Bakgrund: HIV är ett globalt problem och 30-35 miljoner människor lever som HIV-positiva. Trots att det finns effektiv behandling som gör risken mindre för att sprida viruset vidare, utsätts många personer med HIV av diskriminering på grund av stigmatisering i samhället och inom sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med HIV upplever och hanterar sin livssituation. Samt att granska undersökningsgrupperna i studierna. Metod: Litteraturstudien bygger på en deskriptiv design där resultatet grundar sig på 13 artiklar med kvalitativ ansats, sökta i Cinahl och PubMed. Resultat: Att bli diagnostiserad med HIV var förödande och livet förändras för många till följd av egna känslor och uppfattningar, men också på grund av stigmatisering från familj och samhället. För att orka med dessa stora omvälvningar använder sig deltagarna av olika hanteringsstrategier, både för att kunna acceptera sjukdomen från början och för att lära sig att leva under de nya förhållandena. En stor del av att leva med HIV innebär att hålla sjukdomen hemlig, eller att våga berätta för att kunna få stöd och hjälp. Att avslöja sin diagnos togs emot på varierande sätt, vissa fick mycket stöd medan andra blev utestängda. Slutsats: Okunskap och fördomar leder till stigmatisering vilket ger ett ökat lidande för personer med HIV i en redan svår situation. Detta kan ta sig uttryck som att personer med HIV isolerar sig eller diskrimineras. / Background: HIV is a global problem and 30-35 million people are living with the disease. Although there is effective treatment that makes the risk of spreading the disease very small, people are still discriminated because of the stigmatisation in society and in healthcare. Aim: The aim of this literature study is to describe how people living with HIV experience and handling their life situation. And to review the study groups in the articles. Method: The literature review is based on a descriptive design where the result is based on 13 articles with a qualitative approach that is sought from Cinahl and PubMed. Results: To be diagnosed with HIV was devastating and life changed because of their own emotions and perceptions, but also because of stigmatisation in the family and in society. To be able to manage these hard times the participants used different coping strategies, to accept and learn to live with their new condition. A big part of living with HIV was to keep the disease a secret, or to manage to disclose it to get support and help. The disclosing was received in different ways, some got a lot of support and some had to manage on their own. Conclusion: Ignorance and stereotypes leads to stigmatisation which increases the suffering for HIV-diagnosed people in an already difficult time. The stigmatisation leads to discrimination and that people living with HIV isolates themselves.

Titel: Erfarenheter av stigmatisering i hälso- och sjukvården bland personer som drabbats av HIV - En litteraturstudie. Bakgrund: HIV (Humant Immunbrist Virus) har länge varit förknippat med stigmatisering eftersom okunskap och osäkerhet fortfarande förekommer beträffande smittvägar och smittbarhet.                                                                                                           Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av stigmatisering i hälso- och sjukvården bland personer som drabbats av HIV. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio stycken kvalitativa artiklar från åtta olika länder. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes.                                                                                                               Resultat: I resultatet presenteras två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna är: Att bli bemött med bristande vård handlingar och upplevelser av integritetskränkning. Underkategorierna är: Överdrivna säkerhetsåtgärder, ignorant bemötande, bristande sekretess, kränkande kroppsspråk och kränkande verbal kommunikation. Konklusion: Bristande kunskap om HIV kan internationellt ses som en bidragande faktor till att patienter än idag upplever varierande stigmatiserade bemötande från vårdpersonal. För att motverka stigmatiseringen krävs forskning som kan generera kunskap om hur vårdpersonal kan ge ett bättre bemötande och att denna kunskap sprids till vårdpersonal. Nyckelord: HIV, stigmatisering, patientupplevelse, diskriminering. / Title: Experiences of stigma in health care among people affected by HIV- A literature review Background: HIV (Human Immunodeficiency Virus) has been associated with stigmatization for a long time because of ignorance and uncertainty still exists regarding the transmission routes and infectivity. Aim: The aim for the study was to highlight experiences of stigma in health care among people affected by HIV. Method: A literature study was conducted with ten qualitative articles from eight different countries. The articles were examined, analyzed and compiled. Results: The result generated two categories and five subcategories. The categories are: To be treated with a lack of care actions and experiences of integrity violation. The sub-categories are: excessive security measures, ignorant attitudes, lack of secrecy, offensive body language and abusive verbal communication.                                                                   Conclusion: Lack of knowledge about HIV can be seen internationally seen as a contributing factor to the patients still experiencing varying stigmatized treatment by health professionals. To counteract the stigma requires research that can generate knowledge on how health professionals can provide better treatment and that this information is disseminated to the medical staff. Keywords: HIV, stigmatization, patient-experience, discrimination.

