This thesis looks at conditions for selections of fictional texts in the Swedish subject in the upper secondary school. Three different empirical materials have contributed to the understanding of what conditions there are for the texts to enter the classroom. The first material consists of national policy documents from 1970 to 2005. Here there is a tendency that the student goes from being an object for knowledge to becoming a subject that creates his/her own knowledge. With this development the contents and the given aims with the subject become more abstract, which leads to the framework of the curriculum becoming wider and more difficult to interpret. Simultaneously the focus is moved from mediation of given knowledge, to the development of an identity for the individual. The second material consists of debate and method articles from Svenskläraren, a magazine for members, published by an organisation of Swedish teachers. The study comprise articles from the same period of time as the national curricula. In the articles there are three tendencies reflecting the changes in the discourse of the Swedish subject. The first tendency shows how the overall ideological debate on the subject disappears during this period. The second tendency shows how discussions about the conceptions of the subject is replaced by more and more concrete examples of methods. The third tendency depicts that the concrete text selections have moved from being partly predetermined during the seventies to become debated during the eighties, to finally during the nineties end up in a situation where some texts has a sufficient cultural capital not to need justifications, whereas others need it. The third material consists of interviews with, and observations of, four active teachers, in order to find what conditions there are for text selections in their rhetoric and practice. The results show a clear impression of informal institutional factors and of the school culture. However, this seems to decrease with experience. There are big differences in how the teachers speak about text selections and text use and what the result becomes in practice. Here professionalism in form of knowledge in subject didactics could have a vast impact.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter. Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig. Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden. De orienterande kunskaperna som ska behandlas i kursen beskrivs mer detaljerat i den nya kursplanen jämfört med den nuvarande. Skrivningarna om lärandet i livsfrågor har likaså förändrats på djupet i den nya kursplanen. I den nuvarande kursplanen bygger lärandet i dessa frågor på att eleven är objekt och det som är föremål för en utveckling. I den nya kursplanen appliceras istället livsfrågorna på andra objekt i samhället. Den personliga reflexionen försvinner rent allmänt till stor del ur kursplanen då det tidigare var inskrivet i både strävans- och uppnåendemål medan det nu endast finns beskrivet i andra mindre explicita sammanhang. Den sista stora förändringen vad gäller kunskapsinnehåll är att de estetiska uttrycken dans, musik och konst inte längre nämns i LGR 11:s motsvarighet till strävans- och uppnåendemålen vilket de gör i den nuvarande kursplanen. Uppsatsen konstaterar slutligen att den nya kursplanens uttryckta kunskapsfilosofi skiljer sig från den nuvarande kursplanens filosofi. Utifrån Englunds kunskapsfilosofier har kursplanen i religionskunskap förändrats till att uttrycka en mer essentialistisk kunskapsfilosofi med ett mer ämnesbaserat kunskapsinnehåll och en större betoning på förmedling av kunskaper.

The objective of this thesis is to describe and analyse customs of science teaching in secondary schools and teacher education programmes in Sweden in relation to the notion of “inquiry” in science education. The main focus is on customs of language use and the educational goal of learning about scientific inquiry as distinct from the related goals of learning to do inquiry and learning canonical science content. There is also an exploration and description of different teaching approaches associated with “inquiry”. Previous research has noted that a key issue for reaching the goal of learning about scientific inquiry is the extent to which teachers are able to guide students to explicitly reflect upon this topic. A prerequisite is that teachers give students access to relevant categories of language for explicit reflection on the characteristics of scientific inquiry. Because of the situated nature of language use and learning, this also raises the need to address topics of context, culture and customs in science education. This thesis addresses the questions of how existing customs of teaching science are related to the goal of learning about scientific inquiry, how inquiry-related terminology is used in this context, and how relevant distinctions can be made to aid explicit reflection on these issues. Data has been collected in two studies and analysed and presented in four papers. Study 1 is based on interviews with twelve secondary school science teachers, and Study 2 is based on focus group interviews with 32 pre-service teacher students. The results include a description of the existing customs of inquiry-oriented instructional approaches in Swedish secondary schools. They show that these are often not connected with an explicit focus on teaching about the characteristics of scientific inquiry.  Inquiry-related terminology is analysed with a focus on the role and use of the terms “hypothesis” and “experiment”. Based on a theoretical framework of sociocultural and pragmatist views on language and learning, it is shown how the use of these terms, both in secondary schools and teacher education, tend to conflate the two categories methods of teaching and methods of scientific inquiry. Some problematic consequences for reaching the goal of learning about scientific inquiry are discussed, as well as possible origins of the problems and how the results from this thesis can be useful in overcoming these. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Submitted. Paper 4: Submitted.

