Fagerstrand, E & Ånmo Sandqvist, H. To support children and youth with mental illness. An qualitative interview study with school nurse professionals in disadvantaged areas. Degree project in pediatric nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021.  Background: Mental illness among children and youth is increasing in Sweden. At the same time, the social gaps are widening and more and more children and youths are living in disadvantaged areas. It has been established that socio-economic vulnerability is a risk factor for mental illness. The school nurse has a key role in identifying and preventing mental illness at an early stage. Aim: The aim of the study was to shed light on school nurses' experience of supporting children and youth with mental illness in advantaged areas. Method: This was a qualitative study with an inductive approach where data were collected via semi-structured interviews with eight school nurses. The analysis was conducted with content analysis. Results: The analysis resulted in two overarching themes and five categories. The results highlighted that the school nurses' work required a great deal of personal commitment, such as seeing that there was a connection between the social context and mental health. This study highlighted that a well-functioning collaboration was a success factor and that the school nurses used personal relationship building as a tool to counteract mental illness. Conclusion: In order for the school nurse to be able to identify symptoms of mental illness and possible risk factors at an early stage, as well as initiate preventive and health-promoting measures, time, capacity and conditions must be provided. A major risk factor for mental illness among children and youth in disadvantaged areas is the socio-economic vulnerability, which is reflected in the results of this study, so school nurses in these areas bear a great responsibility for health promotion work in schools.    Keywords: Children and youth, Disadvantaged areas, Mental illness, School nurses, Student health. / Fagerstrand, E & Ånmo Sandqvist, H. Att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ intervjustudie med skolsköterskor i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap 2021.  Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. Samtidigt ökar de sociala klyftorna och allt fler barn och ungdomar lever i särskilt utsatta-, utsatta- eller riskområden. Det är konstaterat att socioekonomisk utsatthet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Skolsköterskan i grundskolan har en nyckelroll i att tidigt identifiera och förebygga psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors upplevelse av att stödja barn och ungdomar med psykisk ohälsa i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats där data insamlades via semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor. Analysen genomfördes med innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i två övergripande teman och fem kategorier. Resultatet belyste att skolsköterskornas arbete förutsatte ett stort personligt engagemang såsom att man såg att det fanns ett samband mellan den sociala kontexten och den psykiska hälsan. Denna studie belyste att ett välfungerande samarbete var en framgångsfaktor och att skolsköterskorna använde det personliga relationsbyggandet som ett verktyg för att motverka psykisk ohälsa. Slutsats: För att skolsköterskan tidigt ska kunna identifiera symtom på psykisk ohälsa och eventuella riskfaktorer samt initiera förebyggande och hälsofrämjande insatser måste det ges tid, kapacitet och förutsättningar. En viktig riskfaktor för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i särskilt utsatta-, utsatta- och riskområden, är den socioekonomiska utsattheten, vilket speglas i resultatet i denna studie, således bär skolsköterskorna i dessa områden ett stort ansvar för det hälsofrämjande arbetet på skolorna.  Nyckelord: Barn och ungdomar, Elevhälsa, Psykisk ohälsa, Skolsköterskor, Utsatta områden.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som går första året på gymnasiet upplever psykosociala miljön med fokus på sociala kontakter. Metoden var en intervjustudie med en kvalitativ ansats, för att få en djupare förståelse för hur elever upplever skolmiljön på gymnasiet. Resultatet visar på att eleverna anser trots distansstudier varvat med närstudier så upplevs skolmiljön lugn och studieuppgifterna är inte alltför betungande. Eleverna anser även att kontakten till lärare och klasskamrater fungerar bra. Dock är det mycket kontakt via digital plattform med ett  internetbaserat program via dator och även mobil. Eleverna är överens om att sociala kontakter är viktigt, det gäller både skolkamrater, lärare men även kamrater utanför skolan. Däremot har eleverna inte så mycket kontakt med övrig skolpersonal. Slutsatsen som kan dras från undersökningen är att det behövs mer sociala kontakter i form av den som sker när de är i skolan och har undervisningen. En fundering är om det skulle vara mer övrig personal förutom lärare och vaktmästare tillgängliga för eleverna i skolans lokaler.

