Syftet med denna studie var att belysa pedagogers och elevers uppfattningar om språkstörning och inkludering. Metoden vi använde oss av var en multipel fallstudie där vi observerat klassrum på två olika skolor i en mellanstor stad, samt intervjuat fem pedagoger och sex elever. Resultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet där betoning ligger på att lärande sker i kommunikation och samspel tillsammans med andra. Analysen skedde även utifrån de specialpedagogiska perspektiven: det relationella perspektivet som lyfter fram att elevers svårigheter alltid behöver ses i mötet mellan skolan och individen samt det kommunikativa perspektivet där läraren genom sitt förhållningssätt söker förståelse för elevens perspektiv och uppfattning. Lärmiljöerna präglades av tydlighet och struktur och där interaktionen mellan pedagoger och elever skapade flera typer av kommunikativa stöttor som innebar att eleverna inför sitt eget arbete kunde erhålla en större förförståelse. Eleverna trivdes men förmedlade betydelsen av den individuella stöttningen för ett framgångsrikt lärande, något som även pedagogerna förmedlade. Även vikten av kunskap om språkstörning lyftes fram i både elev- och pedagogintervjuer.

Denna studie har som syfte att få en djupare förståelse för vilka olika former av kompetensutveckling som aktualiseras av digitalisering inom detaljhandeln. Två forskningsfrågor har formulerats. På vilka sätt stöds tillägnandet av ny kunskap om digitala redskap? och vilka sociala och praktiska konsekvenser finns det för medarbetarna i digitaliseringen utifrån de stödfunktioner de kan använda sig av? Tidigare forskning lyfter aspekter kring vad som stödjer en medarbetare till att delta i digitala förändringsprocesser och visar att digitalisering inte endast handlar om teknologi utan även är en pedagogisk fråga. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med åtta stycken medarbetare i detaljhandeln som arbetar på ett mellanstort hemelektronikföretag. Företaget har genomgått en omfattande digital förändringsprocess. De teoretiska utgångspunkterna för studien är de sociokulturella teoretiska begreppen, stöttor och artefakter. Studien utgår ifrån grundad teori och har en explorativ ansats. Resultaten visade på fyra stycken stöttor medarbetare använder sig för att lära sig i en digital förändringsprocess. Dessa är kollegiala, formellt instruerade, interaktiva och improviserade stöttor. Vidare visade resultaten även på de konsekvenser stöttorna fick för medarbetarna. Den kollegiala stöttan var en av de stöttor medarbetarna starkt förlitade sig på men att den var inte lika pålitlig när flera förändringar skedde samtidigt eller vid samarbetssvårigheter. De formellt instruerade stöttorna från företaget fungerade mest som en överblick och kunde upplevas som otillräckliga. Interaktiva stöttor blir mer användbara när företaget digitaliserar då mer interaktion sker via digitala verktyg. Slutligen handlar den improviserade stöttan om att medarbetare själva tar ansvar för sitt lärande med företagets stöd. Detta kunde dock resultera i att medarbetarna aldrig tog till sig de kunskaper företaget förväntade sig. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the various forms of competence development that are brought to the fore by digitalization in retail. Two research questions have been formulated. In what ways is the acquisition of new knowledge about digital tools supported? and what social and practical consequences are there for employees in digitalisation based on the support functions they can use? Previous research highlights aspects of support an employee has to participate in digital change processes and shows that digitization is not only about technology but is also a pedagogical issue. Empirics has been collected through qualitative interviews with eight retail employees who work at a mediumsized electronics company. The company has undergone an extensive digital change process. The theoretical starting point for the study is the socio-cultural theoretical concepts, scaffolding and artifacts. The study is based on grounded theory and has an exploratory approach. The results showed four scaffolding processes employees use to learn in a digital change process. These are collegial, formally instrumented, interactive and improvised support functions. Furthermore, results also showed the consequences the scaffolding processes had for the employees. Collegial support was one of the support functions that the employees strongly relied on, but results showed that it was not as reliable when several changes took place at the same time or in the event of collaboration difficulties. Formally instructed support from the company served mostly as an overview and could be perceived as insufficient. Interactive support became more useful when the company digitized as more interaction took place via digital tools. Finally, Improvisational support implies that the employees themselves take responsibility for their learning with the company's support. However, this could result in the employees never learning what the company expected.