Zentrales Element des gewerblich-technischen Unterrichts im Berufsfeld Ernährung und Hauswirtschaft (E/HW) ist die Behandlung von Verfahren zur Lebensmittelherstellung. Für die entsprechende Unterrichtsvorbereitung fehlen allerdings geeignete Instrumente bzw. Handlungshilfen für Lehrende, die zur Analyse und Strukturierung bildungsrelevanter Inhalte bei der Behandlung von Verfahren zur Lebensmittelherstellung geeignet sind. Im Mittelpunkt dieses Forschungsvorhabens steht daher die Möglichkeit zur Adaption des Strukturierungsansatzes bei der Behandlung von verfahrenstechnischen Syste-men und Elementen aus der Beruflichen Fachrichtung der Labor- und Prozesstechnik (LPT) (vgl. Niethammer 2006). Exemplarisch wird dazu die Arbeitswelt und Facharbeit von Fleischer:innen mittels einer berufsdidaktisch-induzierten Arbeitsanalyse untersucht. Ziel ist die Anpassung der Kategoriensysteme für die Analyse und Ordnung von Inhalten am Beispiel der Domäne Fleischverarbeitung und die Entwicklung einer darauf basierenden Handlungshilfe für Lehrkräfte im Berufsfeld. Da seit der UN-Dekade Berufliche Bildung für nachhaltige Entwicklung (2005-2014) ein zusätzlicher Bildungsauftrag am Lehrende gestellt ist, werden außerdem Möglichkeiten betrachtet, wie nachhaltigkeitsorientierte Aspekte bei der Planung des Unterrichts bzw. in der Sachstrukturanalyse im gewählten Handlungsfeld berücksichtigt werden können.:Inhaltsverzeichnis III Abbildungsverzeichnis VII Tabellenverzeichnis IX Abkürzungsverzeichnis X 1 Einleitung 2 1.1 Ausgangssituation und Relevanz 2 1.2 Problemaufriss 3 1.3 Aufbau der Arbeit 11 2 Lernfeldkonzept – Theoretische Grundlagen und Konzepte 15 2.1 Modellvorstellungen der Lernfeldorientierung 15 2.1.1 Intention der Reform 15 2.1.2 Didaktische Bezugspunkte und Zielstellungen 18 2.2 Umsetzung des Lernfeldkonzeptes 18 2.2.1 Herausforderungen am Lernort Schule 24 2.2.2 Didaktisch-methodische Ansätze und deren Orientierungsleistung für die Mikroebene 31 2.2.3 Modellvorstellungen arbeitsaufgabenbezogener Bildungsgestaltung 41 3 Berufsfeld Ernährung und Hauswirtschaft – Anforderungen an die Bildungsgestaltung auf Mikroebene 46 3.1 Merkmale des Handlungsfeldes 46 3.1.1 Heterogenität des Handlungsfeldes als Herausforderung 46 3.1.2 Das Leitbild der nachhaltigen Entwicklung 52 3.2 Bestandsaufnahme in der Fachdidaktik 55 3.2.1 Didaktische Ansätze und deren Orientierungsleistung für den gewerblich-technischen Bereich 55 3.2.2 Implikationen aus der UN-Dekade für die Unterrichtspraxis 65 3.3 Verfahren in der Lebensmittelherstellung 74 3.3.1 Verfahrenstechnische Grundlagen der Stoffwirtschaft 74 3.3.2 Anforderungen an die Facharbeit bei der Lebensmittelherstellung 77 3.4 Fazit für den gewerblich-technischen Bereich bei der Behandlung von Verfahren zur Lebensmittelherstellung 81 4 Modellannahmen zum Strukturierungsansatz bildungsrelevanter Inhalte in der Lebensmittelherstellung 84 4.1 Das Ebenenmodell als Instrument zur Erschließung bildungsrelevanter Inhalte einer beruflichen Domäne 84 4.1.1 Spezifische Einflüsse auf die Facharbeit - Ebene 1 86 4.1.2 Spezifische Einflüsse auf die Facharbeit - Ebene 2 87 4.1.3 Spezifische Einflüsse auf die Facharbeit - Ebene 3 89 4.1.4 Spezifische Einflüsse auf die Facharbeit - Ebene 4 92 4.2 Ansatz zur Behandlung verfahrenstechnischer Systeme zur Stoffherstellung aus der Beruflichen Fachrichtung Labor- und Prozesstechnik 95 4.2.1 Die Genese der Strukturierungsansätze 95 4.2.2 Sachlogische Beziehungen zur Charakterisierung von Arbeitssystemen zur Stoffherstellung 96 4.2.3 Gemeinsamkeiten und Unterschiede bei verfahrenstechnischen Systemen zur Stoffherstellung zwischen der Labor- und Prozesstechnik und Verfahren der Lebensmittelherstellung 102 4.3 Modellentwurf zur Strukturierung bildungsrelevanter Inhalte im Kontext eines auftragsbezogenen Geschäftsprozesses und Konkretisierung der Forschungsfrage- und Zielstellung 112 5 Methodisches Vorgehen 122 5.1 Methodischer Gesamtansatz 122 5.1.1 Berufswissenschaftlicher Forschungsansatz 122 5.1.2 Charakteristik des Forschungsvorhabens 127 5.1.3 Forschungsdesign und methodischer Gang 129 5.2 Sample: Fallauswahl im Handlungsfeld