This study of all of the post secondary institutions accredited by the Commission on Colleges of the Southern Association of Colleges and Schools which were located in Texas determined the number that had policies regarding persons with AIDS. The study determined how long policies had been in effect and analyzed policies in order to determine commonalities and differences. An additional purpose was to examine relationships between five major variables and 18 topics which were identified as being issues likely to be addressed in institutional AIDS policies.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsoarbetet fungerat vid kommunala gymnasieskolor under covid-19 pandemin. Metoden var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innefattade totalt fyra personer, varav två var skolsköterskor och två var skolkuratorer. Samtliga var anställda vid kommunala gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Data från intervjuerna analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultatet av analysen ledde till de fyra huvudkategorierna Flexibelt arbete, Kontakt och tillgänglighet, Elevhälsans insats och Hur arbetet fungerade. Huvudresultatet visade att elevhälsoarbetet krävde mer planering och i lägre grad innefattade elevkontakt. Att tillgodose elevers behov var en större utmaning än normalt och somliga insatser inte kunde genomföras. Det fanns både positiva och negativa aspekter i arbetet under perioden, men det fungerade bättre än förväntat. Resultatet visade även att det var svårare att upptäcka elever som mådde dåligt, att elevhälsans tillgänglighet kunde uppfattas olika av olika elever samt att distansundervisningen uppfattades ha en betydande negativ påverkan på majoriteten eleverna. Studiens slutsats var att det finns brister i elevhälsoarbetet under distans-undervisning även om det fungerade bättre än förväntat. Hindren som uppstått kan ha lett till att elever inte kontaktat elevhälsan och att hjälpen varit mindre effektiv än normalt. Eftersom skolan är en viktig arena för folkhälso- och hållbarhetsarbete behöver ämnet studeras vidare för att utveckla ett bättre fungerade digitalt elevhälsoarbete. / The purpose of this study was to investigate school nurses’ and school counselors’ experiences of the impact of distance education on student health service during the covid-19 pandemic. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample included a total of four people, two of whom were school nurses and two were school curators. All were employed at municipal upper secondary schools in a central Swedish municipality. The data from the interviews was analyzed through conventional content analysis. The results showed that that the student health work required more planning and to a lesser extent included student contact, meeting students’ needs was a bigger challenge than usual, and some efforts could not be implemented. The informants experience was, however, that it worked out better than expected. In conclusion, the result showed that there are shortcomings in how student health services function during distance education even if it worked out better than expected. As school is an important arena for public health and sustainability work, further research on the subject is required to develop the functionality of digital student health work.

Since the entrance of the covid-19 pandemic in Sweden, Swedish upper secondary schools have partly or fully passed on to distance studies. The aim of this study is to find out what social support and health-promoting activities the pupils wish to participate in during distance studies. Quantitative methods have been used by carrying out online surveys among students in upper secondary schools. The data consists of 273 respondents from 14 different schools in Sweden. Social capital theories have been used to interpret the collected data. The results show that pupils' experiences of distance studies during the pandemics are overall negative. The three aspects that are reported most negatively by the pupils themselves, are their school motivation, their sense of fellowship and their physical activity. Concerning social support, the results show that pupils born in Sweden feel they have a broader social support network than pupils born elsewhere. The results also display that one out of three pupils probably would participate in conversational support with the school counselor during distance studies. The need for motivational and advisory conversations are the highest. Ultimately the results demonstrate that support and health-promoting activities are most wanted within the topics mental health, eating habits and physical activity. Examples of support and activities that are highly in demand are workshops about handling stress and anxiety, collective lunches with peers and physical activity in small groups. The analysis show that factors such as gender and ethnical background affect the pupils’ choices of support and activity. / Sedan covid19-pandemins intåg i Sverige har de svenska gymnasieskolorna helt eller delvis övergått till distansstudier. Syftet med denna studie är att ta reda på vilken typ av psykosocialt stöd samt vilka hälsofrämjande aktiviteter eleverna önskar att ta del av under distansstudier. Kvantitativ metod har använts genom att genomföra webbenkäter bland gymnasieelever. 273 respondenter från 14 skolor i Sverige utgör datat. Teorier inom socialt kapital har använts för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att elevernas upplevelse av distansstudier under pandemin är övergripande negativ. De tre livsaspekter som påverkats mest negativt enligt eleverna är deras skolmotivation, känsla av gemenskap och deras fysiska aktivitet. Vad gäller socialt stöd visar resultatet att inrikesfödda upplever att de har ett bredare socialt stöd än utrikesfödda. Resultatet visar att en av tre elever troligtvis skulle ta del av samtalsstöd under distansstudier och det råder mest behov av motivations- och rådgivningssamtal. Slutligen visar resultatet att eleverna önskar mest stöd och hälsofrämjande aktiviteter inom teman psykisk hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Exempel på stöd och aktiviteter som är eftertraktade är workshops om stress och ångesthantering, gemensamma luncher och fysisk aktivitet i liten grupp. Analysen visar att faktorer som kön och etnisk bakgrund påverkar elevernas val av stöd och aktiviteter.

