<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.</p><p>Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.</p><p>Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem. Lärarna anser att de gör så gott de kan och använder sig av ganska lika metoder, vilka ofta också styrks av litteraturen. Det samtliga lärare säger sig sakna är kompetens i att undervisa elever med annan språkbakgrund. Inte heller i de lärarutbildningar vi känner till tar man upp detta ämne eller undervisar om specifika metoder eller hjälpmedel för denna elevgrupp.</p><p>Det de intervjuade önskade sig för att kunna förbättra undervisningssituationen för elever med annan språkbakgrund än svenska var inga omöjliga önskningar: datorer till alla elever, att man i ett tidigt skede upprättar åtgärdsprogram samt ökat samarbete med de lärare som undervisar i svenska som andraspråk.</p><p>Resultatet visar att behovet av vidareutbildningar i interkulturell pedagogik är stort och bör ske inom en snar framtid.</p> / <p>The aim of this exam paper is to examine what methods and tools vocational teachers, particularly those teaching at Omvårdnadsprogrammet, use when educating students with a native language other than Swedish and who also have language difficulties. We hope to enhance the knowledge how we as teachers can increase the potential of these students.</p><p>In our survey we have used qualitative interviews. We conducted interviews with nine vocational teachers in three different cities in Sweden.</p><p>Our result shows big differences in the three schools regarding the resources given to this group of students in combination with how much time teachers get to devote to these students in order to help them. The teachers we have interviewed have different views on how much time and help they will spend on these students. All the teachers agree on that this is a huge problem in these schools today and that they are doing the best that they can. The methods they use are pretty similar and the literature corroborates these methods. All teachers claim they lack competence to teach students with another first language than Swedish. None of the universities that we know of teach future teachers about this group of students, nor do they teach methods and tools to help students.</p><p>When asked what would make teaching easier, the teachers’ requested: computers to all students and that measures to help these students are planned early on in their education. Furthermore they felt a need to increase the cooperation with the teacher of Swedish as a second language.</p>

Syftet med det här arbetet är att kartlägga hur språksvårigheter påverkar elever med invandrarbakgrund i deras prestationer och lärande av fysik och vilka faktorer som hindrar deras utveckling. Syfte är också att skaffa större förståelse för elevernas behov och om det är möjligt att ge uppslag till möjliga åtgärder. Metoden som jag har använt för denna uppsats är en kvalitativ studie i form av intervjuer av två ämneslärare och sju invandrarelever som har bott i Sverige mellan ett till fem år. De går i årskurs sju, åtta och nio i två olika skolor. Resultaten av undersökningen upplyser om att elevernas språksvårigheter hämmar deras förståelse och kunskapsutveckling för ämnet. Den visar också att oavsett om eleverna har bott i Sverige ett eller fem år, fortsätter språksvårigheterna att påverka deras prestationer i stor grad i ämne fysik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemmets språkutvecklande arbete ser ut från ett lärarperspektiv. Undersökningsmetoden i studien är semistrukturerade intervjuer och som teoretisk utgångspunkt används sociokulturell teori. Forskningsfrågorna i studien utgår från hur arbetet skildras kring deras språkutvecklande arbete samt hur fritidslärarna ser på det språkutvecklande arbetet för elever med språksvårigheter utifrån sin fritidsverksamhet.Det som framgår i studiens resultat är att fritidslärarna genom ett språkutvecklande arbetssätt vill utveckla elevernas språk och uttrycksformer genom att visa känslor och berätta om upplevelser de har varit med om i fritidsverksamheten. Fritidslärarna vill även synliggöra elevers medvetenhet genom att visa dem att lärandet i fritidshemmet oftast sker genom lek och aktiviteter

Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder för att utveckla elevernas begreppsförståelse i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 1–3. Vidare har jag undersökt hur lärarna tillämpar dessa arbetssätt på lektionerna och vilka som de anser är mest lämpliga för att använda med eleverna som har lågspråknivå för att stödja lärandet i naturorienterande ämnen. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar används två metoder, en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning. Resultatet som jag har kommit fram till i undersökningen visar att de flesta lärare integrerar olika arbetssätt för att tydliggöra och konkretisera begreppen för eleverna så gott som möjligt. Lärarna använder också flera arbetsmetoder för att kunna hjälpa elever som har lågspråknivå och andra modersmål än svenska att förstå centrala ord och begrepp i NO-undervisningen till exempel genom bildstöd, att använda alla sinnen, digitalisering, att analysera och tydliggöra begreppen.

Undersökningens syfte är att undersöka förskollärares arbete med språksvårigheter iförskolan. Undersökningen har en kvalitativ ansats och grundar sig i semistruktureradeintervjuer med förskollärare. Analysen utgår från det sociokulturella perspektivet med fokuspå omgivningens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det är viktigt att se språketi sin helhet och erbjuda barn en variation av sätt att kommunicera. Det framkommer attbetydelsen av material, redskap och tillgängliga miljöer för att främja barns språkutvecklingär av avgörande karaktär. Resultatet visar också att barn kan hjälpa varandra och vara ett stödi språkutvecklingen. Slutsatsen är att det handlar om vilka strategier förskollärare använderför att skapa kommunikation och dialog, vilka möjligheter kan miljön erbjuda för att stimulerabarns språkutveckling samt hur leken kan främja barns språkutveckling.

