Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella prov i fysik och kemi i grundskolans årskurs 9. I dessa prov ingår en laborativ del där elever själva ska planera, genomföra och utvärdera en naturvetenskaplig undersökning. Syftet med studien är att belysa lärares erfarenheter av, och föreställningar om, arbete med labo-rationer kopplat till den laborativa delen i de nationella proven i fysik och kemi. Dessutom belyses lärarnas förhållningssätt till de nationella proven i undervisningen. I studien har en kvalitativ undersöknings- och ana-lysmetod använts. Det empiriska materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med åtta NO-lärare vid två skolor. Studien knyter an till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I resultatet ser vi att långt ifrån alla elever ges möjlighet att planera egna laborativa undersökningar. Det beror delvis vilken skola eleven går på och vilken lärare eleven har. Ett annat utmärkande resultat vi uppmärksammat är skillnaden i hur lärarna på de båda skolorna bedömer elevernas laborativa arbete. På den ena skolan bedömer lärarna enbart laborationsrapporten medan lärarna på den andra skolan lägger störst vikt vid genomförandet av laborationen. Det är även stor skillnad i hur ofta eleverna tillåts laborera på de olika skolorna. Lärarna anser också att det är skillnad i att undervisa i fysik och kemi. Sedan införandet av de nationella proven anser lärarna att det blivit tydligare vad som krävs av den laborativa undervisningen då kursplanerna i Lpo94 har upplevts som luddiga. En del lärare känner ett behov av att förändra den laborativa undervisningen för att eleverna ska få större möjlighet att nå målen i de nationella proven. Negativt, enligt lärarna, är dock den stora tidsåtgången som krävs av lärare för att genomföra och bedöma proven.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna. I uppsatsens avslutande diskussionsdel lyfts intersektionalitet fram som en möjlig väg för forskningen att hitta strategier för förändring mot ett mer inkluderande, synliggörande och demokratiskt samhälle och skola.

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS). Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter. Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning. Möjliga underliggande faktorer som kan utgöra hinder för NOS i undervisning träder fram i lärarnas utsagor, exempelvis: • NOS tillmäts inte uppmärksamhet i nämnvärd omfattning vid tolkning av styrdokumenten. • Organisatoriska och administrativa hinder för att genomföra undervisning på ett alternativt sätt. • Brist på lättillgängligt undervisningsmaterial passande en undervisningsuppläggning med NOS. • Omedvetenhet hos lärarna om vad som är känt om NOS-undervisning. Utifrån resultaten i denna pilotstudie anser jag att det finns argument som talar för att vidare undersöka möjligheten att låta NOS bilda en struktur som likt en röd tråd får löpa genom undervisningsplaneringen. Examensarbetet har mynnat ut i ett diskussionsunderlag för fördjupad ventilering av NOS som möjlig innehållsbärande idé i biologiundervisningen samt i ett exempel på undervisningsplanering enligt denna idé.

Mot bakgrund av min egen uppväxt, olika händelser under uppväxten och det jag upplevt under mina perioder i skolans värld så har jag fått ett intresse för religionsämnet, hur det faktiskt förhåller sig i dagens skola och hur det kanske borde vara. För att få denna undersökning till stånd har jag intervjuat 10 mellanstadielärare på tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna, som spelats in på band, har tagit cirka 30 minuter var. Dessa har jag sedan försökt sammanställa och jämföra med varandra för att finna svar på orsakerna till religionsämnets problematik i dagens skola. Intervjuerna är både ordagrant återgivna och i vissa fall sammanställda, för att underlätta för läsaren. Efter svaren på varje intervjufråga följer ett diskussionsavsnitt där jag redogör för mina egna reflektioner, vilka i regel är koncentrerade på just problematiken i ämnet och därför ganska pessimistiska. Nämnas bör att trots detta finns det även mycket positivt i undersökningen, som man kan glädjas åt. Genom denna undersökning har jag fått bekräftat det jag sen tidigare anat att religionsämnet har en tendens att ”försvinna” till fördel för ”viktigare” ämnen. Ämnet upplevs i regel som ett svårt ämne att undervisa i och osäkerheten inför ämnet är stor. Ytterst få lärare arbetar idag metodiskt och målmedvetet med livsfrågor utan hastar över temat som ett nödvändigt ont. När det gäller det didaktiska så verkar det som om många lärare är osäkra på hur livsfrågorna ska kopplas antingen till de olika religionerna eller behandlas enskilt. Flera av lärarna har dåligt samvete över att man inte ger ämnet mer utrymme. Svårigheterna är många när det gäller religionsämnet. Problemen, de olika orsakerna till dessa och vad man då kan göra för att rätta till problemen redogör jag för i själva uppsatsen. Efter alla intervjusvaren har jag även skrivit en kort avslutande sammanfattning över slutsatserna jag kommit fram till av det material jag har haft till förfogande. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren skrev senare en uppföljning till denna uppsats i form av en B-uppsats i Religionsvetenskap, som återfinns här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5542

