Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en kronisk sjukdom som upptäcktes i USA på 1980-talet. Människor som lever med hiv har sedan sjukdomen upptäcktes utsatts för diskriminering, stigmatisering och utanförskap. Det finns idag effektiv behandling som gör att människor med hiv kan leva ett normallångt liv. Syfte: Att beskriva människors upplevelse av att leva med hiv i Sverige. Metod: Narrativ metod byggd på kvalitativ data i form av bloggar skrivna av personer som lever med hiv. Googles databas från google LLC var den databas som låg till grund för sökandet av relevant material till studien. Resultat: Hiv-beskedet orsakar känslor av chock, rädsla och dödsångest. I samband med ett besked som orsakar känslostorm och kaos uppstår ett stort behov av att samtala. Många upplever dock en rädsla för avvisande i samband med berättandet. Denna rädsla påverkar också sexuallivet negativt eftersom många hellre avstår från sexuella relationer än berättar om sjukdomen. Trots dessa svårigheter skapar människor som lever med hiv strategier som gör att livet blir hanterbart och en tacksamhet uttrycks för de lärdomar de erhållit tack vare sjukdomen. Slutsats: Den största utmaningen för människor som lever med hiv är att bemöta de fördomar och den stigmatisering de utsätts för av omgivningen. / Background: The human immunodeficiency virus (HIV) is a cause of chronic disease discovered in America in the 1980s. People living with HIV have since the discovery of the disease been exposed to discrimination, stigmatization and exclusion. Today effective treatment enables people with HIV to live a life without reduced lifespan. Purpose: The aim of the study is to describe people's experience of living with HIV in Sweden. Method: Narrative method based on qualitative data in form of blogs written by people living with HIV. Google database from google LLC was searched for relevant material. Result: The notification of HIV causes feelings of shock, fear and anxiety of death. Concurrent with the shocking message, a considerable need to converse occurs. However, many people also experience a fear of rejection when they tell others that they are HIV positive. This fear also have a negative impact on their sex life, since many of the them prefer to refrain from sexual relations rather than telling about the virus. Despite these difficulties, people living with HIV create strategies that make life manageable, and express a gratitude for lessons learned since exposure. Conclusion: The toughest challenge for people living with HIV is to deal with the prejudices and stigmatization by people in their surrounding.

Människor har länge burit tatueringar men av olika skäl. Tatueringar har ofta förknippats med sjöfarare, kriminella och framför allt män. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en man respektive kvinna uppfattas olika beroende på om de är tatuerade eller inte. Detta gjordes genom att manipulera bilder på en tatuerad man respektive kvinna som bildade fyra varianter av enkäter. De 237 deltagarna var studenter på en högskola i Mellansverige. I enkäten fick de skatta personen på 19 attribut, ett Big Five test samt delge kvalitativa data. Kvinnan blev i högre grad bedömd annorlunda med tatueringar, då hon ansågs ha mer humor och missbruksproblem, vara mer impulsiv, manlig, rebellisk samt öppensinnad. Deltagarna skattade även den tatuerade kvinnan som mer extrovert men mindre samvetsgrann. En kvinna med tatueringar verkar löpa större risk att bli bedömd annorlunda än vad en man med tatueringar gör.

Syftet med denna studie var att studera hur några lärare i gymnasiesärskolan resonerade och problematiserade kring sitt uppdrag, i synnerhet gällande förutsättningar för elevers framtida delaktighet i samhället. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats där tolv halvstrukturerade intervjuer utfördes med lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan i tre olika mellansvenska kommuner. Intresset riktades mot att utforska hur lärare som arbetar i gymnasiesärskolan resonerade kring gymnasiesärskolan som skolform, samhällets syn på personer med utvecklingsstörning samt vilka tankar lärare har om elevernas framtidsutsikter efter avslutad utbildning. För att analysera empirin användes en metod där fokus ligger på att sortera ut meningsbärande enheter utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Meningsenheterna kodades och bildade följande tre teman; gymnasiesärskolan som skolform, gymnasiesärskolan och delaktighet och samhället och delaktighet. Dessa teman analyserades med hjälp av följande teoretiska ramverk: Dilemmaperspektivet, Stigmatiseringsteorin samt Molins delaktighetsmodell. Tolkningen av resultatet visade att samtliga lärare i studien uttryckte en kluven inställning till gymnasiesärskolan som en egen skolform. Resultatet skildrade ett komplext dilemma där de politiska ramarna som styr strävar mot att förbereda eleverna för, enligt lärare i studien, en verklighet som efterfrågar andra färdigheter och ställer krav som eleverna kan ha svårt att leva upp till.

Bakgrund: Övervikt och obesitas har ökat kraftigt i västvärlden de senaste decennierna och beskrivs som en epidemi. Obesa människor diskrimineras i samhället och upplever stigmatisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt och obesitas. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2017) nio steg. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Polit & Becks (2017) granskningsmallar användes för kvalitetsgranskning av artiklar, för att säkerställa en god vetenskaplig kvalitet, vilket resulterade i 12 artiklar som inkluderades i resultatet. Databearbetning: Artiklarnas resultat bearbetades och attityder sammanställdes till tre teman relaterade till attitydernas uppbyggnad i kognitiva, affektiva och handlingsinriktade attityder. Resultatet visade att sjuksköterskor bär på negativa attityder till överviktiga och obesa patienter, men också att sjuksköterskor i varierande grad förhåller sig neutrala. Slutsats: Fördomar mot obesa människor är spridd i samhället och sjuksköterskor delar attityder och fördomar med övriga i samhället. Många sjuksköterskor eftersträvar opartiskhet och en professionell attityd oavsett patientens egenskaper och storlek. Anser sjuksköterskorna att orsaken till obesitas ligger under den personliga kontrollen var deras negativa attityder mot de obesa patienterna mer uttalade.

Bakgrund: Alkohol kan förknippas med festliga sammanhang och firanden. Hög alkoholkonsumtion däremot kan påverka livskvalitén och eventuellt leda till ett missbruk som har negativ påverkan på människan och kroppen. Det kan leda till sociala, fysiska och psykiska problem i vardagen. Syfte: Att belysa sjuksköterskansbemötande av patienter med alkoholmissbruk med fokus på kvinnliga patienter. Metod: Metoden utformades som en allmän litteraturstudie och utgick från sju vetenskapliga artiklar. I analysen färgmarkerades relevant information och datagrupperades därefter i övergripande under- och huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i) sjuksköterskans bemötande, och ii) den stigmatiserade kvinnan. Brist på kunskap och engagemang bland sjuksköterskor påverkar patienter med alkoholmissbruk negativt. Trots det, framkom ett gott bemötande där sjuksköterskor speglade ett holistiskt synsätt där patienten behandlas som en värdig människa och person bakom missbruket. Konklusion: Sjuksköterskans bemötande varierade till följd av personliga förutsättningar, kunskap och erfarenhet. Forskning i att beskriva sjuksköterskans bemötande av kvinnor och män med alkoholmissbruk ur ett specifikt genusperspektiv brister och mer forskning inom området behövs. / Background: Alcohol can be associated with festive occasions and celebrations. High alcohol consumption on the other hand can affect the quality of life and lead to an addiction that has a negative impact on the person and the human body. This can lead to social, physical and mental problems in everyday life. Purpose: To illustratethe nurses’ attitudes of treating patients with alcohol abuse with focus on female patients. Method: The method was designed as a general literature study and was based on seven scientific articles. In the analysis, relevant information was colormarked and the data were then grouped into overall sub- and main categories. Results: Two main categories were identified i) the nurses’ attitudes, and ii) the stigmatized woman. Lack of knowledge and commitment among nurses has a negative effect on patients with alcohol abuse. Despite this, a good response emerged where nurses had a holistic approach where the patient is treated as a dignified person and a person behind the addiction. Conclusion: The nurse’s attitude varied due to personal circumstances, knowledge and experience. Research into describing the nurse’s attitude of treating women and men’s with alcohol abuse from a specific gender perspective is lacking and more research in this area is needed.

Bakgrund: Blodsmitta definieras som ett smittämne som överförs via blod till blod, de mest förekommande smittvägarna är vid intravenöst narkotikamissbruk eller sexuellt umgänge. De vanligaste blodsmittorna i världen är HIV, hepatit B samt hepatit C. Vårdpersonal kommer regelbundet i kontakt med patienter med blodsmitta och det finns även risk för att de smittas, något som resulterar i att vårdpersonal ibland upplever rädsla vid kontakt med blodsmittade patienter. Globalt upplever många personer med blodsmitta stigmatisering och diskriminering från samhället. Syfte: Syftet med studien var att undersöka blodsmittade patienters upplevelser avseende bemötande och omvårdnadshandlingar inom den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar varav åtta har en kvalitativ design och fyra blandad metod.  Resultat: Analysen av litteraturstudiens resultat genererade två huvudkategorier och sex underkategorier. Det framgick att många av deltagarna i studierna utsatts för diskriminering och stigmatisering av olika slag när de varit i kontakt med den somatiska vården. Upplevelserna som deltagarna beskriver handlade främst om rädsla och fördomar hos vårdpersonal, bristande hantering av sekretess och patientinformation, dåligt bemötande samt försämrad omvårdnad. Även positiva upplevelser av vården redovisades av flera deltagare. Bra upplevelser av vården förekom främst inom specialistvården där personalen uppgavs ha goda kunskaper om patientens sjukdom. Slutsats: Det finns stigma och diskriminering bland sjukvårdspersonal som har stora effekter på patienternas upplevelse av vården och vilja att söka vård. Sammanställningen av studierna visar tydligt att det finns en stor brist på kunskap gällande blodsmitta hos vårdpersonal världen över. Det verkar finnas ett samband mellan okunskap och stigmatisering samt rädsla. Därmed finns ett tydligt behov av ökad kunskap hos vårdpersonal gällande blodsmittor.

Bakgrund Blodburen smitta återfinns oftast på vårdavdelningar som sekundärdiagnos hos patienter. Vårdpersonal innehar inte alltid all information om smittan, och kan ibland även ha förutfattade meningar om den. Interaktioner mellan vårdpersonal och patienter är av betydelse för omvårdnadens kvalitet och utformning, men patienter med blodburen smitta blir ofta bemötta med fördomsfulla attityder i form av stigmatisering eller diskriminering. Syfte Arbetets syfte var att beskriva hur interaktion mellan vårdpersonal och patienter på vårdavdelning påverkas vid kännedom av blodburen smitta som sekundärdiagnos. Metod Allmän litteraturöversikt. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Efter en kvalitetsgranskning inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar som redovisas i en matris. Resultat I arbetet identifierades fyra huvudteman; kunskap och utbildning, ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering, som alla var betydande för vårdpersonalens interaktioner med patienter då blodburen smitta återfanns som sekundärdiagnos. Slutsats Kunskapsbrist leder till ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering. Interaktioner förbättras främst av kunskap och medvetenhet om egna attityder samt kompetens att kunna söka pålitlig information.

BakgrundSchizofreni är en psykossjukdom, en psykos innebär förvrängd verklighetsuppfattning. Diagnosen medför beteendeyttringar som kan leda till stigmatisering från individen själv och omvärlden. Stigmatisering innebär negativa synsätt och uppfattningar av individen och diagnosen samt felaktiga föreställningar. Stigmatisering kan leda till att individens känsla av värdighet minskar. Känsla av värdighet är unikt för varje individ. Individer med diagnosen schizofreni kan ha svårt att bli accepterade i samhället för att de upplevs annorlunda. SyfteSyftet var att undersöka och beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan använder i sitt arbete för att minska stigmatisering hos individer med diagnosen schizofreni. MetodLitteraturstudie valdes som metod. Sökningar i databaserna Cinahl och PubMed har genomförts samt sökning i litteratur. Sammanlagt valdes 19 artiklar, därefter sammanställdes materialet i en matris och inkluderades i resultatet. ResultatResultatet visade negativa attityder gentemot individer med diagnosen schizofreni samt omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kunde använda för att minska stigmatisering. Omvårdnadsåtgärderna var förändringar i bemötande, ökad kunskap och information om diagnosen till individen, närstående och yrkesprofessioner i kontakt med individen. Resultatet visade den mellanmänskliga relationens betydelse mellan sjuksköterskan och individen samt betydelsen av individens relation till sig själv, för att stärka upplevelsen av livskvalité. SlutsatsStigmatisering av individer med diagnosen schizofreni visade sig bero på okunskap. För att en god och säker vård skulle kunna ges var förändringar i bemötandet och ökad kunskap om diagnosen nödvändig att delge individen och omgivningen. Även en god relation var betydelsefull för att hjälpa individen att hantera och minska stigmatiseringen.

I Sverige finns en lång historia av invandring, vilket har lett till att ett ämne som fått allt större samhällsbetydelse är integration och mötet mellan olika kulturer i landet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur personer med invandrarbakgrund i Sverige representeras inom svensk media, samt huruvida sådan representation grundas i stigmatisering av personer med utomeuropeisk bakgrund. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av dagspressartiklar publicerade i Expressen och Aftonbladet. Valet av dessa tidningar ämnade till att synliggöra om representationen av målgruppen varierade beroende på tidningens politiska inriktning. Vi valde att analysera 38 stycken artiklar som var baserade på debatt samt nyhetsartiklar för att fånga medias framställning av invandrare med utomeuropeisk bakgrund. Analysen genomfördes med hjälp av Goffmans teori om stigma samt Berger och Luckmanns teori om socialkonstruktivism för att undersöka hur representation i media kan leda till marginalisering av minoriteter i Sverige.  Studien visade inledningsvis att personer med invandrarbakgrund i svensk media i hög grad framställdes som en syndabock för integrationen där ansvar för en lyckad integration läggs på enskilda individer. På det sättet har medias representationer av personer med utomeuropeisk bakgrund en avgörande roll i konstrueringen av “invandrare” samt för upprätthållning av stigmatisering av denna grupp. Vidare visade studien att personer med invandrarbakgrund representeras gällande ekonomiska frågor, vilka berör deras roll på arbetsmarknaden samt deras betydelse för välfärden. Slutligen visade undersökningen att personer med invandrarbakgrund främst associerades till kriminalitet och gängaktivitet. Sådan representation grundades i stigmatisering av främmande kulturer vilka gestaltades som patriarkala och främjande till kriminalitet. Resultatet visade därigenom att det inte fanns någon markant skillnad mellan Expressen och Aftonbladet med hänsyn till hur de framställde invandrare trots skillnaderna i tidningarnas ideologiska och politiska inriktningar. Tidningarna använde sig istället övervägande av liknande stigmatiserande representationer som samtliga personer med utomeuropeisk bakgrund i ett negativt ljus.

Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva hur den geografiska politiska representationen ser ut i en medelstor svensk stad, samt hur stadsdelarna i staden beskrivs i kommunpolitiska texter, i vårt fall i form av oppositionens interpellationer och motioner. I denna uppsats utförde vi en undersökning av Västerås olika stadsdelars representation i kommunfullmäktige genom att granska var samtliga politiker i kommunfullmäktige är folkbokförda år 2022. Vi studerar även vilken socioekonomisk status politikernas bostadsområden har, samt vilken politik stadens politiker bedriver gällande stadens olika socioekonomiska områdestyper. Genom textanalys av oppositionens interpellationer och motioner, lagda under åren 2019–2021, kunde vi se att socioekonomiskt starka bostadsområden i Västerås är politiskt överrepresenterande medan andra är underrepresenterade i kommunfullmäktige. Utöver detta såg vi att majoriteten av stadens politiker bor i samma områdestyp, medan de socioekonomiskt utsatta områdena till stor del saknar representation eftersom endast ett fåtal politiker bor där. Vi fann också att de socioekonomiskt svagare områdena stigmatiseras i högre utsträckning än de områden som hade goda socioekonomiska förutsättningar.