Fleischverarbeitung 137 5.2.1 Auswahl des domänenspezifischen Fokus 137 5.2.2 Auswahl der Expertengruppe 140 5.3 Spezielle Methodik der empirischen Analyse – Analyse der arbeitsrelevanten Inhalte beruflicher Arbeitsaufgaben am Beispiel der Kochwurstherstellung 142 5.3.1 Die berufsdidaktisch-induzierte Arbeitsanalyse 142 5.3.1.1 Analyse arbeitsrelevanter Inhalte bei exemplarischen Arbeitsaufgaben mittels Fachinterview 145 5.3.1.2 Inhaltliche Reflexion und besondere Expertise von Mitarbeiter mittels handlungsorientierter Fachinterviews 148 5.3.2 Konstruktion der Interviewleitfäden 150 5.4 Durchführung der Arbeitsanalyse 153 5.5 Dokumentation und Auswertung der Ergebnisse 154 5.6 Gütekriterien des Forschungsprozesses 157 6 Adaption des Ansatzes zur sachlogischen Strukturierung 160 6.1 Konstituenten der Arbeitswelt des Fleischers bei industrieller und handwerklicher Kochwurstherstellung unter besonderer Betrachtung der Nachhaltigkeit 161 6.1.1 Unternehmen im Kontext von Gesellschaft, Wirtschaft und Umwelt 161 6.1.2 Geschäftsfelder und Organisationskonzepte 176 6.1.3 Grundtyp des Arbeitsauftrages und prozessuale Bearbeitung 189 6.1.4 Arbeitsaufgaben und relevantes Sachwissen bei der Kochstreichwurstherstellung 211 6.2 System zur sachlogischen Strukturierung der bildungsrelevanten Inhalte bei der Kochwurstherstellung auf Basis des 4-Ebenenmodells 227 6.2.1 Darstellung des Gesamtprozesses zur sachlogischen Strukturierung der Inhalte 228 6.2.1.1 Sachlogische Strukturierung der Inhalte auf Ebene Unternehmen und Zielpotenziale für Lehrende 232 6.2.1.2 Sachlogische Strukturierung der Inhalte auf Ebene Geschäftsprozesse und Zielpotenziale für Lehrende 235 6.2.1.3 Sachlogische Strukturierung der Inhalte auf Ebene Prozesskette und Zielpotenziale für Lehrende 240 6.2.1.4 Sachlogische Strukturierung der Inhalte auf Ebene Arbeitsaufgabe und Zielpotenziale für Lehrende 244 7 Entwicklung der Strukturierungshilfe zur Analyse und Systematisierung von bildungsrelevanten Inhalten im Kontext beruflicher Arbeitsaufgaben am Beispiel der Kochwurst 250 7.1 Anforderungen an die Strukturierungshilfe 250 7.1.1 Herausforderungen und Ziele 250 7.1.2 Didaktische und methodische Erkenntnisse aus der Strukturierungsphase 253 7.2 Konzeption des Leitfadens 256 7.2.1 Inhaltlicher Aufbau des Leitfadens 256 7.2.2 Methodischer Aufbau des Leitfadens 258 7.2.2.1 Methodenwahl 258 7.2.2.2 Charakteristika der Leittextmethode 261 7.3 Umsetzung des leittextgestützten Leitfadens 266 7.3.1 Charakteristika des Leitfadens 266 7.3.2 Erstellung der Arbeitsmaterialien 270 8 Schlussbetrachtung 275 8.1 Resümee 275 8.2 Implikationen 284 8.3 Forschungsbedarf 286 Anhang 287 Quellenverzeichnis 306

I arbetets inledning presenterades att lärare kunde finna svårigheter med implementering av kamratåterkoppling i undervisningen. Studiens syfte var att uppnå en fördjupad förståelse angående lärares undervisning i kamratåterkoppling för grundskoleelevers skrivutveckling, samt vilken påverkan kamratåterkoppling gav på elevers skrivutveckling. De frågeställningar som examensarbetet utgick ifrån var: Hur undervisar lärare för kamratåterkoppling i grundskoleelevers skrivutveckling? samt Vad kan förklara hur kamratåterkoppling påverkar elevers skrivutveckling? Metoden för arbetet var en litteraturstudie. Data samlades in genom systematiska samt manuella sökningar. Sökningarna resulterade i elva vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet av studien visade att lärare kunde undervisa i kamratåterkoppling genom att modellera, använda tydliga utvärderingskriterier, implementera olika undervisningsstrategier samt ge elever tid att öva. Resultatet visade också att kamratåterkoppling hade en påverkan på elevers skrivutveckling i form av ökad förståelse i skrivförmågan. Dessutom påvisades sidoeffekter av implementeringen i form av att elever ökade sin kommunikativa förmåga och motivation till skrivning.

