In this thesis I describe a study of how the science of genetics is transformed into school science in upper secondary level textbooks and the impact that this transformation has on students’ understanding. The didactic challenge that we face is to decide which science from the academic disciplines we should bring into schools.   Using the History and Philosophy of Science as my point of reference, I identified and categorized five multiple historical models of gene function: the Mendelian model, the classical model, the biochemical-classical model, the neoclassical model and the modern model. I then developed a research instrument to be used to analyse how these models are transformed within the educational system via textbooks. Biology and chemistry textbooks from Sweden, as well as a number from English speaking countries, were studied. The models used to describe gene function in the textbooks were investigated, as were the conceptual changes between the actual models and the way they are presented in textbooks. Finally I studied how the transformed science in textbooks is understood by students.   I found that all the multiple historical models were used implicitly in the textbooks. The older historical models were presented more frequently, resulting in a simplified and deterministic description of genetics. Throughout the textbooks a specific model was usually described in a particular subject matter context. The models used in the textbooks were usually hybrid models consisting of features from several of the historical models, thus creating incommensurability. The textbooks do not provide any epistemological foundations to facilitate readers’ understanding of the implications of multiple models. Furthermore my results show that, when reading the textbooks, students’ have difficulties in detecting the use of multiple models, incommensurability, and the conceptual changes that occur in a content-specific context such as gene function. Overall, students’ understanding of the use of multiple models, conceptual change, and incommensurability reflects the way in which they are depicted in the textbooks. Students’ domain-specific difficulties in understanding genetics might therefore be due to the way science is transformed into school science.     These findings indicate the importance of epistemological aspects in the transformation of science into school science, i.e. science as a way of knowing, not only for students’ understanding of the nature of science, but also for their understanding of the conceptual knowledge. The degree to which school science should mimic the academic discipline, as well as an understanding of what is lost in the transformation of science into school science, are key issues discussed in the thesis.

Religious education (RE) is one of eight mandatory courses in upper secondary school in Sweden, due to the curriculum of GY11. It has a broad and extent content in comparison to its limited educational time, giving an indication that RE teachers need to make strategic didactical choices. This study focuses on lifting the RE teachers’ own voices by finding out situations where they describe a need of making didactical choices, what didactical choices they end up doing and what motivates those choices. Based on grounded theory, five qualitative interviews with RE teachers in upper secondary school has been interpreted and extracted as the empirical basis of the presented result. The results connect the situations of choices with the decision basis and didactic choices, where the final didactical choice can be understood from the two other factors. The result also leads on to three aspects of decision basis: the student, the teacher, and the organization of school. Thus, the result should be interacted with contemporary studies, as it only aims to be comprehended as one perspective, opening for and hopefully inspiring to further research.

