Detta arbete handlar om hur läraren skiljer mellan matematiksvårigheter och språksvårigheter. Den behandlar även hur man kan utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter anpassa sin undervisning enligt deras behov. Dessutom hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Syftet med arbetet är att undersöka och titta närmare på lärarnas erfarenheter och kunskaper, samt vilka metoder och arbetssätt använder de i en flerspråkig matematikklassrum för att underlätta matematiklärande för elever med språksvårigheter, då i skolan finns många elever med svenska som andra språk. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare i lågstadiet.I min studie kom jag fram till lärarna skiljer mellan språk och matematik genom att jämföra elevens svar i direkta räkneuppgifter och problemlösnings-uppgifter samt genom samtal med elever. Lärarna använder olika strategier för att stötta eleverna som har språksvårigheter, men gemensamma genomgångar använder de flesta lärare. Alla fyra lärarna menar att elevernas modersmål kan vara tillstor hjälp i matematikundervisning. Nyttan med min studie är att bidra med kunskaper om hur lärare kan bedöma rätt elevers språkliga och matematiska svårigheter. Intresset var att komma fram till vilka metoder och arbetssätt lärarna använder för att underlätta matematiken för andraspråkselever, och samtidigt titta närmare på hur modersmålet kan påverka elevers matematikutveckling.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse mellan pojkarnas och flickornas tal- och språksvårigheter/språkstörningar i elva förskoleklasser. / Speech and Language Difficulties/Language Disorders from a gender perspective

SammanfattningRegner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förälder och olika aktörer kring barn med språkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: Språket, som är en mycket viktig del av individen, är komplext och består av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehåll (semantik) och användning (pragmatik). Redan det ofödda barnet tar del av språket genom mammans ljud och rytm och när det är fött börjar det kommunicera med omgivningen för att få sina behov tillgodosedda. Efterhand förfinas detta till ord, meningar och ordförråd. De flesta barns språkutveckling följer samma mönster, men i olika takt där de barn med mest avvikande utveckling anses ha en språkstörning. Tidigare forskning pekar på att mellan 7-46% av förskolebarnen i en årskull har en språkstörning, 1-2% har en grav språkstörning (Westerlund 1994). Studien utgår från kognitiv, sociokulturell, behavioristisk och naivistisk teori.Metod: Studien bygger på enskilda intervjuer med en förälder och olika aktörer som har erfarenhet av att arbeta med barn som har en språkstörning. Denna metod valdes för att kunna höra olika röster med olika erfarenheter kring barn med språkstörning. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra de olika aktörernas arbete och samarbete i relation till barn med språkstörning i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa förbättringar inom samarbetet för framtida arbete. Frågeställningar:•Hur beskriver aktörerna sitt arbete kring barn med språkstörning?•Hur beskriver aktörerna sitt samarbete kring barn med språkstörning?•Vilka hinder har aktörerna träffat på?Resultat: Resultatet visar att det finns en gemensam syn på vad ordet språkstörning står för och hur de olika aktörerna arbetar med detta. Vidare är samarbetet aktörerna emellan komplext och består av flera olika moment där alla respondenter ingår för att hjälpa barnet med språkstörning. Ett samarbete innebär inte att alla per automatik har kontakt med alla utan vilka aktörer som är involverade beror på språkstörningens art. Genomgående så läggs fokus i samarbetet på att aktörerna har en god dialog så i syfte att barnet med språkstörning ska få möjlighet utvecklas så långt det är möjligt.Nyckelord: förskola, samarbete, språkstörning, språksvårigheter

