indikerar att förändringar i organisationen behövs. Specialistsjuksköterskor behöver mer tid och resurser för att kunna utöva omvårdnad på avancerad nivå och för att deras unika kompetens skall komma patienten till ännu större gagn. Studien har gett en indikation om vad yrkesrollen och kompetensen som specialistsjuksköterska inom medicinsk vård innebär men ytterligare förtydligande av yrkesrollen krävs. / Background: Specialist nurses have a central role in maintaining good and patient-safe care. At present, the specialist nurse's competence is not properly utilized, which has reduced the profession's attractiveness. There is no description of competence produced for specialist nurses of medical care, which contributes to the difficulty of defining the professional role. Aim: The aim of the study was to investigate how specialist nurses of medical care describe their professional role and competence Method: A digital study with specialist nurses of medical care in the southern part of Sweden. A qualitative content analysis with an inductive method was carried out. Results: The analysis resulted in two generic categories: Growing into the role of specialist nurse and Improving the quality of care through knowledge. The specialist nurses described themselves as having in-depth competence after their education, which led to a more advanced practice and greater security in the professional role. With a deeper understanding of care as a whole came a greater frustration, among other things about organizational barriers to good care. The role of specialist nurse in medical care involved taking responsibility for conducting good and safe care, carrying out improvement work, disseminating evidence-based knowledge and being a support to colleagues. Conclusion: The results indicate that changes are needed at the organizational level. Specialist nurses need more time and resources to be able to practice nursing at an advanced level and for their unique skills to benefit the patient more. The study has given an indication of what the professional role and competence as a specialist nurse in medical care entails, but further clarification of the professional role is required.

Title: Problem Posing Process: Comparison of Posers on Various Levels of Experience Author: PhDr. Eva Patáková Department: Department of Math. And Math. Education, Pedagogical Faculty, Charles University in Prague Supervisor: doc. RNDr. Jaroslav Zhouf, Ph.D. Abstract: The aim of the thesis is to compare the problem posing process of problem posers on various experience levels: Novices have no experience, specialists pose problems but not more than their teachers profession requires, experts pose problems profesionally, e.g. for Mathematical competitions. There were two phases of the research - both of them consisting of the pilot phase and the main study. The participants posed difficult and original Mathematical problems for approximately 15-year-old students. In the first phase methods derived from the grounded theory were used to analyze self-reflections, questionnaires and other written materials of problem posers. The second phase was based on qualitative analysis of videotyped problem posing process of respondents. The problem posing process of the three groups of respondents was different. With increasing level of experience the ratio of intentional ideas increased as well as the ratio of posers finding inspiration in the existing problem. Opinion to how a good problem should look like is also different for...

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker kontakt med hälso- och sjukvård är smärta. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse och definieras internationellt som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk och potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Icke-farmakologiska smärtlindring definieras genom terapi som inte involverar intag av medicin eller andra aktiva substanser. Det råder brist på information kring förekomsten av icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Specialistsjuksköterskans upplevelser av användandet av icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt kan bidra till att skapa nya perspektiv och kunskaper inom området.  Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att använda icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Totalt intervjuades nio specialistsjuksköterskor som arbetade kliniskt inom ambulanssjukvård. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med subkategorier; professionellt bemötande, metoder och tekniker samt utmaningar med icke-farmakologisk smärtlindring.  