Bakgrund: Sexuell hälsa integreras i övergripande hälsa, välbefinnande och livskvalitén. Skolans sex- och samlevnadsundervisning ska ge elever en kunskapsgrund för att de ska kunna utveckla sin sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisningen idag är bristfällig. Skolsköterskor kan, tillsammans med lärare, ge elever korrekt kunskap i sex och samlevnad. Syfte: Att belysa skolsköterskors roll i sex- och samlevnadsundervisning för elever i grundskolan. Metod: Kvalitativ metod valdes. Ändamålsenligt urval gjordes och åtta skolsköterskor deltog genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskornas roll i sex- och samlevnadsundervisning relateras till elevcentrerat arbete samt organisatoriska förutsättningar. Undervisningen utformas utifrån vad elever efterfrågar samt utifrån grundläggande biologi. Samverkan kring sex och samlevnadsundervisning sker inom skolan samt utanför skolan med vårdnadshavare. Skolsköterskorna samverkar inom skolan i varierande utsträckning med kurator eller klasslärare i undervisning kring sex och samlevnad. Skolsköterskorna upplever begränsningar i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning i form av bristande tid och användbart material samt oklar ansvarsfördelning inom skolan. Konklusion: Skolsköterskors roll i kunskapsområdet är viktig då de utifrån sin profession kan bidra med yrkesspecifik kunskap. Skolsköterskors erfarenheter av sex och samlevnadsundervisning varierar avseende omfattning och utformning vilket bidrar till att undervisningen kan upplevas bristfällig och olik. Implementering av kunskapsområdet och samverkan mellan skolans professioner kan bidra till en mer jämlik och förbättrad undervisning. / Background: Sexual health is integrated into quality of life. The sexual health education in school is supposed to provide students with a base of knowledge, to enable the development of their sexuality. Sexual health today is deficient. School nurses are in position, together with teachers, to give students the correct knowledge of sexual health. Aim: To illustrate the role of school nurses in sex health education for students in primary school. Method: A qualitative method was chosen. An appropriate selection was used. 8 school nurses participated through qualitative, semi-structured interviews. The data material was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The role of school nurses in sexual health education is related to studentcentered work and organizational conditions. Sexual health education is designed based on what students demand and also based on basic biology. Collaboration on sexual health takes place within the school and outside the school with guardians. The school nurses collaborates to some extent with a curator or class teacher in sexual health education. The school nurses experiences limitations in the existing sexual health education in due to lack of time and useful material as well as unclear division of responsibilities in school. Conclusion: The role of school nurses in sexual health education is important. The school nurses experiences of sexual health education varies in extent and design which contributes to a feeling of a deficient and different education. Implementation of the knowledge area and collaboration between the school's professionals can contribute to improved and equal teaching.

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas. / Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

Tidigare forskning visar samband mellan psykisk ohälsa bland grundskoleelever och höga krav i skolan, samt stressen som detta medför. En viktig del i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete är elevhälsoteamen, vars centrala uppgift är att medverka till att stärka elevernas hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elevhälsoteams erfarenheter av psykisk ohälsa bland grundskoleelever. För att besvara syftet användes kvalitativ metod i form av åtta individuella forskningsintervjuer med olika professioner inom ett flertal elevhälsoteam i grundskolan. En innehållsanalys utfördes med hjälp av teorin känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visade att det ofta är flertalet samverkande faktorer som leder till att en ung människa utvecklar psykisk ohälsa, och att det ofta handlar om krav och stressen som kraven medför. Studiens slutsats är att det finns en hel del metoder och sätt att arbeta hälsofrämjande inom skolvärlden, exempelvis genom att stärka föräldrar i sin roll, eller genom undervisning i värdegrundsarbete. Tiden räcker dock inte till på grund av bristande resurser i form av ekonomi och arbetskraft. Det är av vikt att få till förändringar som resulterar i att mer tid kan läggas på hälsofrämjande och förebyggande arbete för att kunna förbättra den psykiska hälsan bland eleverna i ett långsiktigt perspektiv. / Previous research shows a connection between mental illness among compulsory school students and high demands within school, as well as the stress that this entail. An important part of the school's health promotion and prevention work are the student health teams, whose central task is to contribute to strengthening students' health. The purpose of this study was to investigate Swedish student health teams' experiences of mental illness among compulsory school students. To answer the purpose, a qualitative method was used in the form of eight individual research interviews with different professions within several student health teams in compulsory school. The results of this study were analyzed using the theory sense of coherence (SOC). The results showed that there are often several interacting factors that lead to a young person developing mental illness, and that it is often about demands and the stress that the demands entail. The study's conclusion is that there are a lot of methods and ways of working to promote health within the school world, for example by strengthening parents in their role, or by teaching students about basic values. However, there is often not enough time due to a lack of resources in terms of finances and manpower. It is important to bring about changes that result in more time being spent on health promotion and prevention work to improve the mental health among students in a long-term perspective.