Att lyckas i skolan är den viktigaste faktorn för att också lyckas i livet och är än mer viktig för elever som har diagnosen adhd, eftersom de har större risk att hamna i en negativ livsspiral. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och specialpedagogen kan vara en viktig del i att hjälpa till med att skapa en integrerad och bra lärmiljö för elever med diagnosen adhd. Elevhälsoarbetet i skolan förutsätter en hög grad av samverkan med olika interna och externa aktörer. Barn- och ungdomspsykiatrin är en av dessa. Syftet med denna studie är att belysa personalens beskrivningar av framgångsfaktorer och utmaningar i samarbetet mellan personal, på barn- och ungdomspsykiatrin och skolors elevhälsa, för att kunna stödja elever som har diagnosen adhd i deras utveckling och lärande. Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med personal från dessa verksamheter. Intervjuerna bestod av både fokusgruppsintervjuer och individuella semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån studiens frågeställningar. Studiens urval var målinriktad och gjordes enligt bekvämlighetsprincipen. Informanterna från elevhälsan arbetade i en glesbygdskommun och deltagarna från barn- och ungdomspsykiatrin var verksamma i en stad men samverkar med informanterna i elevhälsan. Resultatet i studien visar att både skolan och barn- och ungdomspsykiatrin tycker att samverkan och samarbete mellan parterna är viktiga och nödvändiga. De största utmaningarna i samverkan tycks vara otydliga ramar för hur samarbetet ska fungera och oklarheter kring de olika professionernas uppdrag. De långa väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin skapar också oro vid samverkan. I studien framkom också att samverkan i glesbygdskommuner innebär försvårande omständigheter. Resultatet tyder på att tydligare samverkansavtal bör arbetas fram och att all berörd personal bör göras delaktiga. / Success in school is the most important factor for success in life, and it is even more important for students with an ADHD-diagnosis, since they are in more danger of developing a negative spiral in life. Education has a compensatory duty and teachers in special education can be an important part in helping to create an integrated and meaningful learning environment for students with an ADHD-diagnosis. The work with the student health team within a school demands a high degree of cooperation between different internal and external players. BUP (child and adolescent psychiatry), which provides specialist care for children with mental health problems, is one of these players. The intention of this paper is to illustrate the personnel’s descriptions of not only the factors for success but the challenges as well, when it comes to the cooperation between the school´s student health team and BUP´s work to support students with the ADHD-diagnosis with their development and their learning. This qualitative study is based on interviews with personnel from these different arenas. The interviews where made with both focus groups, as well as semi structured interviews. The interviews where transcribed and compiled based on the intentions of this study. The selection was targeted and made according to the comfort principle. The informants from the student health team worked in a rural municipality, while the participants from BUP where based in a nearby city, but worked with the informants from the student health team. The result of the study shows that the school, as well as, BUP believes that cooperation and collaboration between these different arenas are important and necessary. The main challenges seem to be the lack of a defined framework that specifies how the cooperation should work as well as confusion about the responsibilities of the different professions. The long wait to BUP is also a cause for concern while striving for cooperation. The study also showed that cooperation within rural municipalities involves complicating circumstances. The result indicates that more clearly defined frameworks for cooperation should be developed and that all concerned personnel should be involved.

Barn tillbringar under sin barndom mycket av sin tid i skolan. För att barnen ska kunna utbilda sig och lära sig att hantera vad det som krävs av dem, är det viktigt att skolmiljön är en trygg och säker plats att befinna sig i. Skolan är även en plats där barn med olika bakgrunder samlas och skillnaderna mellan eleverna kan få ojämlikheter, vilket bland annat kan leda till mobbning och kränkande behandling. I fall där sådant förekommer krävs det att skolan agerar, inte bara för att eleverna ska må bra men för att skolan enligt svensk lag är skyldiga till det. Syftet med denna uppsats är att fokusera skolkuratorns förebyggande arbetet mot kränkande behandling i skolor. Eftersom mobbning ständigt ökar är det viktigt att det pågår ett arbete för att förhindra det. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och dessa har analyserats utifrån studiens syfte samt frågor. Studiens huvudsakliga slutsats resulterar i att mobbning behöver arbetas mot inom olika förebyggande åtgärder. / Children spend a lot of their time in school during their childhood. To be able to learn and manage what is required of them, it is important that the school is a safe place to be in with a good environment. The school is also a place where children from different backgrounds come together and the differences can make inequalities occur.  This can lead to bullying and offensive treatment. In these cases, it is required that the school acts, not only for the students to feel good but the school is also obliged to do that by the Swedish law. The aim with this essay is to focus on the school counselor’s prevention against offensive treatment in schools. Since bullying is on the rise, it is important that there is ongoing work to prevent it. Data collection has taken place through interviews and analyzed based on the purpose of the study and issues. The main conclusion that has been seen as an important inference is that bullying needs to work against different preventions.