Slutsats: Den här studien visar att specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård har olika erfarenheter och upplevelser av att använda icke-farmakologisk smärtlindring prehospitalt. Resultaten visar att ett professionellt bemötande och metoder, tekniker och åtgärder lindrar smärta men också att det finns utmaningar i att använda sig av icke-farmakologisk smärtlindring. Några slutsatser är att det krävs mer utbildning och forskning inom området icke-farmakologisk smärtlindring, samt ökad implementering i lokala behandlingsriktlinjer. En annan slutsats är att icke-farmakologisk smärtlindring redan används av många, om än omedvetet. / Background: Pain counts as one of the most common reasons as to why patients contact their healthcare providers in the first place. While pain constitutes an individual and subjective experience, it is defined internationally as an unpleasant sensory and emotional experience, in turn associated with actual and potential tissue damage, or described in terms of such damage. Non-pharmacological pain management constitutes forms of therapy that do not involve the administration of drugs or other active substances. There is a lack of information on the prevalence of prehospital non-pharmacological pain management. Specialist nurses’ experiences of the use of prehospital non-pharmacological pain management, can contribute to the creation of new perspectives and knowledge in the field. Aim: The aim of the study was to describe specialist nurses’ experiences of using prehospital non-pharmacological pain management. Method: Data was collected through semi-structured interviews. The collected data was then analysed, using a qualitative content analysis method. A total of nine specialist nurses, all of whom worked clinically in ambulance care, were interviewed. Results: The analysis resulted in three categories with subcategories; meeting professionalism, methods and techniques, and challenges with non-pharmacological pain management. Conclusion: This study shows that specialist nurses in ambulance care have different types of experiences and premediated knowledge of using non-pharmacological pain management methods prehospitally. The results show that a professional approach towards the administration of different methods, techniques and measures relieve pain, but also that there are challenges stemming from the use of non-pharmacological pain management methods. Consequently, an increase in both research and education is needed within the field of non-pharmacological pain management, as well as an increased implementation of local treatment guidelines. Furthermore, it can be concluded that non-pharmacological pain management methods are already being used by many healthcare providers, albeit subconsciously.

Bakgrund: Lustgas har konstaterats vara ett mycket bra alternativ för smärtlindring av barn vid kortvarig procedurrelaterad smärta. Lustgasen har snabbt insättande effekt och biverkningar av lustgas är få eller av mild karaktär. Lustgas påverkar miljön negativt men en del av detta kan avhjälpas med effektiva ventilationssystem. Sjukvårdspersonal som exponeras för lustgas regelbundet utsätts för hälsorisker, dessa risker är dock inte helt kartlagda i nuläget. Sjuksköterskor som administrerar lustgas ställs inför en komplex situation med många faktorer att ta hänsyn till. Lustgasens betydelse i vården har studerats ur ett patient-, hälso- och miljöperspektiv. Enligt vår kännedom saknas studier som fokuserat på specialistsjuksköterskans eller blivande specialistsjuksköterskors upplevelser av lustgasadministrering till barn. Syfte: Att undersöka specialistsjuksköterskors och sjuksköterskor under pågående specialistutbildnings upplevelser av att administrera lustgas till barn i samband med procedursmärta på akutmottagning. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv design tillämpades. Strukturerade intervjuer genomfördes med tio specialistsjuksköterskor och blivande specialistsjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Sjuksköterskans strategier vid lustgasadministrering, Utmaningar i samband med lustgasadministrering och Lustgasens begränsningar och möjligheter. Vidare abstraherades 11 underkategorier. Övervägande positiva erfarenheter av lustgasadministrering till barn framkom under intervjuerna. I resultaten framkom att sjuksköterskan behöver kunna anpassa sig efter barnets förutsättningar. Även betydelsen av ett välfungerande teamarbete, hur arbetsmiljön påverkar lustgasadministrering och betydelsen av tydliga riktlinjer framträdde. Upplevelser av trötthet och det känslomässiga engagemanget vid lustgasadministrering beskrevs. Diskussion: Teamarbetets framgång kopplas till god kommunikation. Resultaten tyder på att hög arbetsbelastning påverkar hur väl riktlinjer följs och i förlängningen skulle detta kunna innebära att patientsäkerheten påverkas negativt. Lokala skillnader kan ha gått förlorade då studien utgår från ett sjukhus, skillnader mellan olika verksamheter skulle kunna ha bidragit med viktig information. För att belysa sjuksköterskors personliga erfarenheter användes strukturerade intervjuer. Det är möjligt att frågorna styrt svaren och att ämnen som inte togs upp kunnat ge värdefullt information. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att administrera lustgas är övervägande positiva och det finns en önskan om att utöka användandet av lustgas inom barnsjukvård. Välfungerande teamarbete och tydliga riktlinjer framträder som väsentligt för att framgångsrikt kunna administrera lustgas till barn inom akutsjukvård. Vidare forskning bör inkludera flera sjukhus för att identifiera viktig information om likheter och skillnader i användandet av lustgas samt jämföra upplevelserna hos dem som administrerar lustgasen.

