I en allt mer globaliserad värld har språket en central roll för alla människor. Skolan är därför en viktig plats för elever att få möjligheter att utvecklas. I ämnet matematik möter flerspråkiga elever undervisning där sifferräkning och det muntliga språket måste användas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur språkkunskaper påverkar elevernas lärande inom matematiken. Syftet besvaras genom två forskningsfrågor om vad språket har för betydelse och vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elever i matematik. Artiklar som ligger till grund för studien togs fram genom sökningar i databaser. Forskning söktes både på en internationell och nationell nivå, vilket bidrog till en mer omfattande förståelse för flerspråkiga elevers kunskaper. Under analysprocessen av artiklarna användes närläsning med understrykning av relevant information som sammanställdes i en tabell för att besvara frågeställningarna. Resultatet upplyser om att det finns faktorer som påverkar flerspråkiga elever. Eleverna hade svårt att förstå matematiska begrepp, avkoda textuppgifter och hade bristande språkkunskap i undervisningsspråket. Flera studier visade att flerspråkiga elever påverkas positivt genom sociala interaktioner med andra elever och att språklig stöttning i undervisningen hjälper dem att visa sina matematiska kunskaper.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling på de här två förskolorna som vi studerat. Vi har utifrån våra egna erfarenheter sett att pedagoger inte arbetar så aktivt med barn med språksvårigheter. Detta ser vi som ett problem då 84 procent av alla barn i Sverige kommer att gå i en förskoleverksamhet och det är av allra största vikt att barnen ska få hjälp så tidigt som möjligt om avvikelsen i utvecklingen uppstår. En gemensam utgångspunkt vi upptäckte alla författare hade var att vikten av att man som pedagog ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnens språkutveckling och speciellt med barn med språkstörningar. Vi har intervjuat pedagogerna på två förskolor och vi har gjort observationer där vi använde oss av videokamera. Vi har sett både likheter och olikheter utifrån resultatet i observationerna, intervjuerna och litteraturen vi berört. En sak som resultatet gav var att man ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnen. Vår studies resultat visar vikten av att arbeta med barns språkutveckling och att stötta de barn med olika sorters språksvårigheter även vilka typer av kommunikationssätt som pedagogerna använder sig av.

Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med språksvårigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskolaI mitt arbete som förskollärare har jag känt att kunskapen och beredskapen för barn med språksvårigheter ofta är bristande. Mitt syfte blir därför att att fördjupa min kunskap och öka min förståelse kring förskolebarn med språksvårigheter i ett samspelsperspektiv.Jag valde fallstudien som metod då jag därmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, såsom intervjuer, observationer och dokument. "Fallet" utgörs av en treårig pojke med språksvårigheter. Jag har givit honom namnet Anton.Av resultatet framkom bl.a. vikten av kommunikation med både vuxna och andra barn i olika situationer, då barn med språksvårigheter kommunicerar och samspelar olika beroende av kontext. Informanterna ansåg att leken är oerhört viktig för barns utveckling, särskilt den språkliga och sociala. Därför lades stor vikt vid att använda sig av leken i Antons utveckling.

Det är många människor med utländsk bakgrund som står utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sätt att integreras i det svenska samhället är att göra praktik. Det finns många olika aktörer som arbetar med att hjälpa människor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlätta invandrade individers integration på arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter.Syftet med vårt arbete är att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gällande praktik i arbetslivet för praktikanter med utländsk bakgrund och språksvårigheter. För att få kunskap om detta utförde vi sex intervjuer med arbetsgivare som företräder olika branscher, dels i en större stad och dels i en mindre stad. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Intervjuerna gav oss inblick i hur företagare tänker och funderar kring att ta emot praktikant med utländsk bakgrund och språksvårigheter. Det vi funnit mest slående är att det svenska språket inte ges så stor betydelse i våra intervjuer med arbetsgivare. De arbetsgivare som vi intervjuade såg alla att det mest betydelsefulla var att praktikanten passade in i arbetslaget och blev en i gänget. Arbetsgivare ställde på sig själva kravet att ge praktikanten handledning. Nästan alla arbetsgivare var positiva till att ta emot praktikant med utländsk bakgrund och språksvårighet och såg möjligheten att ge praktikplats som en samhällsinsats.

