Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang. Detta kunde till exempel ske när kvinnans jojkande skulle hålla nåjden i liv under dennes resa till gudarnas värld och till dödsriket. Hennes roll har i vår tid blivit större. Än idag jojkar samerna och det är dessutom numer lika van­ligt att kvinnan jojkar som att mannen gör det. Kvinnan kan idag jojka i mer offentliga situationer, till exempel vid scenframträdanden, politiska sammanhang och demonstrationer. Numer kan det också förekomma att en samisk kvinna är renskötare, något som tidigare tillhörde enbart männens ansvarsområden. Den moderna samiska kvinnan använder också trumman och även om vi i vår tid kan se att trumman som religiös symbol förlorat en del av sin traditionella betydelse kan vi ändå dra slutsatsen att kvinnan i och med sitt bruk av trumman stärkt sin roll och sitt inflytande. Det är rimligt att säga att den samiska kvinnan och mannen idag är mer jämlika än tidigare och det kan rimligtvis bero på den jämlikhetsutveckling som skett och ständigt fort­skrider i vårt samhälle.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen. Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden. Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov. Många lärare använder den som ett komplement till den övriga undervisningen och fungerar då också som ett stöd till läraren. Annat material man använder sig av är filmer, övrig litteratur, tidningar, tv-program, internet, bilder, radio, skönlitteratur, antologisamlingar, symboler samt universitetslitteratur och arbeten från den egna studietiden. Dessutom så använder sig alla lärare utom en egenproducerat material. Hälften av lärarna anser att läroboken lever upp till läroplanens mål. 4 av de 9 svarande lärarna menar att den lever upp till målen i stora drag, medan en person svarar att den varken lever upp till målen eller inte gör det.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras. Mytens betydelse för oss människor vävs samman med exempel från det verkliga livet för att delge en större förståelse för vad uppsatsen vill säga läsaren. Klassiska hjältar som ställs mot osannolika hjältar. Filosoferande om individuell eskatologi och diskussion om härarföraretalens mening är några exempel på vad J.R.R. Tolkiens klassiska berättelse, här i Hollywoods tappning, egentligen har att säga oss.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstågen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron på Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid får sin legitimitet genom tron på demokratin.För besvara våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur, tidningsartiklar och källor på Internet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begränsa oss till Internetkällor med så god trovärdighet som möjligt. Den litteratur vi använt oss av är skriven av välkända författare.Resultatet visar att den mest framträdande likheten är att båda krig har använt sig av samma argument för att legitimera kriget. Där USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stärka påvemakten samt återta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande är väldigt viktigt i krig. Men numer behöver det inte vara tron på Gud som är det framträdande argumentet. Istället är det tron på demokrati som måste förankras hos den inhemska befolkningen för att de ska kunna bli övertygade om att demokrati är den sanna ideologin.

Religious education in Swedish schools aims to be as objective and non-confessional as possible. This sort of education can lead to that the different religions are presented in a way which is unfamiliar to the followers of the different religions. This problem is what I have focused on in this essay since I myself was a victim of a similar situation. As a syriac-orthodox youth I felt that my Christianity was not the same as the one presented in school. I felt that it had nothing in common with what I learned in my church, therefore I asked myself the question: Whose Christianity is being represented? Therefore I have focused on the syriac-orthodox church in this research. The purpose of my essay was to enlighten the differences between religious education in syriac-orthodox churches and Swedish community schools. I choose In addition to that I also wanted to enlighten how religious syriac-orthodox youths are affected by the difference in the religious education in both the churches and schools. To gain the necessary information for the research I used qualitative studies in form of semi-structured interviews and observations. My informants were made up by five girls and three boys, all of them being eighteen years old and living in areas close to Stockholm. The conclusion of my research was that there are several differences between the religious education within churches and schools. One of the differences is the approach towards religion, and the churches have a more positive and personal approach towards religion while the schools have a more negative and distant approach towards religion. Another one is that the churches seem to have more knowledge about Christianity than the schools and therefore the churches can provide a more in depth study of different topics regarding Christianity than the schools. Regarding how the students were affected by the differences the result was that the aspect of knowledge had made the religious youths to lose their trust in the education given to them by the school. This was an effect of how they experienced that the teachers taught the pupils wrong facts about Christianity and therefore they felt that they could no longer trust the teachers in school, because if they taught wrong thing about Christianity they could also teach wrong things about the other religions as well.

Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan. Detta trots att de egentligen inte har läs- och skrivsvårigheter, de har bara inte fått rätt verktyg. Svenska elever har under en tioårsperiod presterat allt sämre i olika undersökningar inom läs- och skrivutveckling, såväl i nationella som i internationella undersökningar. Detta var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss inom ämnet. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur sex stycken pedagoger i årskurs 1 resonerar kring sin läs- och skrivundervisning. Vi kommer även att undersöka vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder de använder sig av, vilka faktorer de stödjer undervisningen på samt hur dessa pedagoger resonerar om individualisering. I undersökningen kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att därigenom få en djup förståelse av pedagogers val av metoder kring läsutveckling.  Resultatet visar att pedagogerna i undersökningen är medvetna om fördelarna med en varierad läs- och skrivundervisning som bygger på fler än en metod. Det var däremot få som beskrev sin undervisning som varierad. Intervjupersonerna beskrev fyra faktorer som påverkar deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod: skolans påverkan, elevernas lust att lära samt erfarenhet och utbildning. De hade svårigheter att uttrycka vad de grundade sin läs- och skrivundervisning på. Faktorer som framkom var styrdokumenten och Vygotskijs teorier om lärande. Pedagogerna uttryckte att de individualiserar sin undervisning, men främst för de elever som var i behov av särskilt stöd.