Akutmottagningen spelar en central roll inom vården och samverkar med flera aktörer. På en akutmottagning arbetar olika professioner med patienter drabbade av akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning sker ofta i team, och en specialistsjuksköterska inom akutsjukvård skall verka för god samverkan i team och främja en säker vård. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning.  Litteraturöversikt användes som metod och 15 artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innehåller tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna belyser teamarbetes komponenter, teamarbetes konsekvenser och faktorer som påverkarteamarbetet. Slutsatsen är att ledarskap, kommunikation och tydliga roller är viktiga komponenter inom teamarbete enligt sjuksköterskor. Bra teamarbete ger ett effektivt arbetssätt men påverkas av arbetsbelastningen. Teamarbete är av stor vikt för akutsjukvård då detta påverkar patientsäkerheten och arbetstillfredsställelsen hos medarbetare. Teamarbete kommer dock inte av sig själv utan behövs övas på. / The emergency department plays a central role in healthcare and collaborates with several actors. In an emergency department, various professions work with patients affected by acute illness or injury. The work in the emergency department often takes place in teams, and a specialist nurse in emergency care must work for good collaboration in teams and promote safe care. The purpose was to shed light on nurses' experiences and experiences of teamwork in the emergency department. Literature review was used as a method and 15 articles were analyzed using qualitative content analysis. The results state contains three categories and ten subcategories. The categories that emerged were teamwork components, teamwork consequences and factors that influenced teamwork. The conclusion is that leadership, communication and clear roles are important components in teamwork according to nurses. Good teamwork provides an efficient way of working but is affected by the workload. Teamwork is of great importance for emergency care as this affects patient safety and job satisfaction among employees. However, teamwork does not come by itself but needs to be practiced.

The purpose of this qualitative case study was to examine the perceptions of partner teachers and graduate fellows in 1 school regarding the barriers and successes made during their participation in a National Science Foundation Grant. This study included 9 partner teachers and 7 graduate fellows who participated in the Science First! NSF GK-12 Grant. There were 16 participants in this study. This study was conducted at North Side Elementary and East Tennessee State University. Partner teachers and graduate fellows were interviewed to gain perceptions of the barriers and successes of their participation in the implementation of the Science First! grant at North Side and East Tennessee State University from 2008-2013. A list of possible participants in the study was provided from the grant leadership team. The 16 participants in the study were chosen through purposeful sampling. During data analysis, 4 themes arose as successes and 4 themes arose as barriers. The success themes were (a) relationships, (b) mutual appreciation, (c) increased academic depth, and (d) professional growth. The barriers were (a) communication, (b) time, (c) expectations, and (d) preparation. Based on the research, the following conclusions were presented. The coordination of a major NSF-GK12 grant can provide STEM support and academic rigor for a high poverty school with leadership. Positive relationships between the graduate fellows and partner teachers as well as the 2 participating institutions are critical in fostering successful grant implementation. Professional growth through the grant partnerships was obtained. The participants gained a mutual appreciation for the roles and responsibilities of each other. There are ups and downs in implementing a large grant at 1 elementary school with a university, but the rewards of the potential to influence teacher practices in STEM and student learning are great. Recommendations from the study findings may assist future grant award winners or partnerships of any kind in building productive relationships between schools and other institutions.