Bakgrund: Forskning tyder på att ett ensamkommande flyktingbarn löper en större risk för psykiska hälsoproblem. Skolsköterskors arbete ska präglas av ett salutogent perspektiv och att främja psykisk hälsa kan vara av stor betydelse för ett ensamkommande flyktingbarns välbefinnande. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att främja psykisk hälsa hos ensamkommande flyktingbarn. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och analys genomfördes med en kvalitativ innehållsanlays. Det intervjuades åtta skolsköterskor verksamma i Stockholms län genom semistrukturerade e-postintervjuer. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var: att förmedla kunskaper utifrån behov, att samverka och att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa. Slutsats: Studien visar att skolsköterskor är betydelsefulla personer i skolan för att främja psykisk hälsa och belyser hur det är möjligt att genomföra ett hälsofrämjande arbete, vikten av hälsosamtal och även skolsköterskors samverkan. Hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa underlättas  om förutsättningar i form av bätre organisation och samordning skulle finnas. / Background: Research suggests that an unaccompanied refugee child is at greater risk of mental health problems. School nurses`work should be characterized by a salutogenic perspective and promoting mental health is important for the well-being of unaccompanied refugee children. Aim: The purpose of the study was to elucidate the school nurses`experiences with promoting mental health of unaccompanied refugee children. Method: A qualitative method was used in the study and analysis was conducted by using a qualitative content analysis. Eight school nurses from schools in Stockholm County were interviewed through semi structured email interviews. Results: The study resulted in three categories and six subcategories. The categories were: to imparting knowledge based on needs, to cooperate  and to creating conditions for promoting mental health. Conclusion: The results show that school nurses are significant persons in the school to promote mental health and elucidate how it is possible to implement health promotion work, the importance of health conversation and school nurses`cooperation with others. It appears that health promotion work with mental health is facilitated if conditions in terms of better organization and coordination exist.

Embasada na Constituição da República Federativa do Brasil, entra em vigor em 20/12/96 a Lei Federal 9394/96 que define as Diretrizes e Bases da Educação Nacional. A seguir, em 1998, são estabelecidos pelo Ministério da Educação e do Desporto (MEC), Parâmetros Curriculares Nacionais (PCN), e propostos Temas Transversais a serem trabalhados em todas as séries e por todos os docentes do Ensino Fundamental. Os temas transversais são: Saúde, Meio Ambiente, Trabalho e Consumo, Orientação Sexual, Ética e Pluralidade Cultural. A Educação Alimentar e Nutricional, de acordo com os PCN, se envolve nos temas Saúde e Consumo e apresenta um vasto espaço de ações educativas para o Ensino Fundamental. Partiu-se da hipótese de que os interesses dos alunos não vêm sendo contemplados na escola, quanto a Educação Alimentar e Nutricional. Pretendeu-se, na presente pesquisa, verificar quais alimentos têm sido preferidos por 1.414 alunos concluintes do ensino fundamental, no dia-a-dia e se a escola os vem atendendo em suas dúvidas, oferecendo-lhes orientações sobre o assunto em todas as séries do ensino fundamental, como prevê a legislação; verificou-se, pelas informações dos alunos, em que série(s) escolar(es) recebem orientações sobre os alimentos; quais professores de quais matérias os têm orientado; se têm noção de um cardápio que seja adequado às suas necessidades; se as cantinas escolares vendem produtos alimentares recomendados pelos professores em sala de aula ou trabalham em dissonância com as recomendações nutricionais. Conclui-se, confirmando nossa hipótese, que, na opinião dos alunos, a contribuição da escola tem sido pequena quanto a Educação Alimentar e Nutricional; alunos de zona urbana e rural, do sexo masculino e feminino, da rede regular e da educação supletiva, do período diurno e noturno, de escolas públicas e particulares apontam a família como a principal formadora de seus hábitos alimentares; os alunos do período noturno, tanto da rede regular quanto da educação supletiva são os que mais demonstram terem sentido a influência da escola, neste particular. Os alunos apresentam sugestões para que a escola atenda melhor os seus interesses quanto à educação alimentar. / Founded on Brazilian Constitution, go into effect in december, 21st, the federal norm 9394/96 with the directrix and support of the National Education. After, in 1998, are established by the Education and Sport Ministry, a National Curriculum Parameters (PCN) and proposed Transversal Themes to be worked at all levels of Fundamental Course for every teachers. The themes are: Health, Environment, Work and Consumption, Sexual Orientation, Ethic and Cultural Plurality. The Food and Nutritional envelop the Work and Consumption themes, and present a vast space of educatives action for the Fundamental Course, in accord with the PCN. We supose the school don’t attent the interest of the students about food ad nutritional education; we check in this research what 1.414 students of terminal fundamental course think about this theme : which foods they eat, which levels at school they receive orientation about foods, which teachers give them the orientations, if they know what is important to eat to attent their necessities, if the school canteen sells the recommended food by the teachers at classes or work in dissonance with the nutritional recommendation. The hypothesis is confirmed. We conclude the pupils think the school haven’t very influence at their food habits; pupils of urban and rural zone, male and female, of regular and suplementary schools, of public and particular institution, of diurnal and nocturnal period say the family is the more important adviser in this theme. The pupils of noturnal period see some influence of school. The pupils suggest some ideas to elevate their level of knowledge in this área at school.

