Abstract The purpose with this essay is to get knowledge about the consequences that speech-defects bring for children in pre-school ages. I got interested in this matter when I, during my teaching practice, got in touch with children carrying this specific disorder. I chose to apply qualitative interview as a method to investigate this and as a starting-point I used these aspects: How does speech-defects affect learning, understanding, friendship relations, and development in general? I interviewed three pre-school teachers in two different schools. One school in a smaller district and the other one in a middle-sized town, in the middle of Sweden. From these interviews and the literature that I have read on the subject, I have learned that children with speech-defects very often have problems with friendship relations, simply because friends have a hard time understanding what these children are saying. The consistence could very well be that the children with speaking-disorders gets excluded from the rest of the group. A speech-defect can also bring consequences for learning, especially for learning to read and write. It could also become complicated in other learning situations, since these children do not always have the ability to express their thoughts and feelings. Sometimes, but not always, a speech-defect can bring consequences for the child and its development in general, in the shape of less developed mobility in other areas. These issues cause frustration, expressed as anger or introvertness and a lowered self-confidence. Keywords: speaking, language, speaking-disorders, speech defects.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande. Pedagogerna uppfattar att språksvårigheter synliggörs genom att barnet har en oförmåga att göra sig förstådd bland kompisarna i exempelvis leken, men också genom att barnen inte gärna uttrycker sig verbalt och tar till kroppen som kommunikationsverktyg. I de fall där andra insatser och resurser är nödvändigt så nämner majoriteten av pedagogerna hur dem i första hand diskuterar deras uppfattningar med kollegorna för att sedan lyfta det med föräldrarna. En god föräldrakontakt understryks. Att få stöd utifrån iform av exempelvis specialpedagog eller logoped anses vara en trygghet för pedagogerna. Vilka resurser och insatser som sätts in och hur dessa förvaltas skiljer sig kommunerna emellan. Den ekonomiska faktorn kan vara en avgörande faktor i många fall menar dem intervjuade.

Språket har stor betydelse för människan, utan språket är det svårt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstådd. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med att stimulera barns språk samt ta reda på vilka tal- och språksvårigheter som lärare i förskolan kan ställas inför. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vårt resultat är baserat på intervjuer med förskollärare och specialpedagoger med inriktning mot tal, språk och kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna ansåg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att använda ett medvetet språk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns språk. Barn kan ha svårt att uttala vissa ljud men även svårigheter med att förstå och tolka information samt att de kan ha besvärligt att anpassa språket i olika sociala sammanhang. Vi har fått reda på hur förskollärare går till väga när de uppmärksammar tal- och språksvårigheter hos barn. Den slutsats vi drar av vårt undersökningsresultat är att det är av stor vikt att i tidig ålder medvetet främja barns språkutveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och språksvårigheter på förskolan och i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och språksvårigheter, hur ett barns svårigheter kartläggs samt hur barns tal och språk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag använt mig av intervju och observation. Resultatet visar att det stöd barnen får av talpedagogen är genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och språk. Talpedagogen kartlägger även barnens svårigheter med hjälp av Hellqvists fonemtest med vilket hon får kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva på. Både på förskolan och i skolan bygger pedagogerna in språkstimuleringen i vardagen på ett naturligt sätt genom att oftast utgå från barnens egna intressen och kunskaper. Detta har visat sig på förskolan genom att pedagogerna främst låter barnen ge förslag på vad de vill göra och utgå från detta, medan lärarna i skolan anpassar material och arbetsböcker utefter elevernas kunskapsnivå.

<p>Språket har stor betydelse för människan, utan språket är det svårt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstådd. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med att stimulera barns språk samt ta reda på vilka tal- och språksvårigheter som lärare i förskolan kan ställas inför. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vårt resultat är baserat på intervjuer med förskollärare och specialpedagoger med inriktning mot tal, språk och kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna ansåg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att använda ett medvetet språk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns språk. Barn kan ha svårt att uttala vissa ljud men även svårigheter med att förstå och tolka information samt att de kan ha besvärligt att anpassa språket i olika sociala sammanhang. Vi har fått reda på hur förskollärare går till väga när de uppmärksammar tal- och språksvårigheter hos barn. Den slutsats vi drar av vårt undersökningsresultat är att det är av stor vikt att i tidig ålder medvetet främja barns språkutveckling.</p>

