Inledning Som blivande förskollärare intresserar vi oss för yngre barns språkutveckling. Vi vill fokusera på hur pedagoger använder böcker som redskap för att stödja och stärka barns språkutveckling. Vi anser att det är viktigt att vara aktiv och bjuda in barnen till en dialogisk och utforskande läsning tillsammans för att stimulera barnen i deras utveckling och lärande gällande språket. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av böcker som ett verktyg för att stödja och stimulera barns språkutveckling. Metod För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Detta gjorde vi för att det var ett bra sätt att få mycket information om ämnet vi har valt att undersöka, samt för att ge oss en helhetsbild utifrån vårt syfte och forskningsfrågor. Resultat Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att de ska vara aktiva läsande förebilder för barnen där de ska inspireras och få intresse för böcker och läsning. Förskollärarna ser fördelar med spontana lässtunder under dagen i en läsmiljö där språkutvecklingen blir en central del i olika sammanhang i verksamheten.

<p>I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.</p>

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spårkmiljö med utgångspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lärare i grundskolans tidiga år tar tillvara på detta. Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsättningar kan ge.

Samhället vi lever i byggs mer och mer upp av bilder som bidrar till enklare och snabbarekommunikation. Barnen växer upp i denna bildvärld, både i samhället och i den elektroniska världen. Därför är det viktigt att förskolan bidrar till att barnen ska få möjlighet att utvecklas i samma takt som samhället. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning förskollärarna arbetar med bilder som ett språkutvecklande hjälpmedel. Syftet är även att undersöka när, hur och varför bilder används som ett språkutvecklande hjälpmedel i förskolan. Metod Metoden som används i denna studie är en kvantitativ webbenkät. Enkäten skickades ut till 132 förskollärare i Sverige. Resultat I resultatet redovisas olika stapeldiagram från webbenkätresultatet. Några av de viktigaste resultaten är att förskollärarna använder bilder som ett språkutvecklande hjälpmedel i förskolorna olika mycket och på lika sätt, även att förskollärarna anser att bilder är ett stimulerande hjälpmedel för barns språkutveckling. Resultatet visar även att kunskapsnivåerna och om det finns barn i behov av bildstöd i verksamheten påverkar hur mycket och med vilka barn förskollärarna använder bilder i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med den inre lärmiljön för att stödja språket i mångkulturella förskolor. Min studie har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Metoden som användes i denna studie är den kvalitativa och det gjordes semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades nio förskollärare från nio olika förskolor. Resultatet visar att den inre lärmiljön i förskolan har en betydelse för barns språkutveckling. Det framkom att förskollärarens förhållningssätt, arbetssätt och kunskaper är viktiga samt att det är viktigt att det finns ett varierat utbud av material i förskolan. Slutsatsen visar att det är förskollärarnas engagemang, metoder, arbetssätt och möjligheter som avgör hur den inre lärmiljön organiseras för att stärka barns språkutveckling.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med skriftspråk i förskolan och hur pedagoger genom material och miljö i leken kan främja barns skriftspråksutveckling. Den teoretiska utgångspunkten för studien vilar på det sociokulturella perspektivet. Kvalitativa intervjuer av semistrukturerad form genomfördes med fyra pedagoger verksamma i norra Sverige. I studien framkommer det att leken har betydelse för barns skriftspråksutveckling. Resultatet visar på miljön och materialets betydelse i leken för att väcka barns intresse för skrift. De deltagande pedagogerna beskriver hur de genom att tillföra relevant material och genom miljöns utformning kan väcka intresse för skrift i leken. Vidare beskriver pedagogerna sin roll i leken för att ge stöd och stimulera barns skriftspråksutveckling. Utifrån resultatet dras slutsatsen att pedagogerna behöver skapa utmaningar i barns lek för att vidga deras perspektiv på skriftspråk. Pedagoger i förskolan behöver ta tillvara på barns tidigare erfarenheter och införliva flerspråkighetsperspektiv gällande skriftspråk i utbildningen.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares upplevelser av hur förskolans språkmiljö kan utmana och stötta barns språkande samt deras beskrivningar av hur språkmiljön bidrar till barns språkutveckling. Frågeställningar som har besvarats är: Hur upplever förskollärare att den fysiska språkmiljön ger barn förutsättningar för språkande? Hur upplever förskollärare att den sociala språkmiljön bidrar till barns språkutveckling?  Studien är genomförd med en kvalitativ metod genom sex samtalspromenader. Studien har en sociokulturell utgångspunkt och empirin har bearbetats med hjälp av en kvalitativ analys.  Resultatet visar att förskollärarna upplever att språkmiljön bidrar till barns språkande. Förskollärarna upplever att material och dess tillgänglighet är bärande aspekter för att ge barn förutsättningar för språkande i förskolan. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt till språk och deras språkbruk påverkar barns språkutveckling samt att förskollärarna planerar språkmiljön utifrån barns intresse. Det visar sig även att förskollärarna upplever att den fysiska språkmiljön ska vara inspirerande för barn samt att den sociala språkmiljön ska ge barn förutsättningar att uttrycka sig språkligt.

Studiens syfte är att undersöka hur sex förskollärare beskriver sin utformning av språkundervisning med yngre barn i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån är följande: Vad kännetecknar språkundervisning i förskolan enligt förskollärarna? Vilka språkdidaktiska val beskriver förskollärarna? Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där samspel och kommunikation är centralt, vilket även är studiens fokus. Resultatet visar att respondenterna lägger stor vikt vid kommunikationen i språkundervisningen. Förskollärarna menar att i undervisning är det viktigt att begreppsliggöra ord tillsammans med barnen och att använda ett utvecklat ordförråd vilket respondenterna ser som ett sätt för förskollärarna att vara en språklig förebild. Studiens resultat påvisar olika verktyg i språkundervisning så som litteracitetshändelser, språkmiljöns utformning och förskollärares kompetens.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers språkutveckling i förskolanoch skolan. Jag undersökte också om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom språksvaga barnen/elever och om miljön kan vara språkutvecklande för alla barn/elever.Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre från förskolan och tre från skolan. För att samla data till undersökningen använde jag mig av öppna intervjufrågor.Resultatet visar på att pedagoger är medvetna om barns språkutveckling, men har dålig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att får en bättre språkutveckling. De pedagoger som har tillgång till specialpedagog känner att de får stöd av denna för att kunna arbeta med språkförsenade barn. Om barnet är knutet till en logoped kan pedagogerna oftast få tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan.Miljön kan ha väldigt stor betydelse för språklig stimulans. Både hur den utformas och vad som finns tillgängligt i den. Den kan skapa fler mötesplatser där barn och vuxna träffas i mindre grupper som ger alla en större möjlighet till fler språkutvecklande samtal under dagen.