Denna studie behandlar hur läraren vägleder elever i skolans samhällsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur två lärare arbetar med ämnesspecifika ord och begrepp i historieämnet. Två lärare och klasser i årskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lärarnas vägledning har gjorts i jämförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekräftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp har utgått från en praktisk epistemologisk analys vilket innebär att vi analyserat meningsskapande med hjälp av begreppen stå fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lärarens vägledning av eleverna med hjälp av begreppen privilegiering och stöttning.        Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen också kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lärarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare också gör dennes privilegiering synlig. Alla riktningsgivarna förekom inte lika frekvent, den om-konstruerande riktningsgivaren var relativt sällsynt i vår empiri.       Vi har också sett att läraren skapade relationer mellan den kunskap som stod fast hos eleverna och de ord och begrepp eleverna inte förstod för att fylla det gap av förståelse som uppstått i mötet med dessa ord genom att använda sig av riktningsgivare och relatera till elevens erfarenheter och förkunskaper.

Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål. Majoritetspråket svenskan var norm i båda förskolornas verksamhet. Den relativt icke flerspråkiga förskolan lät barnen få tillgång till de språkliga domäner som krävs för att barnen skall kunna bli deltagare i ett demokratiskt samhälle, den flerspråkiga förskolan gjorde inte det. Vi kom också fram till att båda förskolorna var monokulturella, då den svenska kulturen var norm och i båda förskolorna fann vi även en språklig maktordning där svenskan låg högst i rang.

Många& skolor& runt&om&i&Sverige&har&uppvisat&brister&med&att&ge& flerspråkiga&elever&de& förutsättningar&som&bidrar&till&en&gynnsam&språkF&och&kunskapsutveckling.&Dessa&brister& är&av&stor&betydelse&eftersom&att&de&flerspråkiga&eleverna&parallellt&måste&utveckla&det& svenska&språket&och&ämneskunskaper.&Syftet&för&denna&studie&är&därmed&att&undersöka& lärares& beskrivningar& av& deras& arbetssätt& och& förhållningssätt& gentemot& flerspråkiga& elever.&Därigenom&för&att&jämföra&lärarnas&beskrivningar&med&tidigare&forskning&för&att& se& på& vilket& sätt& lärarnas& arbetssätt& och& förhållningssätt& överensstämmer& respektive& skiljer& sig& åt& med& tidigare& forskning.& Studien& bygger& på& semistrukturerade& intervjuer& med& fyra& lärare& som& är& verksamma& i& mångkulturella& skolor.& Studien& utgår& från& en& kvalitativ& forskningsmetod& som& är& induktiv& och& tolkande& vilket& innebär& att& vårt& empiriska&material&systematiserats&för&att&synliggöra&mönster&och&sammanhang.& & Studiens&resultat&visar&att&lärarna&ger&skilda&beskrivningar&kring&deras&förhållningssätt& gentemot&andraspråkselever&gällande&om&de&bör& ses& som&unika& individer&eller& som&en& del& av& ett& kollektiv.& Det& gemensamma& för& alla& lärare& var& att& de& använde& sig& av& olika& strategier&för&att&göra&sig&själva&samt&lektionernas&innehåll&begriplig&för&eleverna.& Alla& lärare& visade& även& medvetenhet& om& att& ett& starkt& förstaspråk& gynnar& andraspråksutvecklingen.&Däremot& var& alla& lärare& inte& eniga& om& i& vilken& utsträckning& elevernas&modersmål&ska&inkluderas&i&undervisningen.&I&studiens&resultat&framkom&det& även& att& lärarna& uttryckte& att& ett& språkutvecklande& arbetssätt&med& flerspråkiga& elever& kan&vara&svårt&och&utmanade&och&att&stöd&från&skolledningen&därav&är&av&stor&betydelse.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärare som deltar i kollegialt lärande kring språkutvecklande arbetssätt vad gäller deras syn på behovet av språkutvecklande arbetssätt och deras förståelse av vad språkutvecklande arbetssätt är, hur de upplever att deras undervisning utvecklats samt eventuella svårigheter de upplever i implementeringen av språkutvecklande arbetssätt. Undersökningen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fem lärare som deltar i ett pågående projekt om språkutvecklande arbetssätt och som undervisar i år 4–6 på en skola i en mindre stad i Mellansverige valdes ut för semistrukturerade, återkommande intervjuer som genomfördes vid tre tillfällen. Intervjuerna kategoriserades och analyserades i enlighet med forskningsfrågorna och utvalda karaktäristika för språkutvecklande undervisning, nämligen bedömning av elevernas behov, hur lärarna arbetar med språket, samt interaktion i klassrummet. Resultatet visar att samtliga lärare beskriver ett behov av att arbeta språkutvecklande för att stötta andraspråkselevers språkutveckling och kunskapsinhämtning. När det gäller förståelsen av vad språkutvecklande arbetssätt innebär, lägger vissa av lärarna mer fokus på det språkliga medan andra även betonar vikten av att arbeta tillsammans. Samtliga lärares beskrivning av hur de arbetar med språket i klassrummet visar på en utveckling, även om denna ser olika ut för respektive lärare. Hur de lyfter fram interaktionen i klassrummet skiljer sig åt, liksom hur de beskriver att de arbetar för att ta reda på elevernas behov och nivå för att kunna ge rätt stöttning. Svårigheter som de intervjuade lyfte fram, handlade bland annat om att kunna anpassa undervisningen till såväl duktiga som språksvaga elever, att strukturera undervisningen så att alla elever är muntligt aktiva samt att det är tidskrävande att arbeta språkutvecklande. Studien bekräftar tidigare forskning som lyfter fram att lärare tar till sig fortbildning på olika sätt.