Hiv är en av de mest stigmatiserade sjukdomarna i världen. Det är en kronisk sjukdom med livslång behandling. Hiv har sedan dess uppkomst präglats av stigmatisering, diskriminering och fördomar. Ett problem som kvarstår än idag. Rädsla och okunskap kring sjukdomen förekommer hos hälso- och sjukvårdspersonal och bidrar till ett vårdlidande för patienten. Syftet med studien är att belysa hiv-positiva patienters upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Examensarbetet är en litteraturstudie som grundar sig på Axelssons metod (2012, ss. 203-220). Arbetet består av  tio  vårdvetenskapliga  artiklar  av  både  kvalitativ  och  kvantitativ  metod.   Det insamlade materialet resulterade i två huvudteman; upplevelsen av stigmatisering och diskriminering samt positiva upplevelser. Dessa två huvudteman beskriver sammanlagt sex subteman. Patienter upplever att sjuksköterskor har en bristande kunskap kring hiv. Detta överensstämmer med sjuksköterskors egna upplevelser om sin okunskap i mötet med hiv-positiva patienter. Hos hälso- och sjukvårdspersonal existerar en rädsla att få infektionen. Denna rädsla resulterar i en sämre vårdupplevelse för patienten och upplevelsen av stigmatisering och diskriminering förstärks. För att vården ska bli bättre är det av betydelse med en kunskapsutveckling hos personalen och att kunskapen regelbundet repeteras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få insikt om den problematik som finns kring hiv, relaterat till patienters upplevelse av att behandlas annorlunda och utsättas för stigmatisering.

I det moderna västerländska samhället skildras och uppmuntras sedan länge ett allt mer ouppnåeligt skönhetsideal, där det smala kroppsidealet står i fokus och avbildas som det önskvärda och överlägsna. I motsats porträtteras den tjocka kroppen som underlägsen och avvikande. Detta resulterar i att den smala kroppen premieras på bekostnad av den tjocka, vilket är bekymmersamt då det medför att tjocka människor stigmatiseras och diskrimineras i samhället. I den här studien undersöks, utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, hur normaliserade föreställningar av tjocka människor realiseras språkligt på tre av Sveriges största internetforum. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 225 kommentarer insamlade från; Flashback forum, Familjelivs forum samt Passagen Debatt. Då denna studie har en emancipatorisk ansats utgår jag från teorier som grundar sig i bland annat socialkonstruktivism och tredje vågens feminism. Resultatet har bland annat visat att skribenterna på forumen kategoriserar tjocka människor som en enhetlig socialt avvikande grupp, vilka de tillskriver diverse negativa egenskaper. Vidare har resultatet åskådliggjort att det skrivs betydligt mer om tjocka kvinnor på forumen överlag samt att dessa kommentarer generellt sett är mer diskriminerande än de som påträffats gällande tjocka män. / The purpose of this study is that, from a linguistic perspective, analyze how normalized performances by thick people is realized linguistically in three of Sweden's largest internet forums. Methodologically, this is done through a critical discourse analysis of 225 comments collected from Flashback forum, Familjelivs forum and Passagen Debatt. As this study has an emancipatory approach, I adopted theories based in social constructivism and feministic intersectionality. The results show that the writers on the forums categorize thick people as a unified socially deviant group, which they attribute to various negative qualities. Furthermore, the results illustrated that there is much more written about fat women in the forums in general and that these comments are generally more fat-shaming than those encountered regarding thick men.

Background: HIV is one of the biggest global epidemics. Historically the HIV-infected persons have faced a discriminative and stigmatizing attitude inside the health care-sector. That form of negative reception has been seen as one of the biggest obstacles to decrease the spread of HIV and to create an equal healthcare sector. Aim: The aim is to highlight how HIV-infected persons experience the reception from health care professionals in countries with low prevalence of HIV. Method: A literature review with nine scientific articles, seven articles were qualitative, one was quantitative and one with mixed method. Results: Two main topics arised: The negative reception and The positive reception. The HIV-infected are still experiencing situations where they are treated with a stigmatized and discriminative attitude from the health care-professionals. The result, however, indicates that the reception has improved. The HIV-infected experienced that the positive interactions widely exceeded the negative. Conclusion: HIV-stigmatization is still a major issue within the health care sector. The HIV- infected, however, experience the stigmatizing reception in more isolated cases today and the positive reception widely exceeded the negative stigmatizing reception. The HIV-infected experienced health care professionals with high knowledge to give a better reception. / Bakgrund: HIV är en av de största globala epidemierna. HIV-drabbade personer har historiskt bemötts av en diskriminerande och stigmatiserande attityd inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den formen av negativt bemötande har ansetts vara ett av de största hinder som finns för att minska spridningen av HIV och för att skapa en likvärdig hälso- och sjukvårdssektor. Syfte: Syftet är att belysa hur HIV-drabbade personer upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen i länder med låg prevalens av HIV. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, en var kvantitativ och en med mixad metod. Resultat: Två huvudteman framkom: Det negativa bemötandet och Det positiva bemötandet. De HIV-drabbade upplever fortfarande situationer där de blir bemötta med en stigmatiserande och diskriminerande attityd från hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet tyder dock på bemötandet har förbättrats. De HIV-drabbade upplevde att det positiva bemötandet vida överskred de negativa. Slutsats: HIV-stigmatiseringen är ett fortsatt stort problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. De HIV-drabbade upplever dock det stigmatiserande bemötandet i mer enstaka situationer idag och det positiva bemötandet överskred vida det negativa stigmatiserande bemötandet. HIV-drabbade upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal med hög kunskap generellt gav ett bättre bemötande.