Det verkar finnas en allmän uppfattning om att matematiska texter är så speciella att man måste få lära sig en särskild typ av läsförmåga för att förstå sådana texter. Denna uppfattning verkar dock inte vara baserad på forskningsresultat eftersom det visar sig inte finnas mycket forskning genomförd som behandlar läsförståelse inom matematik. Huvudsyftet med denna avhandling är att undersöka om det krävs speciella kunskaper eller förmågor för att läsa matematiska texter. Fokus ligger på studerandes läsning av olika typer av texter som behandlar matematik från grundläggande universitetsnivå. Detta studeras utifrån två olika perspektiv, dels ett kognitivt, där läsförmågor och ämneskunskaper studeras i relation till läsförståelse, och dels ett metakognitivt, vilket innefattar uppfattningar och hur man som läsare avgör om man förstått en text. I avhandlingen ingår tre empiriska studier samt teoretiska diskussioner som bland annat utgår från två litteraturstudier, den ena om egenskaper hos matematiska texter och den andra om läsning i relation till problemlösning. I de empiriska studierna jämförs dels läsning av matematiska texter med läsning av texter med annat ämnesinnehåll och dels läsning av olika typer av matematiska texter, där speciellt symbolanvändningen och om innehållet berör begrepp eller procedurer studeras. Dessutom undersöks hur studerande uppfattar sin egen läsförståelse samt läsning och texter i allmänhet inom matematik, och huruvida variationer i dessa uppfattningar kan kopplas till läsförståelsen. Resultat från studierna i denna avhandling visar att de studerande verkar använda en speciell sorts läsförmåga för matematiska texter; att fokusera på symboler i en text. För matematiska texter utan symboler utnyttjas en mer generell läsförmåga, det vill säga en läsförmåga som används också för texter med annat ämnesinnehåll. Men när symboler finns i texten läses alltså texten på ett särskilt sätt, vilket påverkar läsförståelsen på olika sätt för olika typer av texter (avseende om de berör begrepp eller procedurer). Jämfört med när den generella läsförmågan utnyttjas, skapas sämre läsförståelse när den speciella läsförmågan används. Det verkar finnas ett behov av att fokusera på läsning och läsförståelse inom matematikutbildning eftersom resultat visar att kurser på gymnasiet (kurs E) och på universitetet (inom algebra och analys) inte påverkar den speciella läsförmågan. De nämnda resultaten påvisar dock att det primärt inte nödvändigtvis handlar om att lära sig att läsa matematiska texter på något särskilt sätt utan att utnyttja en befintlig generell läsförmåga också för matematiska texter. Resultat från det metakognitiva perspektivet påvisar en skillnad mellan medvetna aspekter, såsom avseende uppfattningar och reflektion kring förståelse, samt omedvetna aspekter, såsom de mer automatiska processer som gör att man förstår en text när den läses, där också metakognitiva processer finns aktiva. Speciellt visar det sig att uppfattningar, som undersökts med hjälp av en enkät, inte har någon tydlig och oberoende effekt på läsförståelse. Utifrån de texter som använts och de studerande som deltagit verkar det som helhet inte finnas någon anledning att betrakta läsning av matematiska texter som en speciell sorts process som kräver särskilda läsförmågor. Studerandes utveckling av speciella läsförmågor kan istället handla om att de inte upplevt något behov av (eller krav på) att läsa olika typer av matematiska texter där likheter med läsning i allmänhet kan uppmärksammas och utnyttjas. / There seems to exist a general belief that one needs to learn specifically how to read mathematical texts, that is, a need to develop a special kind of reading ability for such texts. However, this belief does not seem to be based on research results since it does not exist much research that focus on reading comprehension in mathematics. The main purpose of this dissertation is to examine whether a reader needs special types of knowledge or abilities in order to read mathematical texts. Focus is on students’ reading of different kinds of texts that contain mathematics from introductory university level. The reading of mathematical texts is studied from two different perspectives, on the one hand a cognitive perspective, where reading abilities and content knowledge are studied in relation to reading comprehension, and on the other a metacognitive perspective, where focus is on beliefs and how a reader determines whether a text has been understood or not. Three empirical studies together with theoretical discussions, partly based on two literature surveys, are included in this dissertation. The literature surveys deal with properties of mathematical texts and reading in relation to problem solving. The empirical studies compare the reading of different types of texts, partly mathematical texts with texts with content from another domain and partly different types of mathematical texts, where focus is on the use of symbols and texts focusing on conceptual or procedural knowledge. Furthermore, students’ beliefs about their own reading comprehension and about texts and reading in general in mathematics are studied, in particular whether these beliefs are connected to reading comprehension. The results from the studies in this dissertation show that the students seem to use a special type of reading ability for mathematical texts; to focus on symbols in a text. For mathematical texts without symbols, a more general reading ability is used, that is, a type of ability also used for texts with content from another domain. The special type of reading ability used for texts including symbols affects the reading comprehension differently depending on whether the text focuses on conceptual or procedural knowledge. Compared to the use of the more general reading ability, the use of the special reading ability creates a worse reading comprehension. There seems to exist a need to focus on reading and reading comprehension in mathematics education since results in this dissertation show that courses at the upper secondary level (course E) and at the university level (in algebra and analysis) do not affect the special reading ability. However, the mentioned results show that this focus on reading does not necessarily need to be about learning to read mathematical texts in a special manner but to use an existing, more general, reading ability also for mathematical texts. Results from the metacognitive perspective show a difference between conscious aspects, such as regarding beliefs and reflections about comprehension, and unconscious aspects, such as the more automatic processes that make a reader understand a text, where also metacognitive processes are active. In particular, beliefs, which have been examined through a questionnaire, do not have a clear and independent effect on reading comprehension. From the texts used in these studies and the participating students, there seems not do be a general need to view the reading of mathematical texts as a special kind of process that demands special types of reading abilities. Instead, the development of a special type of reading ability among students could be caused by a lack of experiences regarding a need to read different types of mathematical texts where similarities with reading in general can be highlighted and used.