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsämnet och dess breda innehåll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad på intervjuer av mellanstadielärare om hur religionsämnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att få deras synpunkter på skolans religionsundervisning. Detta mycket för att få en helhetssyn på saken och kunna knyta ihop påsen. Tillvägagångssättet för denna undersökning har jag försökt att göra så likartad den tidigare som möjligt för att få en något så när rättvis jämförelse och bedömning. De intervjuade går i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmässigt, men genomsnittet är ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanställt efter bästa förmåga, oftast ordagrant men även sammanfattande beroende på elevernas olika förmåga att uttrycka sig. Även genom denna undersökning har jag fått bekräftelse på att det är dåligt ställt med religionsundervisningen i dagens skola. Eleverna nämner ofta att de har religion när de har historia och samhällskunskap. När eleverna förstår att ämnet innefattar mycket mer än människors tro och de Bibliska berättelserna är de alla i stort sett överens om att ämnet är både intressant och viktigt. / Denna uppsats utgör en uppföljning av uppsatsförfattarens examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7. Examensarbetet återfinns här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5541

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana. Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.

Denna studies syfte är att studera förskolebarns lärande om lövsprickning och hur förskollärare kan underlätta detta lärande. Metoden som används är learning study, vilket kan sägas vara en form av aktionsforskning. Learning study är en metod för att studera elevers lärande, det är praxisnära forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras är inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlättar förståelsen av lärandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgångspunkten är variationsteorin som har många likheter med den utvecklingspedagogik som präglar förskolans läroplan. Förskolan ska sträva efter att barnen förstår naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Studier visar att kompetensutveckling inom lärarkåren på området naturvetenskap och små barn har positiv inverkan på barns lärande. De learning studies som gjorts i förskolan är få vilket gör denna studie relevant för utbildningsvetenskapen. Studien presenterar vilka kritiska aspekter som kan finnas hos förskolebarn för att lära sig om var löv kommer ifrån samt hur en learning study kan påverka barns lärande kring detta. En kritisk aspekt för att förstå att lövsprickning är en del av växtens kretslopp är att kunna skilja på död och levande gren. En annan kritisk aspekt är att förstå knoppen som en del i lövets kretslopp. Studien visar att det variationsteoretiska perspektivet på lärande gynnar de barn som hade svagare förkunskaper. Den visar också att barn tidigt har utvecklat en vardagsföreställning som förskollärarna kan ha svårt att utmana. Vi fann att förskollärarens förhållningssätt är lika viktigt för barns lärande som att finna de kritiska aspekterna.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning. Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori. I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär. Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter.

The aim of this thesis is to get a better understanding of the role of practical work in physics education in the Lao People’s Democratic Republic (Lao PDR). The Lao PDR is one of least developed countries in the world with a weak base for science, and poor market opportunities for science graduates. The rapidly expanding educational system has many problems concerning quality of the infrastructure and staff competence. A combination of qualitative and quantitative methods was used in the study in order to assure reliability of the results. Data was collected through questionnaires, interviews, video-recordings, and my own ethnographic experiences of working in the Lao educational system for more than thirty years. The study was informed and results analysed with help of curriculum perspective and Cultural-Historical Activity Theory (CHAT). The findings show that Lao physics education curriculum at all levels is dominated by very traditional forms of teaching with an almost total absence of practical. Official curricular documents have statements prescribing teachers to do practical work in high school and university courses. However, few institutions have functioning equipment and skilled teachers for organising practical activities. Therefore, the majority of Lao students come to university and even can finish university without experience of practical work in physics. This shows the gap that exists between intended and implemented curricula. The majority of the students understand the importance of having practical activities in physics. However, after being exposed to laboratory experiments in an introductory physics course, they expressed criticism about the quality of instruction and the process of the practical work organisation. The laboratory group work analysis showed that discussions were mainly focused on understanding the experimental procedures, manipulating equipment, and collecting data for the report rather than on the physics content (object of activity, in CHAT terms). Based on the research results, it is possible to suggest that a systemic approach is needed to stimulate the development of a new practical work culture in schools and universities. This approach should include training and incentives for science teachers, development of assessment strategies including practical work, maintenance structures for physics equipment, and technical support for the organisation of demonstrations and laboratory exercises.

The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media Känslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in Känslan för ord? and How is this content integrated in Känslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books. The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing. The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book Känslan för ord is as good as any. / Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet Känslan för ords innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, vad och hur. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i Känslan för ord? samt Hur integreras detta innehåll i Känslan för ord? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån. Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas. Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är Känslan för ord så god som någon.