<p>Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.</p><p>Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.</p><p>Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.</p><p>Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.</p><p>Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.</p><p>I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.

<p>Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker. Detta eftersom författaren aldrig kan bortse från sina egna värderingar och kultur. ”Kunskap är alltid någons kunskap.” Därför ställer Härenstam den objektiva, positivistiska kunskapen mot det hermeneutiskt, vidgade perspektivet och menar att religioner bör belysas ur så många perspektiv som möjligt. Undersökningen omfattar sex stycken böcker där den äldsta är från 1997 och den nyaste från 2007.</p><p>Genom textanalys kommer jag fram till att fundamentalism inte ges så mycket utrymme i läroböcker. De former av fundamentalism som presenteras är främst kristen och muslimsk fundamentalism. Den kristna formen beskrivs som något som förekommer inom mindre församlingar och sekter och vänder sig mot modern vetenskap medan den muslimska formen beskrivs som ett fenomen som har ett större folkligt stöd än den kristna och främst vänder sig mot västvärldens influenser. Profana, hinduistiska och judiska former av fundamentalism förekommer också men inte alls i samma utsträckning. Den objektiva kunskapssynen är dominerande i böckerna medan de böcker som jag anser som bäst i undersökningen kombinerar både försök till objektiva framställningar med olika perspektiv på fenomenet och diskussionsfrågor som tar utgångspunkt i elevernas egna bilder av fundamentalism.</p>

<p>Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?</p><p>Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar. Lärarna exemplifierade svårigheter med olika elevgrupper och program samt hänvisade till relevant och objektivt material som ett problem. För svaret på tredje frågan var pedagogerna eniga och bekräftade vikten av elevnärheten och läroplanens mål att utgå från elevernas livsfrågor. Redovisningen genomfördes via tematiska perspektiv, didaktiska perspektiv, erfarenhetens perspektiv och lärarrollens perspektiv.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.</p><p>Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.</p><p>Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan. Det visade att i etik, livsfrågor, kristendomen och världsreligionerna så var undervisningen mest likvärdig och det var små skillnader mellan lärarnas innehåll i undervisningen. Men i andra livsåskådningar och estetiska uttryck i olika religiösa sammanhang så var det stora skillnader i lärarnas innehåll i undervisningen. Det visade även att elever har olika förkunskaper med sig från religionsämnet i grundskolan när de börjar läsa religionskunskap A på gymnasiet. Enligt gymnasielärarna berodde detta på vilken skola de gått i och vilken lärare de har haft. Enligt grundskolelärarna får eleverna lika mycket tid nerlagt på religionsämnet. Men vad som styr lärarnas urval kan vara en orsak till varför elever inte får en likvärdig kunskap. Men den största orsaken min undersökning visar på är att målen i kursplanen är otydliga och tolkningsbara. Det leder till att olika lärare gör olika tolkningar och elever får inte likvärdig kunskap. Gymnasielärarnas förväntningar skiljde sig åt. En av dem hade inga förväntningar alls eftersom hon av erfarenhet visste att de hade skilda förkunskaper. Den andra förväntade sig att eleverna skulle ha kunskap om världsreligionerna, etik och omvärldskunskap.</p>

<p>This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers’ answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment. These three approaches cannot be entirely separated from each other because they constantly interact. The results of the study show that the interviewed teachers use an empowering approach in their own goals for media education, but the protection approach dominates their reasons for educating pupils about media. However, each teacher had their own way to construct their subjects. Another conclusion drawn from the study is that more interaction between teachers and media education research would be a good way to improve the quality and development of the media education.</p>

<p>My goal with this thesis was to investigate how educational material in the subjects of history, geography and social studies relate to the fact that Sweden has a history marked by prejudice and racism.I have chosen to focus on four areas in the Swedish history that I think deserves some special attention, these four areas have been: the Swedish slave trade on the island of Saint Barthelemy in the eighteenth century, Swedish eugenics and oppression of the Sami people, forced sterilization services during the twentieth century and Sweden's aid and concessions to Nazi Germany during World War II. With these areas in focus I’ve studied three textbooks in the courses Geography A, Civics A and History A to se how they deal with prejudice and racism in the Swedish history.</p><p>The result I have come to is that none of the books addresses all four of the areas I’ve focused on. Even if the books are taken as a whole the image that they convey is not adequate. In the event that the four areas that I’ve focused on been mentioned the information have been scant and rarely, if ever, has Sweden been paired with phenomenons like racism, slavery, colonialism, eugenics, forced sterilization, etc. All these concepts (apart from racism) are treated in comparison to other countries and in some cases, even moral advice, or condemnations occurred in connection therewith. Racism as a phenomenon is not discussed in any of the books, creating a further gap in the history these books create. The consequence of this would be that the teaching teachers need to compensate for the shortcomings of these books to meet the guidelines and objectives governing documents set up. If such compensatory education does not take place there is a risk that the areas I have chosen to focus on will fall into oblivion and the lessons we can learn from history could be lost.</p>