African Americans suffer worse health outcomes related to chronic disease than any other racial or ethnic group. The negative effects associated with poor dietary habits and a low propensity to exercise impact young adult African Americans who attend Historically Black Colleges/Universities (HBCUs) and can lead to higher mortality rates. It is important for HBCU campus health centers to address the perceptions and beliefs of students to positively impact health behaviors associated with diet and exercise. At the time of this study, there was limited research on-campus health centers and their impact on HBCU student health beliefs and behaviors. Therefore, this qualitative study was developed to help gain a better understanding of how HBCU health centers can influence student attitudes, perceptions, beliefs, and behaviors related to diet and exercise. This qualitative descriptive study used semistructured focus groups made up of currently enrolled HBCU students informed by the health belief model. Focus groups were conducted with a total of 13 participants who met predetermined criteria. Data were collected using an audio recording device and analyzed using NVivo to group and code like themes and patterns. Results yielded 4 distinct themes; (a) words of family and friends matter, (b) impact of campus environment, (c) internal motivation for action, and (d) involvement from the health center. Overall peers, social media, and health center marketing had the largest influence over behaviors related to physical activity and decisions on healthy eating. The social change implication of this study is to assist campus health centers in providing more effective care by understanding student health behaviors which can improve long-term health outcomes for African Americans.

Bakgrund: Andelen elever med problematisk skolfrånvaro ökar, och i takt med det ökar efterfrågan kring ökad kompetens hur skolan kan arbeta tillbaka dessa elever. I detta arbete är elevhälsans professioner och däribland skolsköterskans roll en viktig del. Skolsköterskan har genom sin yrkesroll kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt fysisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syfte är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med elever som har problematisk skolfrånvaro. Metod: Datamaterialet insamlades genom enkät och sammanlagt 19 skolsköterskor besvarade frågeformuläret. En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framträdde temat säkra en ömsesidig tillit, tre kategorier; anlitas som specialistkompetent, lättillgänglig och insatt i situationen, samordnande länk samt sex underkategorier. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de sällan är delaktiga, varken i det förebyggande eller i det direkta arbetet, med elever som har en problematisk skolfrånvaro utöver att de informeras via elevhälsoteamet. Skolsköterskor är delaktiga i arbetet om det föreligger fysisk eller psykisk orsak till frånvaron. / Background: The proportion of students with problematic school absenteeism is increasing, and in step with this, the demand for increased competence is increasing as to how the school can work back these students. In this work, the student health professions, including the role of the school nurse, are an important part. Aim: Aim is to describe school nurses´ experiences of working with students who have problematic school absence. Method: The data material was collected through a survey and 19 school nurses answered the questionnaire. An inductive approach was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the data material, the theme of securing mutual trust emerged, three categories; hired as a specialist competence, easily accessible and familiar with the situation, coordinating link and six subcategories. Conclusion: The school nurses experience that they are rarely involved, neither in the prevention nor in the direct work, with students who have a problematic school absence in addition to being informed via the student health team. School nurses are involved in the work if there is a physical or mental reason for the absence.