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell. Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapas möjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg. Det sistnämnda är en följd av de kunskapsmål som finns i läroplanen vilken informanterna upplever som direkt segregerande för nyanlända elever. En förutsättning för att verksamhetens skall fungera är att det finns tillgång till resurspersonal, stödmaterial vilket in-formanterna ser som framförallt nödvändigt men också som bristfälligt. Dessutom upplevs mo-dersmålsundervisning positivt då denna stärker känslan av gemenskap och tillhörighet vilket inte alltid är självklart i den reguljära klassen. Dock har informanterna ingen eller mycket liten kontakt med modersmålsläraren och andraspråk läraren vilket undersökningen tolkat som ett hinder. Informanterna har även en viktig roll gällande socialiseringen av nyanlända elever. Dock menar lärarna att det inte är helt enkelt att styra så pass stora elever (högstadieelever) men i klassrummet finns förutsättningar för att öka gemenskapen genom övningar och styrda grupperingar. Trots språksvårigheter, frustration och inte alltför fördelaktiga kursplanemål försöker lärarna arbeta utefter de resurser som finns vilka man också ser som ovärderliga och något man önskar mer av. Trots att både förutsättningar och möjligheter upptar stor del av intervjusvaren är dock de hinder som uppstår övervägande störst och bildar helheten i resultatet. Jag ville även veta vilken typ av lärandeteori som är gynnsamt för de nyanlända eleverna. Min tolkning av resultatet är att det be-havioristska lärandeperspektivet är fördelaktigt för dessa elever. Denna lärandeteori bygger på att eleven lär i lätta, observerbara och hanterbara miljöer där små delar av kunskap bildar en helhet. Det sociokulturella lärandeperspektivet bygger allt för mycket på reflektion, diskussion och muntligt agerande vilket informanterna menar inte gynnar denna elevgrupp

I dagens samhälle finns det ett stort antal elever som har språksvårigheter i matematikämnet, vilket påverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv när det gäller språksvårigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser även hur pedagogerna tar hänsyn till elever som har språksvårigheter och hur de agerar för att hjälpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien är uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer. I studien deltog 2 klasslärare, en specialpedagog och 24 elever. Resultatet visar att det finns elever som har språksvårigheter inom matematiska textuppgifter på grund av olika påverkande faktorer. Alla pedagoger i intervjuerna är överens om att elevers prestationsförmåga inom matematikförståelse kan bli påverkade av olika faktorer. Pedagoger samarbetar för att hjälpa och stötta dessa elever genom att använda olika metoder och arbetssätt. Språkförståelsen och svåra matematiska begrepp i textuppgifter kan leda till att olika kognitiva och affektiva svårigheter kan dyka upp vid hanteringen av matematiska textuppgifter. Vissa elever var väldigt motiverade i att klara av textuppgifterna, medan andra med svårigheter i språkförståelse fann uppgifternas nivå och struktur alldeles för krävande.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna. Pedagogerna reflekterar över vidden av ord och begrepp som kan ställa till problem för barn/elever. Pedagoger och barn/elever uppfattar och förstår inte alltid grundläggande matematiska begrepp på samma sätt. Didaktiska strategier framkommer i arbetet med de grundläggande matematiska begreppen för att utveckla förståelse hos alla barn/elever. Pedagogerna lyfter fram kommunikation och resonemang och vikten av att barn/elever själva använder begrepp i samtalssituationer, medan barn/elever menar att det är pedagogen som står för pratet.Medvetenhet finns hos pedagogerna när det gäller språkförståelsens betydelse i matematik, men främst när det gäller ämnesspecifika ord. Inom matematiken har även många andra ord stor betydelse för förståelsen. Studien påvisar att det finns behov av en ökad medvetenhet om att matematik är ett skolämne där språket räknas!

Elevers matematikutveckling riskerar att hindras på grund av språkliga svårigheter. Det mest centrala i matematikundervisningen bör därför vara att bygga upp ett adekvat språk hos eleverna. Lärares kunskaper gällande språkets påverkan på matematikundervisningen är därför avgörande för lärandesituationen, framförallt för elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska och matematik. Den här studien syftar till att få en förståelse för vilka metoder fem verksamma pedagoger använder för att identifiera och stödja elever vars språksvårigheter hindrar deras matematiska utveckling.