Denna studie har sitt fokus på gymnasiesärskolan och dess individuella program och syftet har varit att med fokus på ämnesområdet språk och kommunikation inspirerad av en fenomenografisk ansats undersöka, jämföra och kategorisera vad några speciallärare och specialpedagoger uppfattar som möjligheter och hinder i sitt arbete med kommunikation med elever som har tal- och språksvårigheter. Vilka metoder och material används i arbetet med kommunikation med elever som har tal- och språksvårigheter undersöks i studien samt vad speciallärarna och specialpedagogerna som deltar i studien uppfattar behöver utvecklas i sitt arbete för att förbättra möjligheterna till kommunikation när de arbetar med elever som har tal- och språksvårigheter. I resultatet framkommer fem kategorier av uppfattningar som deltagarna i studien uppfattar som möjligheter och hinder i deras arbete med kommunikation med elever som har språk- och kommunikationssvårigheter. Kommunikationsvägar till kommunikation, Elevens kommunikation - det sociala samspelet, Omgivningen, Samverkan och samarbete samt den ”Den röda tråden”. Resultaten visar att på de gymnasiesärskolor som deltagit i studien arbetar och erbjuder man olika multimodala kommunikationssätt och man tar i de allra flesta fall vid, där de andra skolorna slutade i arbetet med kommunikation. Stora möjligheter finns när insatser för kommunikationsutveckling har kommit igång tidigt och alla som arbetar och har arbetat kring barnet jobbar på samma sätt med kommunikationen. En svårighet som kan uppfattas som ett hinder är när en elev kommer till skolan utan något fungerande kommunikationshjälpmedel eller när metoden som används inte fungerar. Det är viktigt att omgivningen använder AKK i sin kommunikation till barnet samt att omgivningen runt barnet för stöd och utbildning så att de kan träna barnet i sin kommunikationsutveckling. Erfarenhet och utbildning inom alternativ och kompletterande kommunikation går som en röd tråd genom alla de intervjuades egna berättelser om vad som är viktigt att man som personal har när man arbetar med elever med språk- och kommunikationssvårigheter. Skolors insatser kring språk och kommunikation skiljer sig. Vissa skolor har hittat en gemensam röd tråd som man jobbar efter medan andra skolor saknar den och där finns en önskan om en gemensam kunskapsbank som man tillsammans står på och som man jobbar efter. Där det finns gemensamma strategier för hur man på skolan arbetar med att få sina elever att förmedla sig.

Förskolan ansvarar för barns språkutveckling och därför är det viktigt att anordna en stimulerande miljö som kan bidra till barns lärande. I dagens samhälle finns det barn som saknar verbalt språk, har svårigheter med kommunikation och lever i ett mångfaldssamhälle med flera språk. Dessa barn behöver ett speciellt förhållningssätt för att gynnas i sitt språk i den fortsatta utbildningen. Syftet med studien var att undersöka hur estetiska ämnen används i olika verksamheter som ett hjälpmedel för barns språkutveckling. Tidigare forskning visar att det finns en koppling mellan estetiska ämnen och språklärande. Utifrån detta ville vi undersöka hur estetiska ämnen kan användas som specialpedagogik. Det vill säga hur ordinarie pedagoger använder estetiska ämnen som ett tillvägagångssätt för lärandet i verksamheten. Genom att utgå från den kvalitativa intervjumetoden valde vi att intervjua förskollärare, lärare och fritidspedagoger för att kunna se vilka tillvägagångssätt de utgår från. Med utgångspunkt i våra analyser använde vi dilemmaperspektivet, inkluderings-, exkluderings- och regressionsbegreppet. I studien framkom att estetiska ämnen används ofta i verksamheterna men främst omedvetet för barnens språkutveckling. Resultatet visar också att estetiska ämnen har många positiva effekter på barnens kommunikativa och sociala förmåga. Vi anser dock att pedagogerna i framtiden borde använda sig av estetiska ämnen mer medvetet för att kunna ta tillvara på det estetiska ämnenas fulla potential.

