I denna uppsats har två myndigheters webbaserade kommunikation analyserats ur ett kritiskt perspektiv. Detta har gjorts med syfte att undersöka hur dessa myndigheter ägnar sig åt identitetsskapande och ger uttryck för värderingar genom sin visuella och verbalspråkliga kommunikation, huruvida det finns motsättningar mellan detta identitetsskapande och de lagstadgade klarspråkskraven samt ifall det går att se influenser från en kommersiell diskurs i myndighetskommunikationens diskurs. För att göra detta har Försäkringskassans och Skatteverkets hemsidor analyserats och kontrasterats mot den kommersiella aktören Adlibris’ hemsida med hjälp av verktyg från den multimodala systemisk-funktionella grammatiken. Studiens resultat visar att de båda myndigheterna ägnar sig åt identitetsskapande och värderingsuttryck i varierande utsträckning och med hjälp av olika visuella och verbalspråkliga resurser. Resultaten visade även på att det kan finnas en viss motsättning mellan klarspråklig tydlighet och begriplighet och ett stort fokus på identitetsskapande. Sist men inte minst kunde studien visa på ett mått av kommersiella influenser i den webbaserade myndighetskommunikationen.

En undersökning av hur lärare i spanska, åk 6-9 och gymnasiet, använder musik i sin undervisning, vilka dessa aktiviteter är och syftet med dem. Studien visar att musik och sång bl.a är gynnsam för att undervisa kultur och att musikaktiviteter har motiverande effekter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar. I denna studie fann jag inga direkta kopplingar mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning mer än att endast faktabaserat tal på målspråket förekom, från såväl lärare som elever. Även om mina resultat inte visade på några samband mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning, står jag fast vid min övertygelse om att ett ökat användande av målspråket från läraren kommer öka elevernas användning av målspråket, vilket även styrks av flertalet språkforskare.

<p>Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.</p><p>Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.</p><p>Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men – ack, så traditionellt… Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002. Förhoppningsvis kan dessa båda tidskrifter och deras historia hjälpa oss att bättre förstå några intellektuella och journalistiska förutsättningar i ett par av Europas länder.</p><p>«Skulle problemet med det franska språket, för en del, kunna förknippas med de skilda värden som erbjuds av frankofonin, respektive english-speaking world? Värden som från båda sidor har en naturlig tendens att uppfattas som en «diskursiv hegemoni – frågorna kan inte ställas på annat sätt»?</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken världsbild som förmedlas till förskolebarn i en norrbottnisk kommun och hur den världsbild som förmedlas förhåller sig till läroplanen och det den säger om jämställdhet mellan könen. Förmedlas en jämställd eller en ojämställd världsbild? Undersökningen består av ett primärmaterial och ett sekundärmaterial. Primärmaterialet består av tio barnsånger som förekommer i förskoleverksamheten i den representerade kommunen. Med textanalyser belagda med genusperspektiv analyseras primärmaterialet både kvantitativ och kvalitativt. Sekundärmaterialet består av fyra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar i kommunens förskoleverksamhet och ska fungera som ett komplement till primärmaterialet. Det som undersöks är hur sångerna framställer erfarenheter av världen, vem sångerna i typfallet framställer som aktiv, hur språket i sångerna ser ut på lexikal nivå, om kvinnor och män är lika synliga i texterna och om pedagogerna ute i förskoleverksamheten är könsmedvetna. Resultatet visar att sångerna förmedlar en övervägande jämställd världsbild samtidigt som de lämnar lite mer att önska då språket i dem på kvinnans bekostnad tenderar att göra mannen synlig, framställa honom som aktiv samt låta honom representera arten eller normen. Resultatet visar även att pedagogerna ute i förskoleverksamheten ofta är könsmedvetna utan att de vet om det. Slutsatsen av detta blir att pedagogernas förhållningsätt till jämställdhet i förskolemiljön svarar mot läroplanen och det den säger om jämställdhet mellan könen medan sångtexterna lämnar lite mer att önska när man ställer dem mot läroplanens jämställdhetskriterier.

Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. För att få svar på vårt syfte i vår undersökning ställer vi frågan vilka möjligheter och hinder finns att som förskollärare arbeta med barns språk och språkutveckling i förskolan. Undersökningen genomförs av en kvalitativ forskningsmetod där tio förskollärare intervjuas. Bakgrunden kopplas till litteratur och resultat/analysdelen tolkas med tidigare forskning och vetenskapliga teorier.   I resultat framkommer att det finns goda möjligheter att utveckla barns språk i förskolans verksamhet. Då förskolläraren är ansvarig för hur verksamheten utformas och organiseras ses de ha en roll som språkutvecklare. Sociala relationer, samspel mellan barnen och vuxna samt miljön och omgivning är betydelsefullt för barns utveckling av språk. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. För att förbereda barnen inför kommande utbildning är det angeläget att verksamheten organiseras och planeras så att barnen möter språk. Nyfikenhet ska väckas för olika kunskapsämnen som barnen kommer möta i skolans värld vilket inte framkommer i studien.   Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas kompetens är avgörande för hur de ser på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. Pedagoger har olika engagemang och kunskap kring förskolans uppdrag vilket påverkar förskolans kvalitet och utveckling av barns språk. Detta synliggörs genom vår frågeställning där förskolläraren beskriver möjligheter och hinder med att arbeta med barns utveckling av språk i förskolan. I undersökningen framkommer det att informanterna önskar kompetensutbildning om barns språk, utveckling av språk samt hur barn utvecklar språk parallellt.

The aim of this study was to investigate how pedagogues in preschool can support children with Finnish as mother tongue in their language development in Finnish. Previous studies in the field of language development stresses the importance of the child's capability to understand and to make itself understood. Through the perspective of translanguaging, code switching is a natural part of a bilingual person's language, although the language is constantly adapted to the linguistic situation. In qualitative interviews, pedagogues in a Finnish preschool in Sweden described their perception of how code switching affect the language development, how the language development is affected when code switching is not selectable, and how contextual attitudes affect the tendency for code switching. The result showed that code switching increases the possibilities to express oneself, that a well-developed bilingualism has importance for the identity, and that social norms implies consequences to the individual's language practice.

Denna studie undersöker några lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa som språkutvecklande för elever med svenska som andraspråk. Idag visar forskning positiva resultat på språk- och kunskapsutvecklande undervisning för såväl elever med svenska som modersmål och för elever med svenska som andraspråk. Studien undersöker även om lärarna i studien använder sig av denna undervisningsform i sin dagliga praktik, vilka resurser och hjälpmedel de har att tillgå samt i vilka situationer som de uppfattar att de arbetar på ett sätt som är språkutvecklande. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Sex gymnasielärare som alla undervisar elever med svenska som andraspråk i idrott och hälsa deltar i studien. Resultatet visar att lärarna ställer sig positiva till och uppfattar att ämnet idrott och hälsa är språkutvecklande på många plan. Dels har ämnet många ingångssätt till verbal kommunikation genom instruktioner, regelgenomgångar och praktiska demonstrationer av ämnesspecifika begrepp och dels öppnar ämnet för kommunikation genom samarbetsövningar och lagspel mellan eleverna med svenska som förstaspråk och andraspråkseleverna. Lärarna i studien uppger ett behov av mer resurser och fortbildning av hur man på bästa sätt inkluderar andraspråkselever i undervisningen.

Denna studie strävar efter att synliggöra hur lärare i årskurserna 4–6 arbetar med engelskämnet och hur de motiverar elever att skriva på engelska. Bakgrunden går igenom hur främmandespråksinlärning kan se ut samt begrepp så som motivation och feedback. Datainsamling skedde genom sju kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i engelska i årskurserna 4–6. Data transkriberades och analyserades med hjälp av den tematiska metoden. Resultatet visar hur lärare motiverarar elever till att skriva på engelska där mottagare, feedback och intresse är några faktorer som kan öka motivationen.

The purpose of this study is to investigate how people of varying ages, generations and genders use a selection of Swedish words that occurs in the Finnish language that is spoken in Sweden. The informants examined are originated from Finland or has at least one parent from Finland and speaks Finnish. In order to answer the aim and research questions for this study a quantitative method has been used and a survey with 277 replies has been accomplished. The result of the study shows that the Sweden Finns are using the investigated Sweden Finnish words. Some variations occurred due to age, generation and gender but despite these variations the words are overall used to a greater degree in relative to the investigated aspects.