I den här undersökningen har lärarkommentarer i studentuppsatser under hundra år undersökts med syfte att ta reda på vad dessa kan säga om språkliga normer och deras utveckling vid Karlstads högre allmänna läroverk mellan åren 1868 och 1968.  Undersökningen har begränsats till tre nedslag med femtio års mellanrum, 1868, 1918 och 1968, där lärarnas kommentarer kategoriserats efter funktion. Kategorierna har också analyserats separat med hjälp av utvalda exempel från respektive kategori. Slutligen har resultatet jämförts med tidigare forskning om elevspråk i studentuppsatser.  Resultatet visar dels på att elevernas skriftliga språknorm framför allt under 1900-talets senare hälft blivit enklare och mer talspråklig, och att lärare alltid i viss mån har velat motverka eller bromsa den utvecklingen, men dels också på lärarens språkmakt och tolkningsföreträde i att bedöma vad som är rätt och fel. Det visar också att lärarnas språkvårdande funktion varit stark under hela undersökningsperioden. / In this study, teacher comments in student essays have been examined with the aim of finding out what these can say about linguistic norms and their development at Karlstad's secondary upper school between 1868 and 1968. The study is limited to years at fifty-year intervals, 1868, 1918 and 1968, in which the teachers' comments were categorized by function. The categories have also been analyzed separately using examples from each category. Finally, the result has been compared with previous research on student language in student essays. The result shows that the norm of students' written language, especially during the latter half of the 20th century, is less complex and closer to colloquial language, and that teachers to some degree always have wanted to slow down this development. However it also shows the teacher's language power in assessing what is right and wrong. Furthermore, the study shows that the teachers' language cultivational function has remained strong throughout the investigation period.

I den här undersökningen har lärarkommentarer i studentuppsatser under hundra år undersökts med syfte att ta reda på vad dessa kan säga om språkliga normer och deras utveckling vid Karlstads högre allmänna läroverk mellan åren 1868 och 1968.  Undersökningen har begränsats till tre nedslag med femtio års mellanrum, 1868, 1918 och 1968, där lärarnas kommentarer kategoriserats efter funktion. Kategorierna har också analyserats separat med hjälp av utvalda exempel från respektive kategori. Slutligen har resultatet jämförts med tidigare forskning om elevspråk i studentuppsatser.  Resultatet visar dels på att elevernas skriftliga språknorm framför allt under 1900-talets senare hälft blivit enklare och mer talspråklig, och att lärare alltid i viss mån har velat motverka eller bromsa den utvecklingen, men dels också på lärarens språkmakt och tolkningsföreträde i att bedöma vad som är rätt och fel. Det visar också att lärarnas språkvårdande funktion varit stark under hela undersökningsperioden. / In this study, teacher comments in student essays have been examined with the aim of finding out what these can say about linguistic norms and their development at Karlstad's secondary upper school between 1868 and 1968. The study is limited to years at fifty-year intervals, 1868, 1918 and 1968, in which the teachers' comments were categorized by function. The categories have also been analyzed separately using examples from each category. Finally, the result has been compared with previous research on student language in student essays. The result shows that the norm of students' written language, especially during the latter half of the 20th century, is less complex and closer to colloquial language, and that teachers to some degree always have wanted to slow down this development. However it also shows the teacher's language power in assessing what is right and wrong. Furthermore, the study shows that the teachers' language cultivational function has remained strong throughout the investigation period.

Syftet med denna studie är att belysa högstadieelevers behärskning av pronomenen de och dem i skrift samt identifiera om det finns ett samband mellan lärares attityder till de, dem och dom och elevers behärskning av de och dem. För att uppnå syftet har kvantitativ och kvalitativ metod använts. Den kvantitativa metoden består av ett lucktestet som genomfördes av sammanlagt 132 elever i årskurs 7–9 på en grundskola belägen i västra Skåne. Den kvalitativa metoden består av semistrukturerade intervjuer med de tre årskursernas respektive lärare. Resultatet visar att vissa elever behärskar de och dem väl, andra relativt väl och vissa brister i behärskningen. Vidare visar resultatet att lärarnas attityder till de, dem och dom varierar och man kan utläsa en tydlig koppling mellan lärarnas olika attityder och elevernas behärskning av de och dem. Slutsatserna som kan dras av studien är att högstadieeleverna varierar i normenlig behärskning av de och dem i skrift och att lärarnas attityder till de, dem och dom i hög grad påverkar elevernas behärskning.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ”fult”. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen.Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ”fult” inte nödvändigtvis är fult för informanterna. De fula orden är många, ofta kreativa, och fyller en mängd olika funktioner. Mot bakgrund av att informanterna finner det viktigt med avsikten bakom ett fult ord, gör jag en distinktion mellan fula ord som bryter mot moraliska regler och fula ord som bryter mot sociala konventioner.

Denna uppsats undersöker hur elever på det industritekniska programmet ser på sitt egetanvändande av språket i undervisningen. I undersökningen riktas fokus på hur elevernauppfattar sitt eget användande av språket i både program- och gymnasiegemensamma ämnen.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan har analyseratsmed hjälp av en tematisk analys. De tre teman som arbetats fram är Det informella och detformella språket, Det samarbetande och jämlika språket och Självinsikter och språket.Samtliga presenterar olika perspektiv på hur eleverna inom programmet upplever ochuppfattar språket och användningen av det. Tematiken visar hur olika normer och regler styranvändandet av språket beroende på vilken undervisningssituation man som elev befinner sigi. Utifrån den data som inhämtas visar den att eleverna har en stor medvetenhet om att språketanvänds olika och att det finns olika strategier för att använda det. Det språk som helstanvänds och som eleverna känner sig mest bekväma med är det muntliga språket. / This thesis examines how students at the industrial-technical program views their use oflanguage within teaching. The survey focuses on how students percieve their own use oflanguage in both program specific and general subjects. The survey was conducted usingquialitative interviews which were then analyzed with the help of a thematic analysis. Threethemes has been found and those are The informal and the formal language, The collaborativeand equal language and Self insights and language. All of these present different perspectiveson how students within the program experience and percieve the language and its use. Thethemes also shows how different norms and rules govern the use of language depending onwhich teaching situation the student is situated in. Based on the data collected, it shows thatstudents have a keen awareness that the language is used differently and that there aredifferent strategies when using it. The language that is most used and that students feel mostcomfortable with is the oral language.