Syftet med studien är att belysa tre lärares didaktiska utgångspunkter, deras föreställningar och erfarenheter om hur de utformar undervisningen för att gynna och effektivisera flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande. Utifrån syftet och frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med fokusgruppsamtal som metod. Empirin består av två fokusgruppsamtal med tre ämneslärare på gymnasiet. Lärarna betonar det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i interaktion. De lyfter även fram betydelsen av stöttning. De är eniga om att för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och ämneskunskaper och gynna deras skolresultat bör både språklärare och ämneslärare samarbeta och arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att det är av vikt med språkutvecklande arbetssätt och stöttning i undervisningen. Studien visar också att det behövs kollegialt samarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemmets språkutvecklande arbete ser ut från ett lärarperspektiv. Undersökningsmetoden i studien är semistrukturerade intervjuer och som teoretisk utgångspunkt används sociokulturell teori. Forskningsfrågorna i studien utgår från hur arbetet skildras kring deras språkutvecklande arbete samt hur fritidslärarna ser på det språkutvecklande arbetet för elever med språksvårigheter utifrån sin fritidsverksamhet.Det som framgår i studiens resultat är att fritidslärarna genom ett språkutvecklande arbetssätt vill utveckla elevernas språk och uttrycksformer genom att visa känslor och berätta om upplevelser de har varit med om i fritidsverksamheten. Fritidslärarna vill även synliggöra elevers medvetenhet genom att visa dem att lärandet i fritidshemmet oftast sker genom lek och aktiviteter

