Genom att göra den här studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollärares tankar om sitt eget arbetssätt kring barns språkutveckling. Studiens syfte är att undersöka hur barn med språksvårigheter upptäcks och får hjälp i förskolans verksamhet. Våra frågeställningar är: Hur arbetar förskollärarna för att upptäcka, kartlägga och främja barn med språksvårigheter? Vilka påverkande faktorer kan förskollärarna se gällande barns språkutveckling? Vilken hjälp ger specialpedagog samt tal- och språkspecialist förskollärarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har språksvårigheter? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare intervjuades. Två av förskollärarna arbetade med yngsta barnen i åldrarna ett till tre år och de andra två arbetade på två olika resursavdelningar med barn i åldrarna tre till sex år. Av analysen kan vi se att förskollärarna använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka barns språksvårigheter. De har olika tips, idéer och material för att stödja och stötta barnens språkliga utveckling. Slutsatsen vi kan dra från vår undersökning var att förskollärarna anser att barn med språksvårigheter ständigt behöver rika språkutvecklande miljöer där de erbjuds många språkliga erfarenheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares didaktiska överväganden gällande språkintegrerad undervisning i SO-ämnena. Gör lärare detta? Hur görs detta? Detta undersöks genom intervjuer med verksamma F-3 lärare som arbetar på skolor i olika delar av Sverige. Analysen har utförts med hjälp av begreppen transspråkande samt innehåll- och språkintegrerat lärande. Resultatet visar att lärare använder sig av följande strategier: bildstöd, kroppsspråk, repetition, mindre sammanhang, modersmål, modersmålslärare, tolk, Google, iPad och Chromebooks. Vidare visar resultatet att lärare möter olika svårigheter och möjligheter i den språkintegrerande undervisningen. Svårigheter som nämns är att SO är ett begreppstungt ämne, att klassrummen är språkrika och olika språksvårigheter som lärare ställs inför. Möjligheter såsom att integrera flera språk, bilder, inkludera eleverna och utgå från deras perspektiv samt att arbeta ämnesintegrerat är det som nämns i denna studie. Slutligen framför denna uppsats att transpråkande är en nödvändighet när det kommer till arbeten med språk. Men också att undervisningens innehåll har en stark koppling till språket och vice versa.

Studien fokuserar på språksvårigheter som högstadieelever med utländsk bakgrund möter i att lära sig de naturvetenskapliga ämnena. Dessutom utforskar studien faktorer som kan underlätta inlärningen för dessa elever. Studien tittar även närmare på vilka anpassningar som skolan tillämpar för att förenkla förståelsen av naturvetenskapliga ämnena för dessa elever. Metoden som användes i denna studie är kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex utländska elever i åk 7 och 9. Eleverna fick berätta om de svårigheter som de upplever med att lära sig naturvetenskapliga ämnen samt hur de uppfattar att dessa svårigheter kan påverka deras lärande. Dessutom genomfördes intervjuer med två NO-lärare för att utforska vilka utmaningar som lärare möter i undervisningen av naturvetenskapliga ämnena med elever med utländsk bakgrund och vilka anpassningar som lärarna tillämpar i sina lektioner för att stötta elevers lärande. Intervjuerna visade att språket utgör en stor utmaning för elever med utländsk bakgrund i att lära sig naturvetenskapliga ämnen. Eleverna önskade att skolan skulle använda ytterligare anpassningar som kan underlätta lärandet. Exempel på de anpassningar som eleverna föreslog är: Att läraren försöker förenkla naturvetenskapliga begrepp och använda korta meningar i förklaringen och att utöka användningen av digitala verktyg och anpassat material. Lärarna berättade att de genomför många anpassningar för att underlätta inlärningen för dessa elever, bland annat: att använda kroppsspråk för att underlätta förklaringar och att alla genomgångar under de naturvetenskapliga lektionerna laddas upp på Google classroom. Det gör att genomgångarna blir tillgängliga efter lektionen och att eleverna kan läsa och översätta lektionerna hemma.

<p>Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.</p>

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.

Antalet äldre invandrare i Sverige ökar och många bland den gruppen har kommit sent i livet. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör det svårt för dem att få samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorer som språksvårigheter och kulturella skillnader påverka situationen för äldre invandrare och deras kontakter med äldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av språk, kultur och kommunikation har använts för analysen.Denna studie är en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingår.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt är att det finns ett klart samband mellan språk- och kulturella barriärer och sämre hälsa, upplevelse av vårdkvalitet och tillgång till formell och systematisk hjälp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur äldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgänglig för äldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad äldreomsorg kan innebära. Slutsatsen är att det finns luckor i kunskapsläget när det gäller studier som är baserade på de äldre invandrarnas subjektiva upplevelser, önskemål och krav. / The population of elder immigrants in Sweden is increasing and many older people among the group have come late in life. Language difficulties and cultural differences make it difficult for them to get the same care as the majority population. The purpose of this essay is to examine how factors such as language barriers and cultural differences affect the situation of older immigrants and their contacts with elder care.  Communication theories and related definitions of language, culture and communication have been used for the analysis.This study is a literature review. A total of 18 articles with both quantitative and qualitative approaches, and literature reviews are included.The results have been presented in a number of subheadings. A central issue was that there was a clear connection between language and cultural barriers and poor health, perceived quality of care and access to formal and systematic means.This connection and the interpreter's role in communication and how elder care should be designed to be more accessible to elderly immigrants has been discussed as well as what culturally congruent elderly care could include. The conclusion is that there is a lack of knowledge based on the subjective experiences, wishes and requirements of older immigrants' themselves.