For almost 30 years, the school subject Swedish as a second language (Sva) has struggled with poor goal achievement, a high proportion of unqualified teachers and a political lack of interest in multilingualism. With large flows of refugees in recent years, there is a considerable number of students in Swedish primary school who are in need of a school subject with clear assessment routines for more effective second language teaching.In order to make visible how assessment routines are used for second language development and thus enable the purpose of this qualitative study, semi-structured interviews have been conducted with seven sva-teachers at six different primary schools in a medium-sized city in northern Sweden. A conventional content analysis has been done based on the transcribed material, through coding and thematization.Based on Vygotsky's sociocultural perspective and Hattie's theory of visible learning, this descriptive study investigates how and why the interviewed Swedish teachers apply continuous assessment of students' second language development.The result shows that even if the sva-teachers in this study use the same assessment tool to make students' progression in the second language visible, it is not certain that the effect of the assessment is the same because the same assessment tool is used for different purposes by different sva-teachers.

No description available.

South African teacher education is confronted by educational problems of a vast magnitude and complexity. In view of students' needs, society's expectations and improvement of teaching, problems need to be critically investigated. In order for the subject didactics curriculum to meet these needs and demands, a critical analysis was done of the current music syllabus (1991) for teacher training colleges in Venda. Against the background of the structure and components of didactics, subject didactics in general and of music in particular, criteria were formulated for the analysis. As a result of the analysis deficiencies such as the lack of suitable aims and objectives, content with a Eurocentric emphasis disregarding African music, a lack of teaching methods which could be applied in the classroom, etc., were discovered. In conclusion, recommendations and guidelines were formulated in order to address these problems. / Educational Studies / M. Ed. (Didactics)

<p>Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet med studien är att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan främja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier även kan fungera som ett bra bedömningsverktyg.</p><p> </p><p>De metoder som användes i studien var enkät och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom ämnet biologi i en årskurs 8. Därefter besvarades en enkät av ca. 60 elever från seminarieromgången. Slutligen genomfördes två gruppintervjuer, en med elever och en med lärare. </p><p> </p><p>Resultaten visar att det verkar finnas en koppling mellan seminarieformen och ett ökat intresse, men att kopplingen endast går att göra till intresset för det specifika ämnesområde som tas upp under seminariet. Det är möjligt att detta i förlängningen kan leda till ökat intresse för biologi, men det skulle krävas ytterligare undersökningar för att ta reda på detta. Resultaten visar också att seminarier för vissa elever är en uppskattad bedömningsform och att lärarna tycker att den fungerar bra som komplement till skriftliga metoder. Tydliga kriterier framhålls som viktiga av både elever och lärare.</p> / <p>This diploma work leans on the socio-cultural perspective on education, represented by, among others, Vygotskij. The purpose of this work is to investigate whether seminars could work as a reliable alternative to written exams and to investigate if seminars as a method could enhance interest in different parts of natural sciences, in particular Biology.</p><p> </p><p>The methods used in this study were survey and interviews. The study was carried out in three major parts: seminars were performed in secondary school with children aged 14; a survey regarding these seminars was held and finally, group interviews, one with teachers and one with pupils, were conducted. The interviews focused on the perception of the seminars as a method of learning and evaluation.