Arbetet syftar till att belysa företagsekonomilärares uppfattning om språkinriktad undervisning. Studien genomförs i form av kvalitativa intervjuer med sju lärare i företagsekonomi. Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar: På vilket sätt är lärarna medvetna om sitt språkutvecklande uppdrag? Vilken förståelse och definition har de av språkinriktad undervisning? Hur arbetar lärare i praktiken med sitt språkutvecklande uppdrag i ämnet företagsekonomi? Under vilka förutsättningar kan lärarna förbättra sitt nuvarande arbetssätt och bättre främja elevernas språkutveckling? De viktigaste slutsatserna som dras i samband med ovanstående frågeställningar är: Lärare i företagsekonomi vet att de har ett språkutvecklande uppdrag, men är i stort sett inte medvetna om vad detta arbetssätt innebär. Olika synsätt på det språkutvecklande uppdraget leder till mycket varierande arbetssätt i praktiken som beskrivs närmare i arbetet. Olika lärarexempel visar att utbildning om språkinriktad undervisning, ett fungerande utbyte mellan språklärarna och ämneskollegorna och en speciell fokus på didaktiska modeller som ger lärare en struktur för undervisningen kan påverka lärarnas förståelse, medvetenhet och praktiska utövande av språkutvecklad undervisning positivt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och rektorer använder sig avspråkutvecklande arbetssätt för att utveckla språklig förmåga hos flerspråkiga elever. Lärarnas och rektorernas uppfattningar och erfarenheter ligger till grund för denna undersökningen. Studien är genomförd med kvalitativ metod och halvstrukturerade personintervjuer på två mångkulturella F-9 skolor. För studien intervjuades 8 pedagoger och 2 rektorer för att kunna lägga in ett organisationsperspektiv på studien. Syftet med vårt urval har varit att kunna hitta likheter och skillnader mellan lärares och rektorers uppfattningar av användning och organisering av språkutvecklande arbetssätt. Resultaten av studien visar att lärarna upplever att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt för att utveckla flerspråkiga elevers språkliga förmåga. Även om respondenterna upplever att språkutvecklande arbetssätt är en förutsättning för språkliga förmågan har de svårt att definiera detta arbetssätt. Båda rektorerna och lärarna är överens om att språkutvecklande arbetssätt måste genomsyra alla ämnen i skolan. En viktig förutsättning för att kunna arbeta utifrån språkutvecklande arbetssätt är att kunna hitta olika mötesplattformar och samverkansmöjligheter för de olika kompetenserna som jobbar inom skolan. Rektorer behöver med hjälp av speciallärare och specialpedagoger utforma kompetensutvecklingsmöjligheter som stöttar barnens språkutveckling och lärande. De behöver inkludera dessa kompetenser på både organisations- och gruppnivå.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur språkutvecklingen kan anpassas för elever med ett andraspråk inom de samhällsorienterande ämnen. Vi vill ta reda på hur SO-lärarens arbete kan gynna andraspråkselevers språkutveckling. Forskning inom ämnet språkutvecklande arbetssätt samt vetenskapliga artiklar inom arbetssätt i SO-ämnen ligger till grund för studiens viktigaste resultat. Resultat visar på att dagens skolor består av en större mångfald vilket leder till större utmaningar för lärare. Utmaningar som uppstår då språkbrister finns i de svenska språket hos andraspråkselever begränsar lärarens undervisningsform. Det framkommer även att det från elevens sida är utmanande att utvecklas i ämnena. Det som gynnar ämnesutvecklingen för dessa elever i SO-ämnena är lärarens förståelse för elevens språkliga bakgrund. Det anses även positivt om modersmålet tas tillvara på i lektionstid. En annan viktig aspekt för att minska utmaningarna är vikten av stöttning även att läraren förstår elevernas kulturella bakgrund och visar förståelse och engagemang.

Förmågorna som eleverna ska utveckla på grundskolan inom de naturvetenskapliga ämnena bygger till en stor del på deras språkliga förmågor. Detta kan vara en enorm utmaning speciellt för elever med utländsk bakgrund som utgör 26% av alla elever i dagsläget. Mycket forskning har bedrivits beträffande hur andraspråksinlärning fungerar och främjas. Däremot är studier som undersöker såväl utfallet som effekten av ett språkutvecklande arbetssätt för andraspråksinlärare oftast inte tillgängliga. Detta utvecklingsarbete undersöker hur språkutvecklande NO-undervisning, inom biologi och fysik, kan utformas utan att ämnesinnehållet förenklas eller förminskas. Studien genomfördes på två skolor där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk. Eleverna svarade på enkätfrågor om hur de upplevt sitt lärande under lektionerna. Lektionerna hämtade mycket inspiration och metoder från Pauline Gibbons böcker om språkutvecklande arbete i skola. Även om studiens omfång är begränsat visar enkätens utvärdering tillsammans med våra observationer att eleverna har upplevt metoderna som gynnsamma för deras språk- och ämneskunskaper.