<p>This thesis looks at conditions for selections of fictional texts in the Swedish subject in the upper secondary school. Three different empirical materials have contributed to the understanding of what conditions there are for the texts to enter the classroom. The first material consists of national policy documents from 1970 to 2005. Here there is a tendency that the student goes from being an object for knowledge to becoming a subject that creates his/her own knowledge. With this development the contents and the given aims with the subject become more abstract, which leads to the framework of the curriculum becoming wider and more difficult to interpret. Simultaneously the focus is moved from mediation of given knowledge, to the development of an identity for the individual.</p><p>The second material consists of debate and method articles from Svenskläraren, a magazine for members, published by an organisation of Swedish teachers. The study comprise articles from the same period of time as the national curricula. In the articles there are three tendencies reflecting the changes in the discourse of the Swedish subject. The first tendency shows how the overall ideological debate on the subject disappears during this period. The second tendency shows how discussions about the conceptions of the subject is replaced by more and more concrete examples of methods. The third tendency depicts that the concrete text selections have moved from being partly predetermined during the seventies to become debated during the eighties, to finally during the nineties end up in a situation where some texts has a sufficient cultural capital not to need justifications, whereas others need it.</p><p>The third material consists of interviews with, and observations of, four active teachers, in order to find what conditions there are for text selections in their rhetoric and practice. The results show a clear impression of informal institutional factors and of the school culture. However, this seems to decrease with experience. There are big differences in how the teachers speak about text selections and text use and what the result becomes in practice. Here professionalism in form of knowledge in subject didactics could have a vast impact.</p>

<p>Although many studies have been conducted on second language acquisition and bilingual education, little is known about the role of language in the formation of identity by adolescent immigrants in the language classroom. More specifically, this study aims to investigate the use of code-switching by immigrant and refugee students learning Swedish and English in a high school preparatory program. Furthermore, this study investigates the relationship between students’ and teachers’ attitudes towards code-switching and language as a resource, and theories on language as a marker of identity. Quantitative collection of data and qualitative interviews reveal tensions between the ways in which teachers and students relate to code-switching and bilingualism. This study concludes that language in general, and code-switching in particular, can be used by students as a marker of identity. It further concludes that teachers to some extent discourage the use of code-switching, and thereby undermine the students’ possibilities in forming multicultural identities.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift <em>Humanisten</em>. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen. Eftersom den mediebild som redan existerar av islam och muslimer är negativt laddad, så hjälper Humanisterna till att öka den bild av islam som finns som den ”onda, mörka” religionen i vår tid, det vill säga, man bidrar till redan existerande schablonisering av muslimer.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var:</p><p>Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.</p><p>Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.</p><p>Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan.</p><p>Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet.</p><p>Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter. Den största delen av informationen kommer just från Internet eftersom den informationen är den mest aktuella.</p><p>Själva arbetet har gått ut på att undersöka på vilket sätt de funktionshindrade kan få hjälp av Internet och informationsteknologin i sin vardag. Man skulle kunna säga att alla människor kan använda informationsteknologin och oavsett vilket handikapp man har, det gäller bara att kunna anpassa den efter människan.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1998.

<p>Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.</p><p>Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.</p><p>Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

<p>Vad är etik? Varför är det viktigt? Hur skall man gå till väga? Dessa didaktiska frågor är utgångspunkten i denna rapport.</p><p>Det här med etiska frågor har jag alltid tyckt varit intressant och när jag sedan genomgick min grundskollärarutbildning upptäckte jag hur viktigt det måste vara för barn att få jobba med dessa frågor i skolan. Dessutom insåg jag hur lite jag själv hade fått av etikundervisning under min egen grundskoletid.</p><p>Etik och moral är två ord som ibland är svåra att skilja åt. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt/orätt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför. Etik är ett begrepp som täcker in många frågor inom alla möjliga ämnesområden. I Lgr 80 står det klart och tydligt att man inom religionsämnet ska behandla livsfrågor, tro och etik och vidare ges det konkreta exempel på frågor som kan tas upp. I det senaste förslaget till Lgr 92 kan man i målbeskrivningarna utläsa den vikt som läggs vid frågor av det här slaget. Där har man dessutom lagt in ett nytt ämne, samhällslära, där etikfrågor på ett naturligt sätt kan knytas ihop över ämnesgränserna.</p><p>För att ta reda på hur eleverna ställer sig till etikfrågor har jag gjort en enkätundersökning. Resultatet av den visar att etik och moralfrågor spelar en stor roll i elevernas liv. För att finna ut lärarnas ställningstaganden i frågan har jag redovisat undersökningar som gjorts tidigare. Mina egna erfarenheter visar också att alltför många lärare är ovana vid att behandla etiska frågor och att de finner det mycket svårt att undervisa i detta ämne. Jag visar därför också på en del modeller för hur undervisningen kan gå till.</p> / Specialarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.