<p>Militära insatser i urban miljö kommer troligen att öka alltmer. Detta kräver soldater till fots eftersom dessa lättare kan förflytta sig via och mellan byggnader. Varje deltagande soldat kommer att behöva egen radioutrustning. Då stadsmiljö är ett relativt outforskat område vad gäller militär radiokommunikation är det viktigt att öka förståelsen för radiovågors utbredning i stadsmiljö. Härtill har institutionen för Informationsöverföring på FOI köpt in programmet Radiowave Propagation Simulator (RPS). RPS används i det här examensarbetet för att genomföra en beräkning för ett statiskt scenario, och till beräkningen infoga påverkan från sändares och</p><p>mottagares mobilitet. Detta utförs genom att rumsligt extrapolera kanalens impulssvar till att gälla i andra positioner än de ursprungligen var beräknade för. Kanalens impulssvar blir då modifierat så att impulssvarets utbredningsvägar får nya fördröjningstider och dess komplexa signal får ny fas.</p><p>Metoden, som har tagits fram i det här arbetet, för den rumsliga extrapoleringen har implementerats och utvärderats för ett litet scenario. Det extrapolerade resultatet har sedan jämförts med beräknade resultat från RPS. Analysen visade att metoden ger ett tillförlitligt resultat. Ett annat syfte med examensarbetet har varit att visa hur forskningsresultat (från radiokanalen) kan användas effektivare för att ge högre kvalité på forskningsresultat, både på länk- och på nätnivå.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur. Deltagarna upplever att stadsmiljön är en plats där stress och buller från trafik är framträdande men trots det ser många staden som sin naturliga miljö. Flertalet av respondenterna framhåller ett lugn i naturen och en möjlighet att koppla av samt en tystnad som inte finns i samma utsträckning som i staden. Det är inte ansträngande att vistas i naturen och där det finns möjlighet att hämta kraft för att klara av vardagen.</p> / <p>The purpose with this paper is to examine the view of nature and the urban environment from a health point of view, from ten individuals in a rehabilitation Program, with focus on nature. Interview was chosen as method due to it was considered to be the most appropriate method to respond to the purpose of the paper. Using interview as method made it possible to understand the insights and thoughts of the individuals about the nature. The interviews where analyzed with inspiration from Steinar Kvale and his “meningskategorisering”. The result showed that the majority of the individuals experienced wellbeing when visiting the nature and its environment among plants and animals. The individuals experienced that the urban environment is a place where stress and noise from traffic is frequent. Despite that, many individuals feel that the natural environment for them is the urban environment. Most of the individuals points out that there is calm in the nature and a possibility for relaxation that does not exist in the urban environment in the same extent. The individuals describe the possibility to cope with the everyday life through the strength they receive from the nature.</p>

<p>Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sällan nämns i reglementen, samt att förståelse för hur telekrigsförband uppträder och deras unika förmågor är generellt sätt låg inom försvarsmakten. Mitt syfte är att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmåga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjälp av ett teoretiskt synsätt svara på vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna fråga använder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer är att en telekrigsenhet är en unik resurs som kan bidra med unika underrättelser och verkan, främst kopplat till stegen förstå, få bättre lägesuppfattning samt att kunna engagera motståndaren i en MOUT-operation.</p> / <p>With a theoretical approach this essay aims to answer the question; What can an electronic warfare unit can contribute with to an operation in a MOUT concept? To answer this question I use a qualitative text analysis and interviews. The result obtained is that an electronic warfare unit is a unique resource which contributes with unique intelligence and effects. This is mainly linked to the steps to understand, gaining a better situational awareness and to be able to engage the opponent in a MOUT operation.</p>

Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sällan nämns i reglementen, samt att förståelse för hur telekrigsförband uppträder och deras unika förmågor är generellt sätt låg inom försvarsmakten. Mitt syfte är att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmåga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjälp av ett teoretiskt synsätt svara på vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna fråga använder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer är att en telekrigsenhet är en unik resurs som kan bidra med unika underrättelser och verkan, främst kopplat till stegen förstå, få bättre lägesuppfattning samt att kunna engagera motståndaren i en MOUT-operation. / With a theoretical approach this essay aims to answer the question; What can an electronic warfare unit can contribute with to an operation in a MOUT concept? To answer this question I use a qualitative text analysis and interviews. The result obtained is that an electronic warfare unit is a unique resource which contributes with unique intelligence and effects. This is mainly linked to the steps to understand, gaining a better situational awareness and to be able to engage the opponent in a MOUT operation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur. Deltagarna upplever att stadsmiljön är en plats där stress och buller från trafik är framträdande men trots det ser många staden som sin naturliga miljö. Flertalet av respondenterna framhåller ett lugn i naturen och en möjlighet att koppla av samt en tystnad som inte finns i samma utsträckning som i staden. Det är inte ansträngande att vistas i naturen och där det finns möjlighet att hämta kraft för att klara av vardagen. / The purpose with this paper is to examine the view of nature and the urban environment from a health point of view, from ten individuals in a rehabilitation Program, with focus on nature. Interview was chosen as method due to it was considered to be the most appropriate method to respond to the purpose of the paper. Using interview as method made it possible to understand the insights and thoughts of the individuals about the nature. The interviews where analyzed with inspiration from Steinar Kvale and his “meningskategorisering”. The result showed that the majority of the individuals experienced wellbeing when visiting the nature and its environment among plants and animals. The individuals experienced that the urban environment is a place where stress and noise from traffic is frequent. Despite that, many individuals feel that the natural environment for them is the urban environment. Most of the individuals points out that there is calm in the nature and a possibility for relaxation that does not exist in the urban environment in the same extent. The individuals describe the possibility to cope with the everyday life through the strength they receive from the nature.