I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten. Distriktssköterskan i vissa förorter stöter dagligen på patienter med språksvårigheter, detta kan bli ett hinder för omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk i primärvården.Sex distriktssköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och visar att tolken möjliggör god omvårdnad, svårt att kommunicera genom tolk, tolk används utifrån patientens behov och situationen avgör huruvida tolk används eller ej.Tolk möjliggör kommunikation mellan patienter med språksvårigheter och distriktssköterskor och används i stor utsträckning av distriktssköterskan inom primärvården. Vissa svårigheter förekom vid användning av tolk, eftersom en trevägs kommunikation då används. Det framkom även i studien att tolk. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The Purpose of this study is to examine teachers´view and strategies regarding mathematics education for second language students. Method: The Study is conducted using a qualitative approach, in wich data has been obtained trough interviews and observations. Conclusion: Based on my empirical findings, i conclude that teachers believe they need to find out the reasons behind second langugage students´difficulties in mathematics in order to plan their teaching. By wich this should benefit these students-knowledge development. According to the teachers participating in the study, difficulties in mathematics are due to lacking Swedish language skills and the students´background. By focusing on the langugage during the teaching process and by creating different forms of communications, the circumstances for second language students can be strengthen. This Study indicates that teachers agree that second language students need support in mathematics educstion in order to achieve the learning objectives in rqual terms as the first language students.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella språkproblem. De frågeställningar vi ämnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns språk. Vi ville också ta reda på vad föräldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för åsikter om deras barns eventuella språkproblem och hur dessa barnen fått den hjälp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, där vi redogör för den forskning vi tagit del av. Därefter följer en enkätundersökning där 15 föräldrar till utlandsadopterade barn deltog. Metoddelen avslutas med intervjuer av fem pedagoger. Resultatet visar att föräldrarna, efter hårt arbete, fick den hjälp som barnet behövde, exempelvis genom att få hjälp av en logoped eller talpedagog. Resultatet visar även att lärarna i vår undersökning inte hade någon större kunskap om utlandsadopterade barns språkproblem.</p>

Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of communicating with patients with immigrant backgrounds regarding language barriers, patient relations and use of interpreter. Method: Eight persons participated in this study. Four registered midwives were interviewed in a focus group and one clinical lecturer with a district nursing background, one midwife and two district nurses were individually interviewed about their experiences. The content was analysed using a qualitative content analysis. Results: Four themes, seven categories and 15 subcategories revealed. The study shows that the interviewees felt ambivalence regarding given information and lack of time in their performance. A good meeting with the patient were determined for the performance. The chatting between the nurse and the patient created a good relationship. Negative aspects which had an effect on the relationship with the patient were when, for example, an interpreter or a significant other was involved. Discrimination was also brought up as a negative impact. If the patient had a limited vocabulary or there were no access to an interpreter the interviewees experienced communication problems. Authorized interpreter and significant other who acted as an interpreter were described in both positive and negative ways. Culture differences affected the work and how the patients adopted the information. Conclusion: When the patient does not have Swedish as a mother tongue, the chatting part of the conversation gets lost. Interpreters, significant others and the Internet are used to overcome language difficulties. Also cultural differences create challenges in these conversations. Our study indicates that more knowledge about these patient encounters is needed.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen. Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige. Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem. Lärarna anser att de gör så gott de kan och använder sig av ganska lika metoder, vilka ofta också styrks av litteraturen. Det samtliga lärare säger sig sakna är kompetens i att undervisa elever med annan språkbakgrund. Inte heller i de lärarutbildningar vi känner till tar man upp detta ämne eller undervisar om specifika metoder eller hjälpmedel för denna elevgrupp. Det de intervjuade önskade sig för att kunna förbättra undervisningssituationen för elever med annan språkbakgrund än svenska var inga omöjliga önskningar: datorer till alla elever, att man i ett tidigt skede upprättar åtgärdsprogram samt ökat samarbete med de lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Resultatet visar att behovet av vidareutbildningar i interkulturell pedagogik är stort och bör ske inom en snar framtid. / The aim of this exam paper is to examine what methods and tools vocational teachers, particularly those teaching at Omvårdnadsprogrammet, use when educating students with a native language other than Swedish and who also have language difficulties. We hope to enhance the knowledge how we as teachers can increase the potential of these students. In our survey we have used qualitative interviews. We conducted interviews with nine vocational teachers in three different cities in Sweden. Our result shows big differences in the three schools regarding the resources given to this group of students in combination with how much time teachers get to devote to these students in order to help them. The teachers we have interviewed have different views on how much time and help they will spend on these students. All the teachers agree on that this is a huge problem in these schools today and that they are doing the best that they can. The methods they use are pretty similar and the literature corroborates these methods. All teachers claim they lack competence to teach students with another first language than Swedish. None of the universities that we know of teach future teachers about this group of students, nor do they teach methods and tools to help students. When asked what would make teaching easier, the teachers’ requested: computers to all students and that measures to help these students are planned early on in their education. Furthermore they felt a need to increase the cooperation with the teacher of Swedish as a second language.