Syftet med studien var att få kännedom om hur förskollärare beskriver att de arbetar för attinkludera barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien tog sin utgångspunkt i densociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats med fyra intervjuer viae-post besvarades studiens syfte. Vår insamlade data analyserades utifrån tidigare forskningför att synliggöra det oförutsedda och förutsedda i relation till studiens forskningsfrågor.Resultatet visade att alla förskollärare i studien hade olika erfarenheter av arbete med barn ispråklig sårbarhet. Gemensamt var att de alla arbetade systematiskt med den språkliga miljöngenom bland annat gruppindelning samt med ljudnivån på förskolorna. Det framkom att enlugn miljö skapar bättre förutsättningar för förskolans personal att se och höra det enskildabarnet. Något som förskollärarna också lyfte var vikten av de vardagliga samtalen och lekenpå förskolan för barnens språkutveckling. Stöd av rektor och specialpedagog behandlas ocksåi resultatet.

No description available.

Idag finns mycket forskning och litteratur kring formativ bedömning och dess fördelar för elevens lärande. Det finns många teorier om hur den bör användas på mest effektiva sätt. Syftet med denna studie är att ta reda på vilket syfte lärare som undervisar, har undervisat eller är utbildade att undervisa inom de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6 har med användandet av formativ bedömning, samt hur de arbetar med olika formativa bedömningsformer. För att effektivisera utfallet av studiens resultat har en sociokulturell teori använts studien. Utifrån den sociokulturella teorin har insamlat material genomgått en innehållsanalys och därmed genererat ett lämpligt resultat för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet ställs också i förhållande till tidigare forskning för att se huruvida de deltagande lärarnas användande av formativ bedömning stämmer överens med teorier och tidigare studier kring formativ bedömning. För undersökningen bedömdes intervju som mest lämpliga metod för datainsamling. Åtta informanter som alla antingen undervisar i de naturvetenskapliga ämnena, har undervisat i dem eller är utbildade att undervisa inom dem men av olika anledningar inte är verksamma inom ämnet, intervjuades för studien. Samtliga intervjuer spelades in och en innehållsanalys genomfördes på det insamlade materialet. Resultatet visade att alla informanter använder sig av formativ bedömning och anser den som helt nödvändig inom de naturvetenskapliga ämnena. Informanternas syfte med användandet av formativ bedömning var att främja elevens utveckling, öka elevens förståelse för sitt eget lärande, synliggöra elevens lärande samt öka delaktigheten i klassrummet. Samtliga lärare i studien lyfte kommunikation som en mycket viktig del av formativ bedömning. Diskussioner, samtal och dialoger i mindre grupper och i helklass samt att få återkoppling från både lärare och kamrater var av stor vikt för elevernas lärande enligt deltagande lärare.

Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

Denna empiriska studie ska undersöka hur tre lärares arbetssätt och inställning till litteratursamtal i undervisningen ser ut. Tidigare forskning visar på många fördelar för elevers språk- och begreppsutveckling samt ett flertal andra positiva effekter på elevernas lärande genom litteratursamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att elever lär sig tillsammans med varandra och med läraren. Studiens data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där tre lågstadielärare har varit med och deltagit samt genom systematiska observationer av samtliga lärare. Data har sedan analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor samt de för studien centrala begreppen kollaborativt lärande, den proximala utvecklingszonen och kommunikativa stöttor. Resultatet av studien visar att lärarna har en positiv inställning till litteratursamtal som undervisningsform och att litteratursamtal kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse samt att det utvecklar elevernas begreppsförmåga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare från olika förskolor i Stockholm beskriver arbetet för att göra barn i behov av stöd delaktiga i förskolans verksamhet. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är det sociokulturella, där tyngdpunkten lagts på att synliggöra betydelsen av socialt samspel för att barn i behov av stöd ska få möjlighet att utvecklas. Men även språkets betydelse för barns utveckling är något vi velat belysa i vår undersökning. De centrala sociokulturella begrepp som använts i denna uppsats är samspel, språk, kommunikativa stöttor och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på 6 olika förskolor i Stockholm. Ur empirin kunde vi finna två framträdande teman som vi valde att namnge anpassningar och förhållningssätt. Förskollärarna gjorde ständiga anpassningar efter barnens behov i syfte att möjliggöra för dessa barns delaktighet. Det förhållningssätt som nämndes ha betydelse i arbetet med dessa barn var ett relationellt förhållningssätt där en god relation till barnet och att utgå från det specifika barnets behov var det som förespråkades. Slutsatsen vi kom fram till var att arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd i förskolan inte vara helt enkelt utan kantades av hinder, som framförallt handlade om bristande strukturella förutsättningar i förskolans verksamhet. Förskollärarna uppgav också att begränsad språklighet hos barnen försvårade arbetet med delaktighet. Utifrån detta menade de även att språket var av stor betydelse i arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd.