Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohälsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har därför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohälsa var ett mångtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohälsa i skolan var stress, prestationsångest och självskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framträdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohälsa var kartläggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade främst på akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohälsa blev eftersatt. Deras samverkan inom elevhälsan beskrevs vara betydelsefull för att upptäcka och hantera psykisk ohälsa. / The aim of this study was to explore what kind of mental illness school counselors encounter and work with in school, we have therefore conducted a qualitative study and interviewed six school counselors who work with high school students. The results showed that mental illness was an ambiguous term, but the most significant forms of mental illness encountered were stress, performance anxiety and self-harm. School counselors work was perceived as vague, but the three most prominent tasks associated with mental illness were charting, individual counseling and to support students to other professionals. The school counselors focused primarily on acute interventions which resulted that preventive work to avoid mental illness being neglected. Their collaboration in student health care was described to be important for detecting and managing mental illness.

Detta examensarbete syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolkuratorers uppfattningar om och erfarenheter av skolsocialt arbete med suicidalitet hos elever. Två frågor har ställts. Den första frågan handlar om skolkuratorers uppfattningar och erfarenheter av suicidalitet hos elever. Resultatet visar att suicidalitet uppfattas vara ovanligt förekommande bland de elever skolkuratorerna har kontakt med, trots att erfarenheter av självmordstankar, självmordsförsök och självmord finns. Stress, psykisk ohälsa och svåra livssituationer ses vara bidragande orsaker till suicidalitet hos elever. Den andra frågan handlar om hur skolkuratorer beskriver det praktiska arbetet med suicidalitet hos elever. Resultatet visar att även om det i arbetet finns möjligheter att upptäcka och arbeta med suicidala elever är dessa möjligheter begränsade. Skolkuratorerna saknar i hög utsträckning suicidpreventiva instrument för att upptäcka och arbeta med suicidalitet i skolan. Istället beskrivs relationer med elever, samt internt samarbete med andra personalgrupper i skolan, utgöra grunden för arbetet med suicidalitet. / This study aims to examine school social workers perceptions and experiences of school social work with suicidality among students. To fulfill this purpose, six qualitative interviews have been made and two questions have been asked. The first question we asked was what kind of perceptions and experiences school social workers have when it comes to suicidality among adolescents in school. The second question we asked was how school social workers describe their practical work with students who are suicidal. The result shows that even though there are experiences of students who have suicidal thoughts, students who have made suicide attempts and students who have committed suicide, suicidality among students is something that is perceived as rare among the school social workers. Stress, mental health problems and difficult life situations is seen to be contributing causes of this phenomena. The result also shows, that school social workers in some ways have the ability to discover and work with students who are suffering from suicidality. However, these possibilities are also limited. School social workers experience a lack of instruments to detect suicide and to be able to work with suicidality in school. Instead, school social workers describes relationships and collaboration with both students and with other groups of staff in school as the primary basis for their work with suicidality among students.

Mokykloje susikerta visuomenės ir asmens sveikatos priežiūros sferoms priskiriamos veiklos sritys. Neaišku, ar dabartinis mokyklos visuomenės sveikatos priežiūros specialistas yra pasirengęs įgyvendinti šiuos uždavinius. Neįvertinta, kokią nuomonę apie šią sistemą turi mokinių tėvai. Darbo tikslas: įvertinti mokyklų sveikatos priežiūros darbuotojų bei mokinių tėvų požiūrį į mokinių sveikatos priežiūros reformą mokyklose. Darbo uždaviniai: 1. Įvertinti mokyklų sveikatos priežiūros darbuotojų požiūrį į vykstančią mokinių sveikatos priežiūros reformą mokyklose. 2. Palyginti Šiaulių miesto ir rajono sveikatos priežiūros specialistų požiūrį į vykstančią mokinių sveikatos priežiūros reformą mokyklose. 3. Įvertinti mokinių tėvų požiūrį į vykstančią mokinių sveikatos priežiūros reformą mokyklose. Metodika: 2006 m. atlikta Šiaulių miesto ir rajono mokyklų sveikatos priežiūros specialisčių anoniminė anketinė apklausa. Apklaustos 56 Šiaulių miesto ir rajono mokyklose dirbančios sveikatos priežiūros specialistės. Vertinant mokinių tėvų požiūrį į mokinių sveikatos priežiūros reformą atlikta trijų Šiaulių miesto vidurinių mokyklų 4, 8, 11 klasių mokinių tėvų anoniminė anketinė apklausa. Anketų grįžtamumas buvo 81,7 proc. (343 iš 420 anketų). Respondentų anketiniai duomenys buvo analizuojami naudojant kompiuterinį SPSS 10.03 versijos statistinį paketą. Rezultatai: Beveik pusė (41,1 proc.) mokyklų sveikatos priežiūros specialisčių mokinių sveikatos priežiūros reformai mokyklose pritarė, 2... [toliau žr. visą tekstą] / School is the place where responsibilities of individual and public health care activities overlap. It is not clear, however, if public health specialists at schools are ready to take all required responsibilities. The opinion of student parents about this system has not been evaluated either. Goal: to evaluate the attitude of school health care providers and student parents towards health care reform at schools. Tasks: 1. To evaluate the attitude of school health care providers towards the ongoing health care reform at schools. 2. To compare the attitudes of school health care specialists in the city and district of Siauliai towards the ongoing student health care reform at schools. 3. To evaluate the attitude of student parents towards the ongoing student health care reform at schools. Methods: an anonymous survey of school health care specialists was carried out in the city of Siauliai and its’ district in the year 2006. 56 health care specialists working at Siauliai city and district schools were questioned. For evaluation of parents’ attitude towards health care reform, parents of 4th, 8th and 11th year students were anonymously questioned at three secondary schools in the city of Siauliai. The response rate among parents was 81.7% (343 out of 420 ). Version 10.03 of SPSS statistical software package was used to analyze the collected survey data. Results: nearly a half (41.1%) of school health care specialists agreed with the reform, 21.4% opposed it against, 37... [to full text]

Thesis (M.S.P.H.)--University of Michigan, 1942.

Thesis (M.S.P.H.)--University of Michigan, 1942.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att elever tycker att sex- och samlevnadsundervisningen är undermålig. Dessutom skiftar metoder och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen mellan olika skolor. Elevhälsans kompetens tas inte alltid till vara. Att arbeta hälsofrämjande är en grundsten i skolsköterskors profession och där ingår att främja elevers sexuella hälsa. För att förbättra det hälsofrämjande arbetet avseende den sexuella hälsan samt sex- och samlevnadsundervisningen i allmänhet är det viktigt att få en ökad förståelse för hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning idag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Metod: Åtta skolsköterskor verksamma på högstadiet eller gymnasiet intervjuades via mejl och telefon. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman; Att undervisa i sex- och samlevnad kräver kunskap, öppenhet och följsamhet; Samtalet öppnar upp för möjligheten att tala om sex- och samlevnad; Betydelsen och utmaningar med att arbeta med nyanlända elever; Skolsköterskors vilja att lyfta HBTQ och att hålla sig normkritisk samt; Att uppleva samarbete med andra professioner som något positivt och önskvärt. Konklusion: Studien kan bidra till ökad förståelse för skolsköterskors arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Skolsköterskor har tystnadsplikt och utgår från elevers livsvärld och kan således utgöra en värdefull roll i undervisningen. Det vore positivt om skolsköterskor involverades mer i sex- och samlevnadsundervisningen, dock behöver de avsätta mer tid för att prioritera sådant arbete. / Background: Previous research has shown that students often find the sexual- and interpersonal relation education in school to be deficient. Furthermore the methods and the content of sex and social education varies between schools. The competence of the school health team is often overlooked and not taken advantage of in the education. Health promotion is fundamental in the work of a school nurse to promote sexual health. In order to improve sexual health and the sexual education of students in general it is important to understand how school nurses work with education on sexuality- and interpersonal relations today. Purpose: The purpose of the study was to describe how school nurses work with sex and social education. Method: Eight interviews were conducted by e-mail and telephone with school nurses working with adolescents between ages 12-18. Data was analyzed using a qualitative meaning analysis. Results: The analysis demonstrated five themes; teaching in sex and social education demands knowledge, openness and adherence; the individual health interview opens up the opportunity to talk about sex and to educate the student; the meaning and the challenges when working with newly arrived immigrants and refugees, the school nurses willingness to talk about HBTQ and to ensure norm-critical approach is being used, and; To experience cooperation with other professions as something positive and desirable. Conclusion: The study may have contributed to a deeper understanding of how school nurses work with sexual- and interpersonal relation education. School nurses provide professional secrecy and teach based on the students' life world perspective, that can make school nurses an important part in the education. It would be valuable if the school nurses were more involved in the education, although they need to have more time to make it possible to prioritize that.

Elevhälsan består av flera olika professioner som tillsammans bygger upp ett elevhälsoteam. Målsättningen för elevhälsoteam är att arbeta tillsammans mot att alla elever ska vara delaktiga i sina skolaktiviteter och känna att de klarar av dessa aktiviteter. Hur elevhälsans teamarbete sker kan möjliggöra eller hindra elevers delaktighet i skolaktiviteter. Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan upplever sitt teamarbete och dess påverkan på elevernas förutsättningar till delaktighet i skolaktiviteter. I studien genomfördes två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med två olika elevhälsoteam. Elevhälsoteamen bestod av åtta professioner och totalt deltog tolv individer i fokusgruppsintervjuerna. Resultatet visade att elevhälsoteamen upplevde att deras samarbete hade en positiv inverkan på elevernas möjlighet till delaktighet och att samarbetet som de har är väl fungerande men att det samtidigt finns hinder inom teamet som skulle kunna förbättras. Bland de möjliga förbättringsområdena ansåg elevhälsoteamen att de behövde mer resurser för att få mer tid till sina elever och till sitt förebyggande arbete. En vidareutveckling av studien rekommenderas för att kunna få en ökad förståelse för individuella åsikter inom elevhälsoteamen och göra en jämförelse mellan kollektiva och individuella åsikter i gruppen / Student health care involves multiple professions that together build a multiprofessional team. These teams work to promote student health care and participation in school-based activities. Depending on how well this teamwork functions it can either be an enabling or an obstructive factor for the student’s participation in their school-based activities. This study aims to investigate how student health care teams experience their teamwork and its effect on the students’ participation in school-based activities. The study is based on two focus group interviews with two different school health care teams in Sweden. The teams consisted of a total of twelve individuals. The results of the study show that student health care teams experience their teamwork to have a positive impact on the students’ opportunity to participate in school-based activities. The teamwork functioned well, but the team members still found certain things to improve. One factor the teams discussed was a need for more time for their preventive work. A further development of this study is recommended to gain an understanding of the individual thoughts within the student health teams, and through that make a comparison with the collective view of the team.

Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa.  Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. / Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness.  Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.

Bakgrund: Tusentals kvinnor och flickor mördas årligen på grund av heder internationellt och det är oftast av manliga släktingar för att återta hedern för familjen. Socialstyrelsen beskriver hedersrelaterat våld en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Elevhälsoteamet på skolan har ett ansvar att identifiera barn som far illa eller som är i riskzon. Hederskultur bland flickor i grundskolan kan utmärka sig på olika sätt, det kan uppstå situationer där flickor inte får deltaga i olika aktiviteter i skolan på grund av att de blivit tillsagda av sina föräldrar att de inte får, simundervisning är vanligt förekommande exempel. Skolsköterskan har en betydelsefull roll i att via hälsosamtalet kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur och ge stöttning och vägledning. Syfte: var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att möta flickor i grundskolan som lever i en hederskultur. Metod: Studien är en empirisk studie utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex stycken deltagare intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att hälsosamtalet är ett viktigt verktyg för att kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur. Att ge stöttning till flickorna i skolan som lever i en hederskultur är viktigt och kunde innebära tjejgrupper, där flickorna fick möjlighet att diskutera om normer och värderingar kopplat till hederskultur. Samarbete med hela elevhälsoteamet, lärare och socialtjänst framkom vara viktigt och ett måste för att kunna arbeta hälsofrämjande. Slutsats: För att kunna hjälpa flickor i grundskolan som lever i en hederskultur krävs det att samtliga professioner i skolan erhåller utbildning inom ämnet. Med ett fungerade samarbete kan flickorna tidigt identifieras och erbjudas stöttning och vägledning. Författarna anser att vidare forskning behöver tillämpas inom området. / Background: Thousands of women and girls are murdered every year because of honor, it is often by male relatives to regain the honor of family. The National Board of Health and Welfare describes honor-related violence violations of human rights. The student health team at the school has a responsibility to identify children who are doing badly or who are at risk. Honor culture among girls in primary school can be distinguished in different ways, there may be situations where girls are not allowed to participate in different activities in school due to being told by their parents that they are not allowed, swimming lessons are common examples. The school nurse has an important role in being able to identify girls who live in an honor culture through the health conversation and provide support and guidance. Aim: The aim was to describe the school nurse's experiences of meeting girls in primary school who live in an honor culture. Method: The study was an empirical study based on and qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted where a total of six participants were interviewed. The data collection was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The results showed that the health conversation is an important tool for being able to identify girls who live in a culture of honor. Giving support to the girls in the school who live in an honor culture is important and could involve girl groups,where the girls had the opportunity to discuss norms and values linked to honor culture. Cooperation with the entire student health team, teachers and social services emerged to be important and a must in order to be able to work to promote health. Conclusion: In order to be able to help girls in elementary school who live in an honor culture, it is required that all professions in the school receive education on the subject. By a working collaboration, the girls can be identified early and offered support and guidance. The authors believe that further research needs to be applied in this area.

Studiens syfte var att undersöka hur personal inom elevhälsan förhåller sig till ungdomars tankar och frågor om ämnen relaterade till pornografi. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med åtta kuratorer och skolsköterskor. Av intervjuerna framkom att det inte fanns någon enhetlig bild över hur arbetet med frågor relaterade till pornografi ska se ut i de aktuella skolorna och att förhållningssättet skilde sig åt mellan informanterna. Däremot beskrevs en pågående förändringsprocess, då informanterna beskrev sitt engagemang för att nå ut och sprida kunskap till ungdomar och andra pedagoger på skolan. Informanterna betonade vikten av att förmedla en nyfikenhet till ungdomars funderingar och arbeta förebyggande med frågor om pornografi, sexualitet, normer och jämställdhet. I resultatet framkom informanternas upplevelse av att ungdomar kan påverkas negativt av pornografikonsumtion eftersom det upplevs ge en skev syn på sexualitet, som bland annat förstärker de stereotypa könsnormer som råder i samhället. / The purpose of the study was to investigate how staff in school health services respond to young people's thoughts and questions on topics related to pornography. The study was conducted through qualitative interviews with eight professional school social workers and school nurses. The main results showed that according to the interviewees there were no general picture of how the work with questions related to pornography should be handled in their schools and the approach differs between professionals. On the other hand, an ongoing process of change was described, as the staff in school health services show a commitment to share their knowledge with the pupils and teachers at the school. The interviewees emphasized in particular the importance of conveying curiosity to the adolescents and to work preventively, with questions about pornography, sexuality, norms and gender equality. The informants' experiences were also that adolescents can be negatively affected by pornography consumption, as it is perceived to give a distorted view of sexuality, which, among other things, reinforces already existing gender stereotypes in the society.