Bakgrund: Barn och ungdomar rör på sig allt mindre vilket medför negativa hälsokonsekvenser både fysiskt och psykiskt. Denna population spenderar stor del av dagarna i skolan vilket ger idrottsläraren en viktig roll i att främja fysisk aktivitet hos eleverna. Det är därför av intresse att undersöka möjligheterna till främjande av fysisk aktivitet i skolan. Detta genom att bland annat ta reda på ifall det finns behov av ytterligare resurser eller kompletterande kompetens, exempelvis i form av fysioterapi.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka idrottslärares uppfattningar och erfarenheter av hur skolan kan främja fysisk aktivitet hos elever som är fysiskt inaktiva eller har särskilda behov, samt vilka möjligheter och begränsningar de upplever i sitt arbete på både grupp- och individnivå. Metod: Studien var av kvalitativ design och baserades på fem digitala semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet kunde sammanställas i de fyra huvudkategorierna Idrott och hälsa ska främja fysisk aktivitet, Skolan påverkar idrottslärarens möjligheter, Ytterligare resurser behövs för att främja fysisk aktivitet, och Kompletterande kompetens efterfrågas i idrottsundervisningen. Samtliga idrottslärare ville bidra till att öka den fysiska aktivitetsnivån och intresset för fysisk aktivitet hos eleverna. I stort uttryckte de sig klara av att tillfredsställa elevernas behov men det förekom även begränsande faktorer. Slutsats: Ytterligare resurser och kompetens i skolan upplevdes kunna gynna möjligheterna att främja fysisk aktivitet för alla elever, både på individ- och gruppnivå. En fysioterapeut lyftes som förslag för att kunna komplettera elevhälsan, men hur det skulle appliceras i praktiken kräver mer forskning. / Background: The level of physical activity in children and youth is decreasing which contributes to negative health consequences both physically and mentally. This population spends a big part of their day in school which gives the teachers in physical education an important role in facilitating the students physical activity level. Consequently, it is of interest to investigate the possibilities in encouraging physical activity in school. This by, among other things, looking into if there is a need for additional resources or supplementary competence, for example in the form of physiotherapy. Aim: The studies’ purpose was to investigate the experiences and perception on how a school can facilitate physical activity in inactive or special needs students, from the perspective of teachers in physical education. The study also aimed to explore the possibilities and limitations the teachers experienced in their job on group and individual level. Method: The study was of qualitative design and was based on five digital semi-structured interviews. The data were analyzed with qualitative content analysis. Result: The result could be compiled in the four main categories Physical education should promote physical activity, The school affects the physical education teacher's opportunities, Additional resources are needed to facilitate physical activity, and Supplementary competence is required in physical education. All physical education teachers wanted to contribute to increasing the level of physical activity and the students’ interest in physical activity. In general they were able to satisfy the students' needs, but there were also limiting factors. Conclusion: Additional competence and resources in school seem to have benefited the opportunities to facilitate physical activity for all students, both on individual and group level. A physiotherapist was suggested to be able to supplement student health, but how it would work in practice requires more research.

Övervikt bland barn ökar stadigt världen över vilket ger både kort – och långsiktiga konsekvenser för de som drabbas. Skolsköterskan inom elevhälsan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet att upptäcka en övervikt men också vara ett stöd för barnet och dess familj. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med övervikt hos barn i grundskolan inom elevhälsan. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades. Innehållet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket gav två kategorier med fem subkategorier. I resultatet framkom det att stötta barn med övervikt är en viktig arbetsuppgift för skolsköterskor inom elevhälsan, det tar mycket tid och kräver stort engagemang. Skolsköterskor inom elevhälsan använder sig av sin medicinska och sociala kompetens för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot övervikt hos barn. Erfarenhet av att arbeta med ämnet upplevdes vara en fördel, och det mest framgångsrika arbetssättet var att få till ett gott samarbete mellan olika vårdinstanser, vårdnadshavare och barn. Grunden för att uppnå det byggdes genom att skapa goda relationer både till barn och vårdnadshavare genom att vara lyhörd och använda sig av motiverande och lärande samtal. Distriktssköterskan inom elevhälsan behöver arbeta preventivt med övervikt hos barn, ha ett neutralt förhållningssätt till barn och vårdnadshavare och fokusera på tidig upptäckt och tidig intervention. / Overweight amongst children is steadily increasing worldwide, which generates both short-term and long-term consequences for these children and their families. The school nurse plays an important part in working with health promotion and identifying overweight, as well as acting as part of a support system for children and their families. The purpose of the study was to enlighten the school nurses’ experiences in working with overweight amongst children in elementary school. A qualitative interview study was the method used with an inductive approach where nine specialist trained nurses were interviewed. The data was analyzed using qualitative content analysis that produced two categories and five subcategories. The results show that being a support for children with overweight is an important task for school nurses working with student health, and it requires both time and commitment. School nurses in student health used their medical competence and social skills to work preventative and health promotive against overweight amongst children. Experience in this field was believed to be an advantage and the most successful approach was to work cooperatively with other health instances, parents and children. The foundation to reach there was built by creating positive relationships with both children and their parents by being responsive and working with caring conversations. The district nurse within student health needs to work preventatively with overweight amongst children, remain neutral towards children and their parents and focus on early identification and early intervention.