Kan polisnärvaro skapa trygghetskänslor hos människor? Studien har undersökt förhållandet mellan människors upplevda trygghet och tre olika typer av polispatrullering i en relativt trygg och relativt otrygg stadsmiljö. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning där respondenterna, 112 män och 131 kvinnor (M=30 år, SD=12.98), fick skatta sin upplevda trygghet utifrån bilder med de tre olika typerna av polispatrullering. Resultatet indikerade att alla typer av polisnärvaro ingett trygghet i den relativt otrygga stadsmiljön. Polispatrullering till fots frambringade mer trygghetskänslor än polisbilspatrullering. Resultaten var giltiga för både män och kvinnor. Slutsatsen är att polisnärvaro kan inge trygghet i relativt otrygga stadsmiljöer men i relativt trygga stadmiljöer är inte någon av de tre undersökta typerna av polispatrullering effektiva. / Can police presence make people feel safe? This study explored the relationship between people’s experience of feeling safe and three different kinds of police patrolling in a relatively safe and a relatively unsafe urban area. A survey was distributed, 112 men and 131 women (M=30 years, SD=12.98), to estimate the perception of feeling safe by looking at photos with three different kinds of police patrolling. The result indicated that all kinds of police patrolling had positive effect on the respondent’s feelings of safety in the relatively unsafe urban area. Police foot patrol tended to increase the respondents feelings of safety more than police patrolling by car. Similar results were found for both men and women. Police presence may increase people’s feelings of safety in relatively unsafe urban areas, but in relatively safe urban areas none of the three types of police patrol were effective.

Militära insatser i urban miljö kommer troligen att öka alltmer. Detta kräver soldater till fots eftersom dessa lättare kan förflytta sig via och mellan byggnader. Varje deltagande soldat kommer att behöva egen radioutrustning. Då stadsmiljö är ett relativt outforskat område vad gäller militär radiokommunikation är det viktigt att öka förståelsen för radiovågors utbredning i stadsmiljö. Härtill har institutionen för Informationsöverföring på FOI köpt in programmet Radiowave Propagation Simulator (RPS). RPS används i det här examensarbetet för att genomföra en beräkning för ett statiskt scenario, och till beräkningen infoga påverkan från sändares och mottagares mobilitet. Detta utförs genom att rumsligt extrapolera kanalens impulssvar till att gälla i andra positioner än de ursprungligen var beräknade för. Kanalens impulssvar blir då modifierat så att impulssvarets utbredningsvägar får nya fördröjningstider och dess komplexa signal får ny fas. Metoden, som har tagits fram i det här arbetet, för den rumsliga extrapoleringen har implementerats och utvärderats för ett litet scenario. Det extrapolerade resultatet har sedan jämförts med beräknade resultat från RPS. Analysen visade att metoden ger ett tillförlitligt resultat. Ett annat syfte med examensarbetet har varit att visa hur forskningsresultat (från radiokanalen) kan användas effektivare för att ge högre kvalité på forskningsresultat, både på länk- och på nätnivå.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hälsan påverkas av vistelse i naturmiljö jämfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillståndet och även koncentrationsförmågan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes även respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hälsa och välmående. Frågeställningar: Hur påverkas sinnestillståndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur påverkas koncentrationsförmågan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur viktig är naturmiljö respektive stadsmiljö för känslan av psykisk hälsa och välmående? Metoden vi använt är fältstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill säga diverse problem som löses genom logiskt tänkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med åtta studenter/gymnasister från Stockholms län, varav två män och sex kvinnor i åldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in på diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter känner att naturmiljön erbjuder avslappning och återhämtning samt bidrar till att de känner sig piggare jämfört med stadsmiljöns mer hektiska och händelserika miljö. De flesta ansåg dock att det var skönt att komma ut och promenera oavsett miljö. Majoriteten kände att de förbättrade koncentrationsförmågan i naturmiljön och att det var lättare att fokusera på de "tankenötter" som skulle lösas där, jämfört med i stadsmiljön. Samtliga respondenter anser att båda miljöerna är viktiga för deras välbefinnande och att en balans mellan båda är att föredra, samtidigt som de anser att naturen ger dem en bättre känsla av psykisk hälsa och välmående. Vår slutsats är att sinnestillstånd, koncentrationsförmåga samt känsla av psykisk hälsa och välmående påverkas positivt av vistelse i naturmiljö då den främjar lugn, avslappning och återhämtning jämfört med stadsmiljön som ökade närvaron och stressgraden genom att det fanns desto fler intryck, stimuli och störningsmoment i omgivningen. Vi anser därför att naturen bör utnyttjas mer då den absolut är en varaktig och hälsofrämjande miljö.