SammanfattningSyftet med denna studie var att genomföra en systematisk dokumentation och analys av studieavbrotten från omvårdnadsprogrammet på Komvux Söder och att öka kunskapen om hur skolan kan motverka avhopp.Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. 36/80 studieavbrytare och 78/91 kontrollpersoner har besvarat en enkät. Som komplement till de kvantitativa data har åtta intervjuer genomförts, fyra med dem som avbrutit sina studier och fyra med dem som har stannat kvar och fullföljt utbildningen.Resultatet visar att fler studerande har hoppat av de senaste åren jämfört med tidigare år samt att var fjärde man lämnar utbildningen (jmf. 13% av kvinnor), dock att det också finns fog att ifrågasätta de statistiska data skolan tillhandahåller.Resultatet visar också att bristande måluppfyllelse är främsta skälet till att man avbryter sin utbildning, att en hög andel studerande hoppar av redan inom första månaden på utbildningen, att de som hoppar av är mellan 31-40 år och att utbildningsnivån spelar stor roll i beslutet om avhopp. De mest drabbade, enligt denna småskaliga undersökning, är lågutbildade kvinnor med hemmavarande barn. Intervjuerna kompletterade samt förstärkte orsaksbilden med ytterligare två faktorer: den vuxnes studerandes familjeförhållanden och språksvårigheter som flera studerande uppger ha. En faktor som särskilt uppmärksammats i intervjuerna är den höga studietakten på Komvux Söder.Resultatet av undersökningen både bekräftar och bidrar med nya infallsvinklar till de teoretiska perspektiv som studien knyter an.De främsta åtgärderna skolan bör vidta för att minska avhoppen är att kartlägga vad språksvårigheterna består i, differentiera kategorin lågutbildade och anpassa studietakten till deras behov samt ge pedagogerna möjligheter att fördjupa sig i de frågor studerande i undersökningen har lyft.Nyckelord: Komvux, omvårdnadsprogrammet, språksvårigheter, studieavbrott, vuxen studerande / Abstract The purpose of this study was to conduct a systematic documentation and analysis of reasons behind the frequent discontinuation of the nursing assistant training program by students at Komvux South and to increase knowledge about how the school can prevent the high frequency of dropouts. The method is both quantitative and qualitative. 36/80 dropouts and 78/91 control subjects answered questionnaires. To complement the quantitative data, eight interviews were conducted: four with those who have dropped out of the program and four with those who stayed and completed the training. The results show that more students have dropped out of the program during the past few years as compared to previous years; and that every fourth male student drops out of the program (cf. 13% of women); and also that there is good reason to dispute the validity of the statistical data provided by the school. The results also show that the main reason for dropping out of the training program is lack of goal-attainment; that a high percentage of students drop out during the first month of the program; that the dropouts are mainly adult learners in the age bracket of 31-40 years; and that the high level of the program plays a major role in the decision to dropout. The most affected, according to this small-scale study, are low-educated women adult-learners with dependent children. The interviews complemented and strengthened the causal picture with two additional factors: the adult student's family situation and language difficulties that many students have claimed they have. One factor that attracted considerable attention in the interviews is the very high pace of study at Komvux South. The result of the study both validates and suggests new angles of approach to the theoretical perspective to which the program is tied.The main measures the school must take to reduce the high incidence of dropout include the need to 1) identify what the language difficulties consist of, 2) differentiate the low-educated category of students from the rest and 3) adjust the pace of study to suit their needs and 4) give teachers opportunities to immerse themselves in those issues highlighted by the students in the survey. Keywords: Komvux, nursing assistant program, language difficulties, interruption of studies, adult learners

Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar.Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling,lärande samt genomföra utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysapedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kanfungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna somanvändes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper. Föräldrarnas syn påsamtalen var huvudsakligen positiva men kännedom om läroplanen och dess innehållsaknades. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna kände en frustration dåsamtal om barns utveckling och lärande inte kunde hållas. Samtidigt prioriteradestrygghet och trivsel framför att följa läroplanen. Specialpedagogerna betonandekommunikationens värde samt markerade även att det är skillnad mellan informationoch kommunikation. Litteraturen i arbetet samt resultatet av undersökningen visar attkulturella skillnader samt språksvårigheter är faktorer som påverkar kommunikationen.Metoder för att underlätta detta kan vara fortbildning och tvåspråkig personal

Through qualitative interviews with three pupils in a secondary school it's examined how newly arrived pupils experience their progress in a regular class and which difficulties they face. The purpose of the thesis is to describe which difficulties newly arrived pupils face after the transition from a preparatory class in order to in the future facilitate better planning to solve and counteract these problems. Pupils in the study have significant problems with achieving a passing grade in several of their subjects in regular class and are in danger of not achieving high school competence. Analysis of the interviews shows that the pupils experience that their possibilities of progress are worse than other pupils and that this is mainly because of language difficulties, lack of prior schooling and the feeling of being marginalized. Furthermore questions regarding the pupil’s social contacts and the conception of the zone of proximal development are discussed.