Forskningen visar att språket är viktig när det kommer till vård. Denna studie syftar till att undersöka hur vårdgivare inom hemtjänsten hanterar och uppfattar språksvårigheter med äldre invandrare som inte kan svenska. För att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex stycken vårdpersonal inom hemtjänsten. Resultatet visar att språksvårigheter är vanligt förekommande men att det inte alltid behöver vara ett problem. För att hantera språkskillnaderna användes bland annat teckenspråk, kroppsspråk, ögonkontakt samt beröring. Utförliga besöksplaner, kontaktmannaskap och kontinuitet användes som arbetsredskap för att förebygga missförstånd och underlätta kommunikationen. Det rådde olika meningar huruvida de äldre invandrarna var ensamma och isolerade. Personalen upplevde att de äldre upplevde språksvårigheterna som jobbiga, blev ledsna, arga och kände hopplöshet. Skapandet av goda relationer påverkades inte av språksvårigheterna ansåg fyra av sex intervjupersoner. Antaganden användes inte för att underlätta språksvårigheterna då de behandlade alla individuellt. Tillmötesgående, förtroendeingivande, sunt förnuft och vänlighet var ord som förknippades med positivt bemötande. / Research shows that language is important when it comes to healthcare. This study aims to investigate how caregivers in home care handle and understand language difficulties with older immigrants who don’t speak Swedish. To answer the question qualitative, semi-structured interviews were conducted with six health workers in home care. The result shows that language difficulties are common but not always need to be a problem. To deal with the different languages following were used; sign language, body language, eye contact and touch. Detailed visit plans, contact persons and continuity were used as tools to prevent misunderstandings and to facilitate communication. There was a difference of opinion whether the older immigrants were alone and isolated. The staff felt that the older experienced language difficulties hard, that they were sad, angry and felt hopelessness. Four interview persons thought that the establishment of good relations were not affected by language difficulties. Assumptions were not used to facilitate language difficulties since they treated everyone individually. Accommodating, trustworthy, good sense and kindness were words that were associated with positive reception.

The aim of this study is to describe how four teachers in middle school work to verbally support students´ language and comprehension of subject-specific concepts, and also illustrate what teachers´ express they consider is linguistic development. The research questions posed in this study are: which multimodal linguistic representations do the teachers use in a group to verbally support students’ linguistic development, and what do the teachers consider to be linguistic methods.   The study is a qualitative study with two different methods. The study set out to explore what multimodal linguistic support the teachers’ use in classroom, through observations using an observation scheme based on communicative representations. To find out, what teachers consider, is linguistic development, an interview in a focus group with the observed teachers was conducted. The sociocultural perspective on language and teaching, where learning is considered as a social process together with others, is used in the analysis collected for data. It was found that the teachers in the study use multimodal linguistic support for the students with learning difficulties. The students are able to be involved in the lessons. The teachers often use subject-specific concepts so that they will be well known and used by the students themselves. The teachers talk about linguistic development as subject-specific concepts and have not reflected that they develop the student’s language through the multimodal linguistic methods they use in their daily work with the group, both individually and collective.

Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den? Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten. Den syftar till att synliggöra de för studien utvalda barnens fonologiska medvetenhet. Intervjuerna med förskollärare genomfördes för att få en fördjupad förståelse för deras synsätt och arbetssätt kring begreppet språklig medvetenhet. Resultatet visar att de kartlagda barnen har börjat utveckla en fonologisk medvetenhet, dock skiljer sig medvetenheten väldigt mycket mellan barnen. Intervjuerna visar att förskollärarna framhåller språklekars betydelse för utvecklandet av barns språkliga medvetenhet. De känner sig säkra i att arbeta med språklig medvetenhet men har svårare att sätta ord på innebörden av begreppet språklig medvetenhet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ge perspektiv på barns talsvårigheter i relation till hur arbetet på förskolan utförs och kan vidareutvecklas, via utsagor från förskollärare, specialpedagog och logopeder. Studien utgår från tre frågeställningar: på vilka sätt kan arbetet med barns talsvårigheter vidareutvecklas, enligt förskollärare, specialpedagog och logopeder, hur resonerar förskollärare, specialpedagog och logopeder om samarbete och dess betydelse mellan de olika yrkesgrupperna samt vilka perspektiv på talsvårigheter synliggörs i förskollärares, specialpedagogs och logopeders utsagor?  Den metod som används för denna studie är kvalitativa intervjuer med två förskollärare, två logopeder och en specialpedagog. Den data som samlades in genom intervjuerna kodades och kategoriserades i fem olika kategorier. Dessa kategorier tar upp förskolans arbete, barns talsvårigheter, kontakter och samverkan, briser i arbetet samt hjälpsamma arbetsmetoder.  Studiens resultat visar på vilka sätt logopeder ansvarar för att hjälpa barn med talsvårigheter. Resultatet visar också på förskolans ansvar att ge barn goda möjligheter till utveckling oavsett barnens förutsättningar, enligt förskollärarna i studien. Dessutom visar resultatet på de brister som respondenterna tar upp i arbetet med barns talsvårigheter och dessa är: okunskap, brist på personal, ekonomisk brist samt bristen på stöd från skollagen.