Det här examensarbetet har fokuserat på betydelsen av gröna miljöer för stressade människor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna är positiva för människors hälsa och kan fungera stressreducerande. Det finns även indikationer på att gröna miljöer sänker vår stressnivå mer än bebyggda miljöer. Studierna visar också att utformningen och innehållet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön är.    När man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tänka på såväl besökarens stressnivå, ytans form, storlek som innehåll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer. Här finns också rekommendationer om val av växtbäddar och växter i en varm stadsmiljö.   Inom ramen för arbetet har jag gestaltat en grön miljö mitt i Stockholm, vid centralstationen. Den gröna miljön har fler stressreducerande funktioner. Här finns t ex möjlighet att slå sig ned i ombonad, varierad grönska och få sinnesstimulering från naturen istället från den omgivande ”stadspulsen”, vilket enligt litteraturen kan ge en avstressande effekt för den målgrupp jag har valt. Det kan dock vara svårt att uppleva att man helt kommer bort från vardagen, att känna rymd och riktig ro. Det behövs t ex större insatser för att sänka ljudnivån från omgivande trafik. För den som är mer påverkad av stress är möjligtvis den befintliga vilda naturen en bit bort från centrum den miljö som ger mest stressreducering.

Gävle kommun har som mål att öka cyklandet i Gävle. År 2025 ska andelen resor kortare än fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen från år 2012 låg den andelen på 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att Gävle kommun inte är på väg att uppnå sina mål då andelen kortare resor som genomförs med cykel har stått på samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012). Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler människor till att välja cykeln framför andra färdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas. Arbetet har begränsats till att fokusera på en lokal nivå, men tanken är att resultatet ska kunna användas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har använts för att komma fram till slutresultatet är intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom Gävle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning. Till undersökningen har matrial från Gävle kommun använts, men även vetenskapliga artiklar och intervjuer. Här används fakta för att styrka anledningar till varför personer bör välja att cykla framför andra färdmedel samt vad Gävle har för potential som cykelstad. I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration från undersökningen. Här presenteras även olika behov som konstaterats utifrån intervjuer med privatpersoner, som används för att välja ett skissförslag att arbeta vidare med. Därefter följer arbetet utvecklingen till det slutliga resultatet som blev en app till smartphones. Utseende och funktioner för appen som framtagits uppkom efter marknadsundersökningar där två appar till smartphones undersöktes, och även en funktion till cyklister som Gävle kommun erbjuder via deras hemsida för att erbjuda en anpassad vägvisning för just cyklister. De appar som undersöktes är RunKeeper och Google Maps. RunKeeper är en motiverande app för att öka intresset för motion. Google Maps är en app som genom GPS ger vägvisning för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Marknadsundersökningen gav underlag för den slutgiltiga appen som döpts till Cyclum. Cyculm ger tips om ställen att cykla till, visar cykelbanor i staden och kan erbjuda cyklisten vägvisning mellan två punkter som användaren själv anger. Genom att använda Cyclum kan cyklisten samla in statistik kring sitt cykelanvändande, ett sätt att motivera till att cykla mer. / Gävle municipality has a goal to increase cycling in Gävle. In the year 2025, the proportion of journeys less than four kilometers should be at 60%, a survey from 2012 showed that the proportion were only 24% (Atterbrand et al, 2012). According to the same survey, it was found that the municipality of Gävle will not achieve their goals about the proportion of short trips undertaken by bicycle since the number has not increased since 2006 (Indebetou et al, 2012). The essay aims to develop a concept that will encourage more people to choose the bicycle over other means of transport. The main goal is to find out how the interest in cycling in urban environments can be increased. The work has been limited to focusing to a local level, but the idea is that the results can be used to create similar products to all urban environments. Methods that have been used to get to the final result are interviews with individuals and with people working for the municipality of Gävle. The work also include a study of different scientific articles, an analysis to decide functions of the resulting concept and market research to determent what would be necessary to the results. For the research, official material from municipality of Gävle is used, as well as scientific articles and interviews. The facts are used to confirm reasons why people should choose to bike over other modes of transport as well as to show that Gävle has potential as a cycling city. The facts that are mentioned in the research are later on used to make different design proposals. Based on the interviews made, three bigger needs are presented as a way to select a design proposal to develop further. The result is presented at the end in the form of an app to smartphones. The appearance and features for the app that has been produced occurred after making a market research where two apps for smartphones were investigated, and also a feature to cyclists who the municipality of Gävle offers via their website to offer a custom wayfinding just for cyclists. The apps that were investigated is called RunKeeper and Google Maps. RunKeeper is a motivational app to increase interest in the exercise. Google Maps is an app that uses GPS to give directions for motorists, cyclists and pedestrians. The market investigation provided the basis for the final app dubbed Cyclum. Cyculm give tips on places to bike to show bike lanes in the city and can offer the cyclist wayfinding between two points that the user specifies. By using Cyclum cyclist can collect statistics about their bicycle use, a way to motivate to bike more.