Bakgrund: WHO och UNICEF förespråkar amningsstart direkt efter förlossning och rekommenderar att helamning fortgår under barnets första sex månader. Tidigare forskning visar att mammor upphör med amningen tidigare och i många fall är det associerat med brist på stöd från omgivning och familj.  Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och syntetisera mammors upplevelser av hur specialistsjuksköterskor på BVC skapar amningsstöd.  Metod: En metasyntes av kvalitativa artiklar har genomförts. Sökning av artiklar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. De 15 kvalitativa artiklarna har analyserats utifrån Noblit och Hares (1988) sju steg. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman Emotionellt, informativt och praktiskt stöd samt Socialt stöd. Under det första huvudtemat framkom det fyra underteman; Konsekventa råd skapar en känsla av säkerhet belyser vikten av att specialistsjuksköterskan ger emotionellt stöd, tydlig och korrekt information om amning till mammor. Adekvat kunskap om amning ger ett ökat självförtroende som visar att när mammorna fick grundläggande amningskunskaper av specialistsjuksköterskan kunde amningen upprätthållas i större utsträckning. Känslan av att vara kompetent minskar skuldkänslor hos mammor och infinner sig när grundläggande kunskap ges. Känslomässigt stöd ökar mammors tilltro till kroppens egen förmåga handlar om mammor behov att få realistiskt och emotionellt amningsstöd. Det andra huvudtemat består av tre underteman. Närvaro från partner och familj har betydelse för amningsförmågan och Delaktighet i andra forum har betydelse för att känna sig motiverad till fortsatt amning belyser vikten av socialt, men även digitalt nätverk. Kontinuitet från specialistsjuksköterskan ger en känsla av lugn och harmoni och visar på vikten av ett fysiskt amningsstöd från specialistsjuksköterskan. Slutsats: Mammor som ammar sina barn är i behov av stöd tidigt i amningsprocessen. Det har framkommit att olika stöd är av vikt för mammor för att kunna upprätthålla amningen. Om stödet från specialistsjuksköterskan uteblir är det svårare för mammor att uppehålla amningen. En viktig del i stödet är att som specialistsjuksköterska kunna erbjuda kontinuitet för att ge en känsla av lugn och harmoni. Mammor behöver även de sociala stödet från partner, familj och andra forum för att gynna amningen. / Background: WHO and UNICEF advocate breastfeeding immediately after childbirth and recommend that babies continue to be breastfed exclusively for the first 6 months after childbirth. Previous research shows that mothers cease breastfeeding sooner, and in many cases it is associated with a lack of support from family and the surrounding environment. Purpose: The purpose of this study was to identify and synthesize how mothers experience the breastfeeding support provided by specialist nurses at pediatric clinics. Method: A qualitative metasynthesis has been completed. Searching of articles was performedby the databases Cinahl and PubMed. The final literature search yielded 15 qualitative articles and were analyzed according to Noblit and Hare’s seven steps. Result: From the result, two main themes emerged: Emotional, informative and practical support and Social support. Within the first main theme, four sub themes emerged; Consistent advice creates a sense of safety which highlights the importance of the specialist nurse providing emotional support and clear and correct information about breastfeeding to the mothers. Adequate knowledge about breastfeeding increases self-confidence shows that when the mothers received essential breastfeeding knowledge by the specialist nurse the breastfeeding could be maintained to a greater extent. The feeling of being competent decreases feelings of guilt in mothers when essential knowledge is provided. Emotional support increases mothers’ trust to their bodies’ capabilities comprised mothers' need for realistic and emotional breastfeeding support. The second main theme consists of three sub-themes. The presence of a partner and family is significant for the ability to breastfeed and Participating in other forums is of significance t to feeling motivated to continue breastfeeding highlights the importance of social but also digital networks. Continuity from the specialist nurse gives a sense of calm and ease, and shows the significance of physical breastfeeding support from the specialist nurse. Conclusion: Mothers that breastfeed their babies are in great need of support early on in the breastfeeding process. Without the support it is harder for mothers to maintain breastfeeding. It is evident that different types of support are significant for mothers to be able to maintain breastfeeding. The health benefits of breastfeeding are great. Previous research shows that breastfeeding can decrease risk of infections and Sudden Infant Death Syndrome, as well as mothers who breastfeed have a lower risk of breast cancer.

