Syftet med denna studie är att studera lärares samtalsstilar under mellanmålet på fritidshemmet och om dessa, utifrån begreppet scaffolding/stöttning, kan få konsekvenser för elevernas språkanvändande, något som vi benämner språkande. Metoden som använts för insamling av material har varit observationer samt intervjuer i form av fokusgruppsamtal och kvalitativa enskilda intervjuer. I analysen av resultaten används begreppet scaffolding/stöttning för att synliggöra hur lärarnas samtalsstilar kan inverka på elevernas språkande. Resultatet visar att lärarna ger eleverna mycket talutrymme samt att de mestadels använder sig av frågor i samtalen och att samtalen ofta utgår ifrån elevernas intressen. Detta ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och ger dem därmed större möjlighet till att använda språket. Studiens slutsats är att mellanmålssituationen är högst relevant avseende möjligheter till samtal mellan lärare och elever inom fritidshemmets arena. Det framstår dock som viktigt att lärare i fritidshem blir medvetna om denna pedagogiska potential och tar tillvara på den.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares upplevelser av hur förskolans språkmiljö kan utmana och stötta barns språkande samt deras beskrivningar av hur språkmiljön bidrar till barns språkutveckling. Frågeställningar som har besvarats är: Hur upplever förskollärare att den fysiska språkmiljön ger barn förutsättningar för språkande? Hur upplever förskollärare att den sociala språkmiljön bidrar till barns språkutveckling?  Studien är genomförd med en kvalitativ metod genom sex samtalspromenader. Studien har en sociokulturell utgångspunkt och empirin har bearbetats med hjälp av en kvalitativ analys.  Resultatet visar att förskollärarna upplever att språkmiljön bidrar till barns språkande. Förskollärarna upplever att material och dess tillgänglighet är bärande aspekter för att ge barn förutsättningar för språkande i förskolan. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt till språk och deras språkbruk påverkar barns språkutveckling samt att förskollärarna planerar språkmiljön utifrån barns intresse. Det visar sig även att förskollärarna upplever att den fysiska språkmiljön ska vara inspirerande för barn samt att den sociala språkmiljön ska ge barn förutsättningar att uttrycka sig språkligt.

Vi vågar påstå utifrån vår undersökning att ett språkande arbetssätt har betydelse för ett lustfyllt lärande. Språkande är ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport Läs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). Språkande är ett kommunikativt verktyg, men även ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda på innebörden utifrån citatet ”det är i språkandet kunskapen blir till” (Dysthe,1996) samt om språkandet, enligt eleverna, är ett lustfyllt arbetssätt. Genom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer fick vi, utifrån barnens perspektiv, fram vårt resultat. Resultatet som framkom är att språkandet skapar lust i den bemärkelsen att det utgår från barnens erfarenheter, att det finns en mottagare i arbetstillfället och att språkandet är i sig själv ett skapande av ny kunskap. Möjligheten till att samtala blir ett led i att tala-lyssna-skriva och läsa, som med ett sammanfattande namn kallas språkande. Språkande visade efter vår undersökning vara ett uttryckande av ny kunskap som skett i ett dialogiskt samspel med andra.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar av barnens möjlighet till att multimodalt språka i förskolan. Studiens frågeställningar som besvarats är: Hur beskriver de intervjuade förskollärarna att de möjliggör multimodalt språkande för barn i förskolan? och Hur beskriver de intervjuade förskollärarna att barnen erbjuds material att multimodalt språka med i förskolan?. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med tre dyadiska intervjuer med verksamma förskollärare. Kress teori om barns meningsskapande med fokus på mötet mellan individer, används som teoretisk inramning för denna studie. Data har bearbetats genom tematisk analys.  Resultatet visar att förskollärare beskriver att de erbjuder barn möjlighet att använda ett brett utbud av material som finns tillgängligt. Förskollärarna beskriver vikten av att introducera material i förskolan och att de behöver lyssna in barnen för att möjliggöra multimodalt språkande.