Background: HIV-positive person´s are especially exposed to prejudices from the society which most likely also is reflected in healthcare situations. HIV-positive person´s have an extensive need for medical care and support from healthcare personnel in the process of managing the infection and adherence to the antiviral treatment. Aim: To describe HIV-positive person´s experiences of stigmatization and discrimination in healthcare settings and in interaction with healthcare personnel in Europe and north America. Method: A literature review with a systematic approach based on 11 qualitative articles. To analyse the articles, coding and thematization was performed. Results: Four themes arose: “Offensive experiences in healthcare settings”; “Unequal and inferior care”; “Revelation of HIV status”; “Consequences of stigmatization”. Conclusion: HIV-positive person´s experiences stigmatization and discrimination in contact with healthcare in Europe and north America. The discrimination and stigmatization is manifested in different aspects and contexts. A good treatment regimen and regular contact with healthcare is required for a satisfactory treatment outcome. HIV-positive person´s are entitled to a human treatment, just like everyone else, anywhere in the world. Keywords: HIV, Stigmatization, discrimination, experience, Healthcare / Bakgrund: HIV-positiva personer är särskilt utsatta för förutfattade meningar från samhället vilket även har en risk att avspeglas i sjukvårdssammanhang. HIV-positiva personer har ett stort behov av sjukvård och stöd från sjukvårdspersonal under behandlingsprocessen samt i sin följsamhet till den antivirala behandlingen. Syfte: Att beskriva HIV-positiva personers upplevelser och erfarenheter av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvård i Europa och Nordamerika. Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. För att analysera inkluderade artiklarnas resultat utfördes kodning och tematisering. Resultat: Fyra teman uppstod: “Kränkande bemötande i hälso- och sjukvården”; “Ojämlik och sämre vård”; “Avslöjande av HIV-status” samt “Konsekvenser av stigmatisering”. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever ett dåligt bemötande i kontakten med hälso- och sjukvården med påverkan på behandling och tillit till vården och vårdpersonal. Det visar också på att sekretess och integritet inte respekteras tillräckligt och att dessa personer upplever depressiva symtom och skam till följd av hur de behandlas. Slutsats: HIV-positiva personer upplever stigmatisering och diskriminering i sin kontakt med hälso- och sjukvården i Europa och Nordamerika. Denna stigmatisering och diskriminering visar sig på olika sätt i olika kontexter. En god behandlingsregim och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården är avgörande för ett lyckat behandlingsresultat. HIV-positiva personer ska få ett medmänskligt bemötande och behandling, precis som alla andra, oavsett var i världen man bor. Nyckelord: HIV, stigmatisering, diskriminering, bemötande, hälso- och sjukvård

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat.Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan. De anses vara homosexuella, drogmissbrukare eller sexuellt lössläppta och upplever att de möts av stigmatisering/fördomar orsakat av det. De upplever också att de inte erhåller samma vård som andra patienter och inte möts med den respekt och värdighet av vårdaren som de önskade. Detta presenteras i arbetet under rubrikerna: Att betraktas som smittfarlig, att tillhöra en stigmatiserad grupp, att inte erbjudas samma vård som andra patienter och att inte bemötas värdigt.Att möta en patient fördomsfritt kräver en öppenhet hos vårdaren. Detta utvecklas genom att som vårdare vara medveten om sin förförståelse i olika situationer och gentemot olika patienter. Detta möjliggörs genom att utveckla ett reflekterande förhållningssätt och kritiskt tänkande i alla möten med människor. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Studien utreder syftet med betyg i grundsärskolan, samt huruvida betygsättningen i sig eventuellt leder till ökad stigmatisering för elever i grundsärskolan. Bakgrunden beskriver bland annat grundsärskolan som skolform samt syftet med betyg. Därefter följer teoridelen som tar avstamp i Goffmans teorier om stigmatisering. Studien är en systematisk litteraturstudie om betyg i grundsärskolan, utifrån syftet med betygssättning i grundskolan. Vidare visar studien att de tre främsta syftena med betyg i grundskolan inte är applicerbara i grundsärskolan och därmed saknas ett tydligt syfte med betyg i grundsärskolan. Betygens ogiltighet och brist på syfte leder till att grundsärskolan framstår som en imitation av grundskolan snarare än en egen skolform. Därmed ökar stigmatiseringen genom att elevernas avvikelser blir tydligare och eleverna framstår som onormala. Efter resultatet följer en diskussion som bland annat belyser hur betyg kategoriserar elever och påverkar deras framtidsmöjligheter. Diskussionen tar också upp hur skolan ökar elevers stigmatisering genom bemötande och hur stigmatiseringen ökar genom kategorisering och betygsättning. Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer som till exempel lärarnas etiska och specialpedagogiska dilemman vad gäller att sätta betyg som saknar giltighet. Den delen av lärarnas uppdrag gör att även lärarna tvingas bidra till en dubbel stigmatisering av grundsärskoleeleverna.

No description available.

<p>Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.</p>