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar inkluderande med barn i språksvårigheter samt vilka resurser och hjälpmedel som finns att tillgå i förskolan. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer och är en kvalitativ studie. Vid analys av resultatet har vi utgått från det alternativa och det relationella perspektivet samt använt oss av den hermeneutiska forskningstraditionen. Resultatet visar på att språksvårigheter i förskolan är ett komplext ämne som behöver uppmärksammas och forskas mer kring. En intressant upptäckt vi gjorde var att informanterna pratade mycket om barn med svenska som andraspråk som en del av språksvårigheter. Detta var något vi inte hade förväntat oss. En annan sak som förvånade oss var att nästan ingen informant pratade om högläsning som ett språkutvecklandemedel. Detta var något vi trodde att de flesta informanter skulle prata om. När vi frågade om vilka utmaningar och svårigheter informanterna upplevde, kopplat till barn i språksvårigheter, svarade de tidsbrist, personalbrist, kunskapsbrist och att mycket hänger på det egna ansvaret.

Detta arbete handlar om hur elever som inte har svenska som modersmål utmanas av språksvårigheter i ämnet fysik i grundskolan. Vidare undersöks hur några elevers inlärning och kunskapsutveckling påverkas av detta och vilka faktorer som utgör hinder för deras kunskapsutveckling. Detta arbete syftar också till att ge insikt om dessa elevers behov samt ge exempel på didaktiska redskap som kan användas för att utveckla undervisningen för dem. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer med sex elever som har bott i Sverige mellan två och fem år. Eleverna går i åk 7, 8 och 9 och både flickor och pojkar är representerade. Intervjuerna visade att flertalet elever upplever att de inte hänger med och förstår fullt ut lärarens instruktioner, uppgifter och genomgångar på grund av språksvårigheter. Eleverna berättar att de väljer att vara tysta i klassrummet och inte ställa frågor eller visa vad de kan av rädsla för att säga fel eller missuppfattas av lärare och klasskamrater. För att få möjlighet att visa och utveckla sina kunskaper önskar de stöd av studiehandledare i sitt modersmål, där de kan få begrepp förklarade och sina kunskaper översatta.

Bakgrund: Ett problem som ofta uppstår i mötet mellan vårdpersonal och invandrare som inte kan det inhemska språket i olika delar av världen är språkbarriärer. Syfte: Litteraturöversikten har som syfte att beskriva språkbarriärer mellan invand- rare och vårdpersonal med dess följder och hantering. Metod: Kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom läsning av ve- tenskapliga artiklar som handlade om språkbarriärer i olika delar av världen. Efter kvalitetsgranskning användes 14 artiklar i resultatet. Fribergs femstegsmodell använ- des som modell när data analyserades. Resultat: Språkbarriärer som uppstår påverkar vårdens kvalité negativt och leder till försvårad kommunikation, vilket i sin tur leder till bristande information. Det skapar missförstånd och vårdpersonalen upplever oro, stress och frustration. Den bristande kommunikationen leder även till att det blir svårare för vårdpersonalen att skapa en relation med den vårdsökande. Vårdpersonalen använder sig av tolkar, den vårdsökan- des närstående, flerspråkig vårdpersonal och icke verbal kommunikation för att kunna hantera språkbarriärer. Slutsats: För att vårdpersonal ska kunna ge den vårdsökande en säker och god vård måste språkbarriärer hanteras. Vårdpersonalen ska så långt det går undvika att den stress, oro och frustration som skapas, tar över situationen. Istället bör vårdpersonalen använda sig av olika strategier och göra sitt bästa för att hantera problemet. / Background: A problem that often occuring in the interaction between health care workers and immigrants not speaking the native language are language barriers. Aim: This literature review aims to describe language barriers between immigrants and health care workers with the consequences and management, health professional’s perspective. Method: Qualitative method was used and data collection was done by reading scien- tific articles about language barriers in different parts of the world. After doing a qual- ity review, the authors could use 14 articles in the result. For analysis of data, the au- thors used Fribergs five step model. Results: Language barrier affects health care quality negatively. Language barriers lead to difficulties with communication, creating a lack of information for both parties. This could cause misunderstandings and also lead to anxiety, stress and frustration for health care workers. Lack of communication prevents creating good relationships. Health care workers use interpreter, relatives and health care workers who know two or more languages to overcome the language barrier. Conclusion: For a safe and good care, language barriers must be dealt with. Health care workers should avoid stress, anxiety and frustration. Different strategies should be used to handle the situation.