Syftet med studien är att få reda på hur användningen av matematikens skriftliga språkande kan påverka elevernas lärande i räknesättet division. Informanterna i studien var fem elever i årskurs 4 som valdes bland de som samtyckte till deltagandet. I den praktiska delen av arbetet, konstruerade eleverna en textuppgift till matematiska uttrycket 24/6 - 3. Materialet bestod av intervjuer och det som eleverna producerade när de konstruerade uppgifter och deras svar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att den största fördelen enligt eleverna var att matematikens språkande gör det roligare att arbeta med division. En annan viktig fördel var att elevernas förståelse i division ökade efter att de hade arbetat på detta sätt. De nackdelar som kom fram var att eleverna upplevde att det var arbetsamt och svårt att arbeta med metoden. Andra delen av resultatet visade att eleverna konstruerade uppgifter enbart med delningsdivision. De flesta elever gav siffran 24 kontexten av någonting ätbart. Största delen av eleverna menade att antalet 6 representerade människor. Eleverna definierade inte med tydlighet var antalet  togs ifrån. Denna del av resultatet visade också att eleverna föredrar användning av symbolspråket och naturliga språket framför bildspråket i deras lösningar. Med stöd av det som resultatet visade kan språkandet anses vara ett bra sätt att arbeta med matematik i räknesättet division. / The aim of the study is to see how the use of textual languaging of mathematics can affect pupils learning in an operation of division. Participants of the study consisted of five 4th grade pupils which were chosen among those who agreed to participate in the study. In the study, the pupils were supposed to construct a word problem for a mathematical expression 24/6 - 3. The research data consisted of interviews and of the material pupils produced when they constructed their word problems and their answers to them. The interviews were later analyzed with a qualitative content analysis.  Results show that the most significant advantage according to the pupils were that languaging of mathematics makes it more fun to work with division. Another important result was that after the pupils had worked this way, they were able to understand the concept division a bit better. Disadvantages expressed by the participants were that they felt this kind of working method in mathematics may demand more work than what they are used to. The other part of the results show that the pupils constructed their word problems with division by parts. Almost all the pupils gave number 24 a context of something eatable. The most part of the pupils meant amount of 6 represent human beings, for example friends. Pupils didn’t clearly define where the amount of  was taken away. This part of the results show also that the pupils preferred using symbolic language and natural language over pictorial language in their answers. Results indicates that languaging could be a recommended way to work with mathematics in division.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken betydelse förstaspråket kan ha för andra-språkselevers lärande. Syftet uppnås med två frågeställningar. Den ena är: Vilken betydelse tillmäts förstaspråket i forskningen om andraspråksinlärning? Den andra är: På vilka sätt an-vänder andraspråkselever sitt förstaspråk som resurs i det dagliga skolarbetet? Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en litteraturstudie om andraspråksin-lärning och -utveckling. Resultatet av litteraturstudien prövas därefter i en småskalig pilotsun-dersökning som består av intervjuer och klassrumsobservationer. Analysen av materialet be-svarar studiens andra frågeställning. Den teoretiska ramen för studien är den sociokulturella teorin vars huvudtes är att språkutveckling sker genom språkanvändning. Resultatet av litteraturstudien visar att äldre forskning om andraspråksinlärning inte tillmäter förstaspråket någon betydelse för fortsatt lärande. Genomgången av nyare forskning däremot visade på en tydlig utveckling enligt vilken förstaspråket erkänns som resurs för lärande. Dessa resultat prövas i pilotstudien som utgår från ett elevsperspektiv. Resultatet av pilotstudien visar att eleverna aktivt använder förstaspråket som resurs för lärande. Detta resultat kunde sedan yt-terligare prövas genom klassrumsobservationer som bekräftade elevernas berättelse. Klass-rumsobservationerna visade dock att elevernas förstaspråk inte hade en självklar plats i undervisningen som dominerades av det svenska språket. En ny aspekt som framkom i inter-vjumaterialet var att eleverna använde även engelska som resurs för lärande. Med stöd i dessa resutlat drar jag slutsatsen att det verkar vara språkandet i sig, alltså kommunikationen med hjälp av alla språkliga resurser, som eleverna tycker, bidrar till lärande.

Syftet med följande undersökning är att ge ett kunskapsbidrag om flerspråkiga elevers upplevelse av sin språkliga identitetsutveckling i samspel med skolans svenskundervisning. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: (1) Hur upplever flerspråkiga elever att deras språkande uppfattas inom ramen för svenskundervisningen? och (2) Hur upplever flerspråkiga elever att deras språkliga identitet påverkas av svenskundervisningens förhållningssätt till språkande? Undersökningen har en positionsteoretisk utgångspunkt. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de flerspråkiga eleverna upplever en enspråksnorm i skolan och att detta har påverkat deras syn på sitt eget språkande och sin egen språkliga identitet. / The aim of the following study is to make a knowledge contribution regarding multilingual students’ experience of their linguistic identity development in interaction with Swedish language teaching in school. To reach this aim the following questions have been answered (1) How do multilingual students experience that their languaging is perceived within the Swedish language teaching? And (2) How do multilingual students experience that their linguistic identity is affected by the approach to languaging in the Swedish language teaching? The theoretical framework in this essay is positioning theory. The method used in this essay is qualitative semi-structured interviews. The result shows that the multilingual students experience a monolingual norm in school and that this has affected how they perceive their own languaging and linguistic identity.

The overarching aims of this thesis are to investigate how students in higher education in Rwanda experience learning through the medium of a foreign language, mainly English, and the strategies they employ in order to successfully complete their university studies during a period of both language and educational change. Taking a sociocultural perspective, the thesis subscribes to a qualitative research design. Interviews were used in order to gain in-depth understanding of how higher education students reflect on, handle and cope with learning through a foreign language. Video and audio recorded interactions of students’ formal and informal group discussions were used to capture some of the seen but unnoticed linguistic and communicative details that might be of interest in shedding light on aspects related to learning in a foreign language. Four empirical studies show that students face different challenges in using the newly adopted language of learning and teaching. They are, however, aware of the fact that the globalisation process and dissolution of national boundaries may create new opportunities and are therefore willing to upgrade their English in order to cope with the new academic situation. Findings show that active use of multiple languages, although time consuming, has great potential to facilitate learning, thus emphasizing the complementarities rather than the exclusion of languages used in Rwanda. Also, teacher and student initiated group discussions have the potential to promote knowledge construction in content subjects as students afford a context for confident participation. Although the mother tongue is not officially recognised as language of instruction in higher education, it plays a mediating role for the negotiation of meaning of domain specific content through responsible code switching and translanguaging. / Det övergripande syftet för denna avhandling är att undersöka hur studenter inom högre utbildning i Rwanda erfar att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska, och vilka strategier de använder sig av för att lyckas genomföra sina universitetsstudier i en tid av förändring av både undervisningsspråk och undervisningen i sig. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsdesign. Intervjuer genomfördes för att få fördjupad förståelse för hur studenterna reflekterar över och hanterar problemet med att lära på ett främmande språk. Video- och audioinspelade interaktioner av studenternas formella och informella gruppdiskussioner användes för att fånga och analysera språkliga och kommunikativa detaljer som förekommer men ofta förbises eller tas för givna. Fyra empiriska studier visar att studenterna möter olika utmaningar när de måste använda ett nyligen introducerat främmande språk i undervisningen och i olika lärandesituationer. De är emellertid medvetna om att globalisering och upplösning av nationella gränser kan skapa nya möjligheter och är därför villiga att förbättra sin engelska för att kunna klara av den nya undervisningssituationen. Analyserna visar också att aktiv användning av en mångfald av språk, även om det är tidsödande, har stor potential att underlätta lärande och på så sätt betonas den komplementerande snarare än den exkluderande synen på språkanvändning i Rwanda. Dessutom visar det sig att diskussioner i grupp initierade av både lärare och studenter har en potential att stödja konstruktionen av kunskap inom akademiska ämnen eftersom studenterna skapar en tillitsfull miljö där de är trygga att delta. Studierna visar också att trots att modersmålet inte är officiellt erkänt som undervisningsspråk spelar det en medierande roll i framförhandlandet av innehållet inom olika ämnesområden genom olika former av gränsöverskridande språkande där alla språk som studenterna har tillgång till används.

Leken betonas som en viktig del för barns kommunikation, samspel och utveckling. Dock visar forskning en problematik kring lek och lärande då förskollärares rädsla för att ta över barns lek framträder och förskollärare istället väljer att stå utanför lek. Denna problematik står i kontrast med förskollärares möjlighet att använda språkutvecklande arbetssätt i lek tillsammans med barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärares metakommunikation med barn i lek kan bidra med potentiella möjligheter att främja barns språkande. Närmare bestämt handlar studiens syfte om att synliggöra hur förskolläraren använder variation i barns lek för att främja barns egna initiativ och möjliga utveckling av nya erfarenheter på ett sätt som kan synliggöra barns språkande. För att besvara studiens syfte genomfördes kvalitativa observationer där tre förskollärare medverkar, valda genom ett subjektivt urval. Studiens empiri analyseras med inspiration från en utvecklingspedagogisk ansats, där interaktion och kommunikation ses som centrala delar i barns lek och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppmuntrar barnen till att reflektera om vad som sägs och görs i leken, med strävan efter att öka barns medvetenhet kring handlingar och innehåll i leken. Dessutom visar resultatet att förskollärare använder variation i fråga om anpassning av kommunikation och innehåll utifrån barnen de samspelar med i leken samt att förskollärare lyssnar in barnen genom att utgå från barnens görande i leken med avsikt att främja barnens språkande. Slutsatsen är att förskollärare till stor del interagerar med barn i lek genom olika strategier som främjar barns reflektion, aktörskap och språkande i lek. Detta genom att metakommunicera tillsammans med barn i och om leken, tillföra variation i leken utifrån barnen och lekens innehåll, liksom tillvarata barns erfarenheter genom att vara lyhörd gentemot barns görande i lek.