Denna studie är utförd på uppdrag av Saab i Järfälla. Utbildarna från underdivisionen Combat Systems som är en del av divisionen C2S (Command and Control Systems) ansåg att de behövde hjälp för att kunna reducera de utmaningar som utbildarna upplever i kundutbildningen. Syftet med denna studie är att kartlägga svårigheterna i utmaningarna som utbildarna upplever i kundutbildningen samt att analysera på vilket sätt dessa utmaningar skulle kunna redu-ceras. Fokus ligger på företagskultur, pedagogisk kompetens, och sakkunskap. Utvecklingen av kompetens för den enskilde utbildaren och organisationen diskuteras och betydelsen av att organisationen använder rätt kompetenser kartläggs. Företagskultur diskuteras och teorier om vad en organisation kan göra för att stärka sin kultur för att kunna utveckla kundutbild-ningen vidare, presenteras. Ett kvalitativt tillvägagångssätt används för att samla in data till studien i form av fokusgruppsintervjuer. En tematisk analysmetod används för att bearbeta data från intervjuerna. De koder och teman som används i den tematiska analysen är kopplade till den presenterade teorin. Resultatet påvisar att de olika utmanande situationerna som utbildarna säger sig uppleva på-verkar varandra och influerar hela organisationen. Ett exempel på vad Saab skulle kunna göra för att reducera de utmaningarna som uppstår presenteras och diskuteras utifrån resultatet av denna studie. Det mest framstående som Saab skulle kunna göra för att reducera svårigheterna som uppstår, utifrån denna studie, är: förbättra kommunikationen, samarbeta och försöka skapa en stark företagskultur. / This study is conducted as an assignment from Saab in Järfälla, Sweden. Saab wanted help to reduce the challenges in the customer training since the instructors had expressed they needed help to improve it. The purpose of this study is to map the challenging situations that an instructor at Saab can experience during the customer training, and analyse how the challenges could be reduced. The main focus is put on organisational culture, pedagogic competence, and specialist knowledge. The theoretical background describes the following theories: adult teaching, competence, and organisational culture. The development of the competence is discussed and the importance of how to use the right competence is stated. The organisational culture is discussed and what an organisation can do in order to strengthen the culture is presented. Theories for adult teaching are also presented. A qualitative approach, in the form of focus group interviews, are used to collect data. Four focus group interviews are analysed using thematic analysis where the different themes and codes are found using the theory. The results indicate that the different challenges that the instructors are facing in the customer training are linked and that they influence the organisation as a whole. An example of what Saab could do in order to reduce the challenges in the customer training is presented and discussed based on relevant theories. The things that Saab may do to reduce the challenges, according to this study, are: improve the communication, work as a team and try to create a strong organisational culture.