</p><p> </p><p>The results show that there may be a connection between seminars and an increased interest in specific topics within the field of Biology. However, this connection is so far only significantly detectable for the specific topic of these seminars and can as of now not be stretched to include Natural sciences, or even Biology. Therefore there is room for further investigations to confirm this hypothesis. The results also show that seminars are appreciated among teachers and a large number of students and that both these groups see seminars as a complement to other more traditional forms of teaching and written examinations.</p><p>Key words: seminar, seminars, assessment, interest, Biology, natural sciences, secondary school, upper level of compulsory school, senior level of compulsory school<strong></strong></p>

This research has as its primary goal find out through the teachers’ point of view how subject and digital competence can be achieved in social science classes in the Swedish upper secondary school. This research raises thereby two separate competences. The first of these is the improved digital competence among students which can be achieved when the teacher with the awareness and practical use of applied technological pedagogical content knowledge works with the students’ learning objectives in mind. The second competence in focus is the subject knowledge that is in the center of the teaching.This research is a qualitative study where two separate groups of teachers from different schools in the Swedish western hemisphere talks about questions regarding work with digital tools in school to improve both digital and subject competences among students. The research includes a variety of subject teachers with the purpose to be able to acknowledge didactic experiences and learn from their experiences and thereby make it possible to apply it to the didactic work in social science and civics.To achieve both digital and subject competence among students it is essential for teachers themselves to achieve well established technological pedagogical content knowledge which is applicable in the daily didactic work. The result of the research claims to show that social science and civics, as well as other subjects and courses, can use digital resources to improve competence among students. Through these didactic strategies in teaching the students’ digital skills can be improved as a side effect of the subject taught by teachers with digital didactic resources. Through this design of teaching both digital and subjective competence can be achieved in the didactic work of teachers. / Denna studie har haft som syfte att undersöka lärares uppfattningar om hur ämnesmässig och digital kompetens kan främjas hos elever i samhällskunskap på gymnasiet. Studien lyfter därmed två separata kompetenser. Den första av dessa är en ökad digital kompetens hos eleven som kan främjas då läraren medvetet med hjälp av tillämpad teknisk allmändidaktisk kompetens arbetar för att främja elevens lärande i ämnet. Den andra kompetensen som ligger i fokus är de ämneskunskaper som ligger till grund för undervisningen.Detta är en kvalitativ studie där två separata grupper av lärare från olika skolor i västra Sverige samtalar kring frågor rörande digitalt arbete i skolan för att främja lärande inom både digital kompetens och ämnesmässiga kunskaper. Studien inkluderar ett flertal ämneskompetenser för att därigenom kunna dra allmändidaktiska lärdomar ur lärarnas olika ämnesdidaktiska erfarenheter som kan vara möjliga att applicera i det samhällskunskapsdidaktiska arbetet.För att främja både ämnesmässig och digital kompetens hos eleverna är det av vikt att läraren tillägnar sig själv en god teknisk allmändidaktisk kompetens som är tillämpbar i det ämnesdidaktiska arbetet. Resultatet visar på att det är möjligt att i samhällskunskapsämnet, liksom inom flertalet andra ämnen, använda sig av digitala resurser för elevers lärande. Därigenom blir det möjligt att elevens digitala kompetens främjas som en sidoeffekt av undervisningen som med hjälp av digitala resurser ämnar främja ämnesmässiga kunskaper. På så vis främjas elevers digitala och ämnesmässiga kunskaper parallellt i det didaktiska arbetet.