<p>Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper. Forskare visar att det finns yttre faktorer som påverkar vår stavning. Dialekter och datorn är två faktorer som påverkar stavningen både positivt och negativt. Stavning och skriftspråk har stor betydelse för varandra så vi har valt att plocka ut de delar som stämmer bäst överens med vår studie.</p><p><strong> </strong></p><p>Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka elevers stavningsproblem ur ett lärarperspektiv i årskurs fyra till nio. Utifrån syftet skapades följande två frågeställningar:</p><p> </p><p>Finns det skillnader i stavningsundervisningen på de olika stadierna?</p><p>Finns det skillnader i stavningsproblematiken mellan de olika stadierna?</p><p> </p><p>Metod: Vi använder oss i vår uppsats av en kvantitativ metod som delvis består av kvalitativa frågor. Vi använder oss av en enkät undersökning som riktar sig till pedagoger i årskurs fyra till nio. Pedagogerna som svarat på enkäten arbetar i en Västsvensk kommun. Det är totalt 12 skolor, varav 9 F–sex-skolor och 3 sju–nio-skolor. 29 pedagoger medverkade i vår studie. Enkäten består av 17 frågor, varav 14 kvantitativa och 3 kvalitativa frågor. Resultatet har behandlats i tre omgångar. Vi delade upp varje stadie för sig innan vi gjorde en jämförande analys. Vi kategoriserade respondenternas svar och sedan försökt hitta likheter och skillnader i dessa.</p><p> </p><p>Resultat: Resultatet behandlar stavning utifrån tre aspekter: Ordkunskap, inlärning och undervisning. Resultatet har delats upp i tre delar: årskurs 4–6, årskurs 7–9 och jämförande analys. Läsning, dialekter och kommunikationsverktyg har stor betydelse för elevers stavning. Läsning har positiv inverkan på stavning eftersom elever exponeras för ord. Oavsett elevers ålder kan man se att läsning spelar stor roll. Talspråk och skriftspråk har ibland en otydlig gräns. Elever stavar orden som de uttalas istället för att använda sig av skriftspråkets normer. Dialekter berikar vårt språk men kan samtidigt ses som en svårighet i stavningssammanhang. En stor del av vår vardag innebär kommunikation av olika slag. Barn och ungdomar kommunicerar bland annat genom sms och datorer. Vid denna typ av kommunikation använder de sig av ett förkortat språk. Dessa språk har stora influenser av talspråket men även av engelskan. Det har visat sig att elever använder sig av dessa språk även i skolan. Det påverkar deras stavning eftersom de hellre använder sig av dessa ord.</p>

<p><p><p>Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: <em>Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? </em>Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna <em>vad </em>och <em>varför.</em></p><p>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme.</p></p></p> / <p><p><p>The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: <em>What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science</em>? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of <em>what </em>and <em>why.</em></p><p>To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.</p></p></p>

<p>SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillåta symbolhanterande räknare på nationella prov i matematik för alla gymnasieelever från höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften <em>Nämnaren</em>.</p><p>Prototypen till en ny symbolhanterande räknare testades i sju ’pilotklasser’ vid fyra svenska gymnasieskolor från december 2006. Jag har följt två av dessa klasser t.o.m. höstterminen 2007 då de använde den färdiga räknaren TI-Nspire CAS.</p><p>Syftet med denna pilotstudie är att ta reda på hur den nya symbolhanterande räknaren fungerar i matematikundervisningen i de två pilotklasserna på gymnasiets NV-program, främst ur elevernas perspektiv, men också ur lärarnas.</p><p>Tanken är att pröva olika metoder, som kan användas i en större undersökning.</p><p>Bakgrunden ger bl.a. en översikt av de handburna räknehjälpmedlens historia och en kortfattad historik över elektroniska hjälpmedel i den svenska skolan. Tidigare forskning tar upp miniräknaren i skolan och då främst grafräknaren.</p><p>Observationsmetoderna är miniräknardagböcker, diagnostiska test, elev- och lärarenkät. Jag jämför också klassernas kursbetyg och klassificerar ett antal matematikuppgifter m.a.p. möjlig användning av CAS.</p><p>Resultatet gav en mångfacetterad bild med både positiva och negativa sidor. Skolorna behöver ta ställning till vilka klasser som ska använda symbolhanterande räknare och erbjuda lärarna fortbildning. Det behövs metodutveckling, nya läromedel och en reformerad lärarutbildning för att fullt kunna dra nytta av den nya teknikens möjligheter.</p><p>Jag lämnar flera förslag på fortsatt forskning.</p> / kontakt: david_u_strom@hotmail.com