Forskning och studier visar att behärskandet av matematikspråk är viktigt för kunskapsutvecklingen inom matematik samt att eleven riskerar att misslyckas om hen inte förstår begreppen. Studier har också visat att textbaserade uppgifter riskerar att skapa hinderför elever då språket kan vara svårbegripligt. Samtidigt visar undersökningar att användandet av läromedel dominerar matematikklassrummet och att tyst räkning i boken är ett vanligt arbetssätt. Uppsatsens syfte var att granska språkbruket i två upplagor av tre olika läromedels texter om geometri med kvantitativ innehållsanalys. Förekomsten av vardagsspråk, skolspråk och matematikspråk kartlades och resultatet användes för att undersöka förekomsten av ord och begrepp med dubbel betydelse. Resultaten visar att runt 3-4 % av texten innehåller ord eller begrepp med dubbel betydelse som skulle kunna skapa hinder för elever ispråksvårigheter. Genom att analysera matematikläromedel kan både lärarstudenter och praktiserande lärare förekomma eventuella språkförbistringar och istället bidra till att elever utvecklas både språkligt och matematiskt.

Syftet med studien var att beskriva vilka anpassningar och vilka utmaningar några lärare och specialpedagoger gör och står inför i undervisningen med elever som har en språkstörning. Metoden i den här studien, som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, är en kvalitativ ansats där vi intervjuat nio lärare och tre specialpedagoger som arbetar i olika delar i Sverige. Resultatet visade flera olika anpassningar som görs samt vilka utmaningar som finns i undervisning hos elever med språkstörning. I resultatet framkom vikten av att besitta rätt kompetens vid kartläggning av elever med språkstörning och hur lärare och specialpedagoger blir hjälpta av det kollegiala arbetet. Fortsättningsvis visade resultatet att den största utmaningen i undervisningen är att ge elever med språkstörning tillräckligt med tid samt utmaningen i att upptäcka en språkstörning hos elever som är flerspråkiga.

Syftet med denna undersökning är att undersöka ett antal syriska universitetsstudentersupplevelser av utmaningar och möjligheter under genomförandet av högre studier i Sverige.Den genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnligauniversitetsstudenter som läser samhällsvetenskapliga program i Sverige. Undersökningenhar utgått från ett kvalitativt perspektiv för att få en djupare förståelse om olika utmaningaroch möjligheter som de sex utrikesfödda kvinnliga studenterna uttrycker i samband med sinastudier. Studenterna som invandrade till Sverige år 2015 uttrycker sina utmaningar,motivationsfaktorer och studiestrategier som har uppstått i samband med sina högre studier. Med stöd av social kognitiv teori som handlar om motivation och självtilltro (self-efficacy),samt inre- och yttre motivationsteorier har jag redovisat resultaten utifrån dessa teoretiskautgångspunkter. Sedan har jag fokuserat på begreppen modellinlärning, självtilltro ochmotivation eftersom det kan ge en förståelse på hur en viss grupp av utrikesfödda studenterobserverar och härma andra och hur de på ser deras självtilltro i samband med högre studier.Resultaten av undersökningen indikerar att majoriteten av de utrikesfödda studenternaförsöker skaffa sig nya studiestrategier i den nya universitetsvärlden och hitta motivation föratt klara av sina studier. Dessutom visar undersökningen att de upplever svårigheter medspråket när det gäller att skriva olika akademiska texter. Det framkommer även att de iblandupplever en negativ inställning om sina språkkunskaper i svenska från deras omgivning underutbildningen.

Abstract Communication is important for children’s verbal development. The speaking language is our main communication, but we also use our body language when talking to other people. For some people our body language is the most important language and that’s why we need certain tools to make it easier for everyone to communicate with each other. In Sweden we have Swedish Sign Language and a communication tool called TAKK translated to English as Sign as Option and Complimentary Communication and are often used as a tool in preschools for children with delayed language development. This study is a qualitative research study based on an observation in a preschool. The focus on the study is to find out how teachers in the preschool use TAKK, what main difficulties they may have, working with it and also who’s it’s used for.   I used Observation as a method for this study. I visited the preschool for a week, one hour a day and during different situations of the day to be able to see every aspect and different situations. Both planned and unplanned.  The result of this study was that I could see that TAKK was used in many different situations of the day and with all children. Teachers used it in planned gatherings and in spontaneous situations. They were new to the approach and that was clear in the way they used the communication tools, but they were also firm and consistent in their work and therefore developed their knowledge quicker.

Denna kunskapsöversikt kommer att undersöka i vilken utsträckning elever med språksvårigheter påverkas av sina svårigheter under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Då vi under arbetets gång har funnit att det finns relativt lite forskning på detta område har vi delat upp vår informationssökning och två delar. Vår frågeställning är: Hur kan lärare främja inkluderingen av elever med språksvårigheter inom ämnet idrott och hälsa?Metoden vi har valt att använda oss av är en litteratursökning där vi har sökt i både internationella och nationella källor men med ett visst fokus på svensk forskning för att hålla resultatet så relevant för vår framtida yrkesutövning som möjligt. Resultatet visar att det är flera delar som är viktiga för hur väl elever med språksvårigheter kommer att klara av skolan. Till exempel är ett gott samarbete personalen emellan för att främja kollegialt lärande och därmed förståelsen och kunskapen kring hur man bäst arbetar med språksvårigheter. Genom det kollegiala lärandet kan lärare i samspel med varandra bolla idéer och lösningar om vilka metoder som fungerar i klassrummet. Några andra viktiga faktorer är hur pass tidigt i skolgången svårigheterna upptäcks, att eleven upplever sig ha goda relationer med lärare och övrig personal på skolan samt med familj och vänner. Ytterligare en är hur verktygen som finns används, mer än att de finns.