Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra kvinnor över 75 år upplever jämlikhet i sina liv, med avseende på ålder, genom att göra intervjuer utifrån en fenomenologisk ansats. Ansatsen medförde utgångspunkten att det är individers upplevelser i sin vardagliga värld som har betydelse för att skapa förståelse. Analytiska verktyg i studien har varit delar av Bourdieus teori i Modeskaparen och hans märke, samt Elias och Scotsons teori i Etablerade och outsiders. De intervjuade kvinnorna framhöll att de upplevde sig bli väl bemötta i samhället. Jag finner dock att det, i deras berättelser, går att återfinna inslag av stigmatisering i äldres liv. Detta tar sig bland annat uttryck i att äldres delaktighet i samhället begränsas och att de uppmanas att orientera sig mot centrala delar av yngres värderingar. För att lyckas med det sistnämnda argumenteras det för att det blir särskilt viktigt för äldre att visa sig självständiga. En möjlig anledning till detta föreslås vara att kvinnorna levt hela sina liv i en välfärdsstat där beroende av andra individer inte har varit nödvändigt. / The aim of this study was to explore how four women over the age of 75 experience equality in their lives with respect to age, by conducting interviews from a phenomenological approach. The point of departure was that it is the experiences of individuals in their life world that is of relevance when striving for understanding. Analytical tools in this study have been parts of the theory presented by Bourdieu in Modeskaparen och hans märke, along with parts of the theory presented by Elias and Scotson in The Established and the Outsiders. The interviewed women emphasised that they perceived themselves to be treated well in society. However, I find that it, in the narratives of the women, is possible to identify elements of stigmatisation in the lives of older people. This is, among other ways, expressed when older people’s participation in society is limited, and when they are encouraged to orient themselves to central aspects of younger peoples values. To achieve the last it is argued that independence is of special importance for older people. One possible reason for this is suggested to be that the women have spent their whole lives in a welfare state where a dependence on other individuals has not been necessary.

Nationsgränsernas betydelse har efter de västerländska kolonialmakternas expansion och senare tillbakadragande kommit att diktera livsstilen för ett stort antal människor världen över. Införandet av reella fysiska gränser och en demokratisk institutionaliserad samhällstruktur ses därför idag ofta som det normerande styrelseskicket, och grupperingar vilka lever utanför den accepterade strukturen tillskrivs ofta ett stort antal stigmatiserade uppfattningar. I den här uppsatsen har jag därför, i huvudsak utifrån Owen Lattimores teoretiska resonemang, undersökt hur relevanta geopolitiska rörelser och samhällsförändringar har påverkat det traditionellt nomadiserande Kirghisfolket i norra Afghanistan. Detta under de senaste decennierna av stigmatisering, utanförskap och en tillskriven status av hotfullhet. Bland annat genom 1980-talets relokalisering till östra Turkiet och genom det västerländska användandet av terrorbegreppet. Ett stort fokus ligger även på det dikotomiska förhållandet mellan den dominante normerande samhällsstrukturen och den underordnades jakt på självbestämmande och frihet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik?   Vår studie utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen schizofreni. Många av artiklarnas beskrivningar av förövarna med schizofreni ville påvisa hur farliga personerna var, deras oberäknelighet, och även vad dessa var kapabla att göra bara på grund av sin diagnos.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Syfte: Metod: Resultat: Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande. En konsekvens skulle kunna vara att de undviker att söka vård på grund av rädsla för att bli kränkta. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Vi valde sökord som passade till vårt syfte, och sökte i lämpliga databaser efter artiklar. Åtta artiklar valdes ut för granskning och analys. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever bemötandet från sjuksköterskor, sett ur ett patientperspektiv. Det finns ca 4500 personer i Sverige som lever med känd HIV-infektion. HIV-relaterat stigma var ett bekymmer redan under 80-talet, idag, 25 år senare är stigmatiseringen fortfarande ett problem.

The purpose of this study was to investigate how former pupils in a daycareschool experienced there stay, in relation to the ordinary school. The method we used was an qualitative interview study with former pupils of a daycareschool. We have analyzed the result with help of Goffmans theory about stigma, Beckers labeling theory, Antonovskys SOC (a Sense Of Coherence) concept and Gjaerums theory of controlling. After analyzing the results we came to the conclution that the pupils where stigmatized and labeled as deviants in the ordinary school whilst in the daycareschool they got an enhanced SOC and a feeling of control. Due to the daycareschool’s work with these pupils they no longer sees as stigmatized and labeled.