De nationella styrdokumenten för gymnasiet påvisar att läraren skall undervisa om samt bedöma elevernas prestationer i språkhistoria. I dagsläget saknas det forskning om hur verksamma lärare skall didaktisera det språkhistoriska momentet i svenskundervisningen. Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de läromedel som används, där de språkhistoriska epokerna är tydligt avgränsade till att beskriva utveckling av det svenska språket ur en historisk aspekt. Därmed framträder det dilemma som denna studie har som syfte att belysa. En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att söka svar till hur fem verksamma gymnasielärare i dagsläget undervisar i det språkhistoriska momentet. Centralt för studiens frågeställningar är hur respondenterna angriper de språkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum att språkförändring är ett konstant fenomen. Studiens resultat visar att det språkhistoriska momentet får relativt lite utrymme i svenskämnet, möjligen till följd av att den lokala arbetsplanen lyser med sin frånvaro. Den undervisning som existerar är starkt bunden till de läroböcker som respondenterna använder sig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet får en erfarenhetspedagogisk prägel när det sätts i praktiken trots läroböckernas traditionella framställning. Respondenterna finner alternativa arbetssätt för att belysa de traditionella språkhistoriska epokerna som relaterar till elevernas förståelse om språket som fenomen och respondenterna är orädda för att konfrontera språkhistoriska fenomen när de dyker upp i kontext till övriga moment i svenskundervisningen.

I studien undersöks vilket innehåll mellan- och högstadielärare uppger att eleverna ska bearbeta under årskurs 4-5. Deras utsagor ger ökad kunskap om hur samsynen ser ut på ämnesinnehållet i biologi i rektorsområdet vilket sedan kopplas till om det önskas eller finns ett stadieövergripande samarbete i den här frågan. Till studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt används och intervjuer har genomförts för att ge underlag till studien. I resultatet framgår det att områden kring kroppen, artkunskap och miljö ses som centralt innehåll i årskurs 4-5, men stor vikt läggs också på upplevelser och lustfyllt lärande. Lärarna från de olika stadierna talar dock inte med en gemensam röst när det kommer till vilket djup innehållet ska ha. Högstadielärarna anser att de får börja om från grunden i biologi-undervisningen. Vidare tar diskussionen upp att det har funnits ett stadieövergripande samarbete kring ämnesinnehåll kallat röda tråden, men som inte längre är aktuellt. Lärarna önskar ett förnyat samarbete kring ämnesinnehållet i biologi. En del av lärarna efterfrågar tydlighet avseende vilket innehåll som ska behandlas under grundskolans olika stadier. Andra önskar samarbete kring ämnesinnehållet i biologi mellan skolor för att utveckla ämnet. / This study is about what contents students should work with in biology during grade 4-5 (Swedish nine-year compulsory school system) according to teachers in theese grades and teachers in secondary school (grade 6-9). It also shows if there is, or if the teachers whant, a cooperation regarding the contents in biology. The study is following a qulitative method and the resault shows that human body, knowledge about subjects like species and the environment are central contents in biology. Some of the teachers also agree that it´s important that biology is fun and based on experiences. Teachers from the different grades, however, does not agree in how wide the content should be. The teachers in secondary school (grade 6-9) feel that they have to start all over when teaching biology. In the diskussion it is clear that the teachers want cooperation concerning relevant contents in biology. Some of the teachers say that they want better definitions on what contents i biology the pupils should work with in different grades. One teacher want cooperation between different schools concerning biology contents.

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna? Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt? För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer. Studien utfördes i årskurs ett på gymnasiet. Resultatet av undersökningen visar att elever i samma klass har olika uppfattning om responsen från läraren. Majoriteten av eleverna tycker att det är bra att få kommentarer för att kunna lära sig av sina misstag, och de upplever att det vanligaste som kommenteras är språket. Många elever sade sig ha erfarenhet av ett processinriktat arbetssätt och attityden till detta arbetssätt är positiv. Även om det finns en klar majoritet i de flesta frågorna finns det en stor spridning i klassen där olika åsikter representeras. / This study examines the views students have of the written response they get from their teacher. Giving feedback is a big part of the teacher's duties, and it is therefore important to know how students receive and understand the comments. It is also important for the teacher to know how the views differ between students. The study also examines students’ experiences of a process-oriented working method. The study was made based on the following questions: How do students in upper secondary school experience feedback and comments given by the teacher?- What is commented on in the text and what do the students think about the comments?- How do students make use of the comments? What experiences of a process-oriented working method do students have? To answer the questions a qualitative questionnaire study was carried out and four interviews were made. The questionnaire gave 21 responses. The study was performed in first grade in upper secondary school. The results of the study show that students in the same class have different perceptions of feedback given from the teacher. The majority of the students think it is good to get feedback so they can learn from their mistakes, and they also think that it is their language that is most frequently commented on. Many students said they have experience of a process-oriented working method, and the attitude to this approach is positive. Although the questions were answered with a clear majority in favour of one answer, there was a large spread in the class in which different views were represented.

The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.