Syftet med studien är att utifrån ett individperspektiv undersöka hur HR-insatser har förändrats för första linjens chefer och HR-specialister i en offentlig verksamhet i Sverige och hur det i sin tur påverkat första linjens chefers tillfredsställelse och relation till HR-funktionen. De specifika frågeställningar är: ’Vilka är motiven till att genomföra en HR-transformation?’, ’Hur har arbetsinnehåll förändrats efter HR-transformationen?’, och ’Vilka utmaningar har uppstått under HR-transformationen?’. Syftet besvaras genom en kvalitativ metod med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer, varav tre är HR-specialister och tre första linjens chefer. Studiens teoretiska utgångspunkter för att analysera den insamlade empirin är från HRM till HR, HR-transformation, HR-medarbetarroller och HR-stöd som berör första linjens chefer. Resultaten visar att kunskapen kring HR-transformationen är låg, men alla respondenter bekräftar att det har skett en förändring kring HR-insatser där man kan se en koppling till “trebenta pallen”. Genom en omorganisation har HR blivit en kritisk och central enhet som arbetar med kommunövergripande strategiska frågor. Det som tillkommit under omvandlingen är att HR-funktionen erbjuder både strategiskt och operativt stöd på administrativ nivå men också genom en självbetjäningsdisk (digitala verktyg). Respondenterna är positiva till förändringen och vad förändringen har genererat och ser möjligheter till ytterligare förbättringar, då organisationen står inför stora utmaningar. / The purpose of the study is to examine, from an individual perspective, how HR tasks have changed for first line managers and HR-specialists in a public sector organization in Sweden and how this in turn has affected first line managers' satisfaction and relationship to the HR-function. The specific questions are: ‘What are the motives to undergo a HR-transformation?’, ‘How has the work content changed after the HR-transformation?’ and ‘What challenges have been encountered during the HR-transformation?’. The aim is answered through a qualitative method using six semi-structured interviews, of which three are HR-specialists and three first line managers. The study's theoretical starting points to analyze the collected empirical data are from PA to HR, HR-transformation, HR employee roles and HR support that affects first line managers. The results show that knowledge about the HR-transformation is low, but all the respondents confirm that there has been a change regarding HR tasks where one can see a connection to the “three-legged podium”. Through a reorganization, HR has become a critical and central unit that works with municipality-wide strategic issues. What has been added during the transformation is that the HR-function offer both strategic and operational support at the administrative level but also through a self-service counter (digital tools). All the respondents are positive about the change and what the change has generated and see opportunities for further improvement, as the organization faces major challenges.

Trauma är ett vanligt förekommande fenomen på akutmottagningen. Den svårt skadade patienten omhändertas på akutmottagningen av ett tvärprofessionellt team som på ett strukturerat sätt arbetar tillsammans med fokus på livräddande insatser. Traumaomhändertagandet har ett starkt medicinskt fokus där patientperspektivet inte alltid blir synliggjort eller prioriteras. Detta kan bidra till att patientens mångdimensionella behov inte blir tillgodosedda vilket påverkar patientens upplevelser av vården negativt. Syftet med studien var att sammanställa litteratur för att belysa patienters upplevelser av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats ihop med en tematisk analys användes för att besvara syftet. Resultatet genererade i två huvudteman: Positiva upplevelser och Negativa upplevelser samt sex underteman: Upplevelse av hög vårdkvalitet, Värdefull emotionell upplevelse, Ett gott bemötande och Bristfällig vård, Utebliven emotionell stöttning, Oprofessionellt omhändertagande. Genom att lyfta in patientperspektivet i traumaomhändertagandet möjliggörs ett personcentrerat omhändertagande med god information och kommunikation som gör patienten delaktig i sin vård, vilket i sin tur bidrar till positiva upplevelser av vården. / Trauma is a common phenomenon in the emergency department. Severely injured patients are taken care of by a multidisciplinary team in a structured manner, focusing on life-saving interventions. Trauma care has a strong medical focus, where the patient's perspective is not always visible or prioritized. This can contribute to the patient's multidimensional needs not being met, negatively affecting their experiences of care. The aim of the study was to compile literature to highlight patients' experiences of trauma care in the emergency department. An integrative literature review with a systematic approach, combined with thematic analysis, was used to address the aim. The results yielded two main themes: Positive experiences and Negative experiences, as well as six subthemes: Experience of high-quality care, Valuable emotional experience, Good treatment and Inadequate care, Lack of emotional support, Unprofessional care. By incorporating the patient perspective into trauma care, person-centered care is facilitated, with good information and communication enabling patient involvement in their care, thereby contributing to positive experiences of healthcare.