<p>Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: <em>Gruppsykologi</em> (Svedberg, 2007), <em>Det potentiella rummet </em>(Winnicott, 1993)<em>,</em> <em>Ungdomstidens kriser</em> (Cullberg, 2006)<em>,</em> <em>Den konkreta och abstrakta socialiteten</em> (Asplund, 1987)<em>,</em> <em>Benämnandets kraft</em> (Crafoord, 2005)<em>,</em> <em>Emotionsteori</em> (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort. Den grundläggande problematiken i arbetet mot en god elevhälsa är dock samhället; ett samhälle där resurserna till det psykosociala välmående inom gymnasievärlden inte prioriteras.</p> / <p>From a social psychological approach, our aim with this study is to take advantage of student health care and support business activities and cooperation in a secondary school in a medium sized city. Using a qualitative method, we have conducted six individual interviews, one pair interview and an experiment. We have used the following theories: <em>Group Psychology</em> (Svedberg, 2007), <em>the potential space</em> (Winnicott, 1993), <em>Youth of the future crisis</em> (Cullberg, 2006),<em> the concrete and abstract sociality </em>(Asplund, 1987), <em>the telling force</em> (Crafoord, 2005), <em>Emotion theory</em> (Scheff, 1990). With these theories, we have tried to highlight difficulties, and provide an understanding of how the student's position in the school environment looks like and how to work within, and cooperation, student health care and support operations against a good student health appears. We have in the present study found that some types of problems and difficulties of student attention while others are forgotten. The fundamental problem at work against a good student health is society: a society where resources for the psychosocial well-being in the secondary world are not a priority.</p>

Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort. Den grundläggande problematiken i arbetet mot en god elevhälsa är dock samhället; ett samhälle där resurserna till det psykosociala välmående inom gymnasievärlden inte prioriteras. / From a social psychological approach, our aim with this study is to take advantage of student health care and support business activities and cooperation in a secondary school in a medium sized city. Using a qualitative method, we have conducted six individual interviews, one pair interview and an experiment. We have used the following theories: Group Psychology (Svedberg, 2007), the potential space (Winnicott, 1993), Youth of the future crisis (Cullberg, 2006), the concrete and abstract sociality (Asplund, 1987), the telling force (Crafoord, 2005), Emotion theory (Scheff, 1990). With these theories, we have tried to highlight difficulties, and provide an understanding of how the student's position in the school environment looks like and how to work within, and cooperation, student health care and support operations against a good student health appears. We have in the present study found that some types of problems and difficulties of student attention while others are forgotten. The fundamental problem at work against a good student health is society: a society where resources for the psychosocial well-being in the secondary world are not a priority.

Over the last few decades there has been a significant increase when it comes to mental ill health amongst Swedish schoolchildren. The school counselor has a crucial role both when it comes to detecting and to deal with these social problems. But according to recent studies the school counselors’ profession seems to lack a universal-based defined job description which has led to a decreased autonomy as well as legitimacy-related issues. This made us ask ourselves if the school counselors’ competence is used to its full potential. The overarching purpose of this study is to increase the understanding of how school social workers experience and perceive health-promoting work based on their professional role. The specific aims were to answer the following questions: How do school teachers experience health promotion at school? How does the school counselor perceive their professional role? Our method in order to collect our empirical data was to through semistructured interviews with six school counselors in Sweden. To help increase the understanding of our data we used profession-theory and also role-theory. The summarized findings are that the school counselors are a part of a group created to support the schoolchildren’s health. This group is heavily affected by the school organization’s resource assets and the school counselors’ perception is that there aren’t enough time nor enough professionals working with school-based health-promotion compared to the amount of students attending the school. We also found that the school counselors have different room, a different degree of autonomy, in order to influence the structure of the health-promoting work at school. Our conclusion is that this difference seems to depend on the principal as well as on the type of employment the school counselor has. The externally employed school counselor experienced much more autonomy compared to the internal employees. Furthermore, the school principal is proven to have a strong impact on the school counselors’ professional role and the school counselors have experienced legitimacy-related issues towards certain teachers due to their undefined job description.