Bakgrund: Hiv/aids är en kronisk infektionssjukdom som drabbar immunförsvaret. Viruset smittar via blod, sädesvätska, slidsekret och via förlossning eller amning. Det är vanligt att hiv/aids smittade utsätts för stigmatisering. Stigmatisering innebär diskriminering och nedvärdering av redan utsatta grupper.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka hiv/aids smittade personers upplevelser av stigmatisering.   Metod: En litteraturstudie av kvalitativ ansats gjordes och den grundades på fem självbiografier. Innehållsanalysen var baserad på en metod gjord av Dahlborg-Lyckhage (2012).   Resultat: I resultatet fann författarna tre huvudkategorier: Hur drabbade stigmatiserar sig själva, Hur hiv/aids drabbade upplevde allmänhetens stigmatisering och Bristande förståelse från omgivningen. Det finns många olika typer av rädslor hos de som lever med hiv/aids, vilket bidrar till självstigmatisering och självvald isolering. Det framkom även att de drabbade utsätts för stigmatisering från allmänheten, t.ex. genom särbehandling, utanförskap och genom andra åtgärder som de drabbade upplevde som kränkande. Detta kunde ofta härledas till bristande förståelse för sjukdomen eller okunskap.   Slutsats: Studien visar att självstigmatisering och stigmatisering från allmänheten är vanligt förekommande. Dock krävs det vidare forskning för att kunna styrka studiens resultat och överförbarhet. / Background: HIV/AIDS is a chronic infectious disease of the immune system. The virus is transmitted through blood, semen, vaginal secretions and through childbirth or breastfeeding. It is common that persons living with HIV/AIDS are exposed to stigma. Stigma is defined as discrimination and denigration of already vulnerable groups.  Objective: The aim of this study was to examine the HIV/AIDS infected people's experiences of stigma.  Method: A literature study of qualitative approach was made and it was based on five autobiographies. The content analysis was based on a methodology made of Dahlborg-Lyckhage (2012).  Results: In the results, the authors found three main categories: How persons living with HIV/AIDS stigmatize themselves, how HIV/AIDS infected people sufferers as a result of experienced public stigma and lack of understanding from the environment. There are many different types of fears from those living with HIV/AIDS, which contributes to self-stigma and self-imposed isolation. It also emerged that the victims are subjected to stigmatization by the public, such as special treatment, exclusion and by other measures that the victims experienced as insulting. This could often be traced to a lack of understanding of the disease or ignorance.  Conclusion: The study shows that self-stigma and stigma from the public is common. However, it requires further research to justify the study's results and transferability.

This essay will focus on drug addicts and their relations to the majority society in Sweden. The concepts of “subculture” and “stigmatization” applied to drug addicts are central in the analysis. The essay is based on interviews with two different groups of informants: one consisting of drug addicts and the other of non-addicts. The essay describes, analyses and interprets the informants’ ways of relating to society and the observed tendencies of being a part of a subculture as well as obejcts of stigmatization, both individual and structural.

The aim of this essay was to understand how teachers identify and deal with the problems surrounding economic vulnerability among their students.  A qualitative study method was conducted by seven semi-structured interviews with teachers from a big city in Sweden. When analyzing my result I found support in Goffman's stigma theory as well as in previous research. The teachers identify economic vulnerability amongst their students through their material belongings, when the class does something extraordinary, and through how the students communicate. Problems that the teachers can see in the classroom for economically disadvantaged students are that they can be aggressive, unruly and become introverted. Problems with studies and shoplifting are also common. Teachers deal with these problems by strengthen the students' self-esteem and teach them good manners, offering tutoring and report shoplifting to the children’s parents, the police and social services.

Bakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det är viktigt med tidig diagnostisering och påbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till långsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV. Studier visar att bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för hanteringen av sjukdomen. Stigmatisering ochdiskriminering har visats sig haft starkt samband med HIV. Det kan orsaka hinder förprevention, behandling samt påverkan av välbefinnandet för hivpositiva personer. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med HIV upplever bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod En kvalitativ design användes. Sju personer med HIV, i Sverige, intervjuades med hjälp aven semistrukturerad intervjuguide. Olika intervjumetoder användes; två ansikte mot ansikteintervjuer och fem telefonintervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har sedan genomförts. Resultat Studiens resultat visade varierande upplevelser angående bemötandet av hälso- ochsjukvårdspersonal. Kunskapen om HIV visade sig vara bristfällig, främst på vårdcentraleroch akutmottagningar. Sämre bemötande efter diagnos var också något som framkom. Detbästa bemötandet ansågs vara på infektionskliniker, där kunskapen ansågs vara tillräcklig. Slutsats Bemötande hade ett starkt samband med kunskap. I och med den bristfälliga kunskap omHIV som finns bland hälso- och sjukvårdspersonal, bör utbildningen om sjukdomenutökas. Förhoppningsvis leder det till att bemötandet av HIV-positiva personer förbättras.Det är viktigt att ta tillvara på denna kunskap som finns idag och implimerar den i vårdenför att bemötandet ska bli bättre.