<p>Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang.</p><p>Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen.</p><p>En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas.</p><p>När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen.</p><p>En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.</p><p> Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier.</p><p>När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor.</p> / <p>The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues.</p><p>The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat.</p><p>Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body.</p><p>Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation.</p><p>The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils.</p><p>Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.  </p><p>When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.</p>

<p>Resumen:</p><p>La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término <em>cultura</em> es clave para promover el desarrollo de <em>competencias interculturales</em> en los alumnos. El presente estudio describe la significación de<em> cultura </em>e<em> interculturalidad </em>que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto<em>. </em></p><p>Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de <em>cultura </em>e<em> interculturalidad</em> no siempre conllevan a la comprensión de otras <em>culturas</em> y al desarrollo de <em>competencias interculturales</em> y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas.</p> / <p>Sammanfattning:</p><p>Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet <em>kultur</em> viktigt för att främja elevernas utveckling av <em>interkulturella kompetenser.</em> Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av <em>kultur </em>och<em> interkulturalitet</em>, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det.</p><p>Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av<em> kultur </em>och<em> interkulturalitet </em>inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av <em>interkulturella kompetenser</em> och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk<em>.</em></p>

<p>Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

<p>Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen.</p><p>Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till.</p><p>I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation.</p><p>I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg.</p><p>Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

<p>The aim of this essay is to investigate what English teachers’ attitudes are towards British English, American English and Mid-Atlantic English. What variety of English do teachers use in Swedish upper secondary schools today and what are their reasons for using that variety? Do upper secondary school teachers think it is important to expose students to several varieties of English and do they teach differences (e.g. vocabulary and spelling) between varieties? The material is based on a questionnaire, which 20 participating teachers from five different upper secondary schools in Gävleborg answered. The study showed that there is an even distribution between the varieties used and taught. British English was preferred by teachers working the longest time while both AmE and MAE seemed to be growing in popularity among the younger teachers. Of the 20 teachers, 18 considered teaching differences to students since it gives them a chance to communicate effectively with people from other English speaking countries.</p>

<p>Biochemistry is part of life science: a fast developing multidisciplinary area. The overall aims of this thesis and the work underlying it were to find ways in which to develop competence in biochemistry at university level and to assess complex learning. A particular interest was the development of experimental work as a means to promote learning.</p><p>The study focuses on changes made in two educational settings. The aim of the changes was to develop competence, amongst both students and teachers. Therefore, the research in the three first papers has in some aspects, and to different extent, the characteristics of action research. Broadly, the changes can be described as making experiments more open, with multiple formative and authentic assessment methods involving both students and teachers. The empirical studies included questionnaires, interviews, questions asked during experimental work, written material as formulated objectives, examination questions and answers, reports, other products; and grades/judgements made by teachers and students. Collected data were analyzed in several different ways. Statistical methods included the use of mean values, paired T-tests, Spearman rank correlation coefficients and Principal Component Analysis. Interview data as well as some questionnaire data were analyzed using analytical induction techniques. Some categories were based on thematic content analysis, while others were based on Bloom’s taxonomy. Students’ attitude positions were categorized according to Perry’s framework. </p><p>The main results can be summarized as follows; </p><p>The students’ learning was improved by open ended versions of experimental work, according to both their and the researchers’ opinions. Planning, approaching problems from different perspectives and evaluating the results of their own experimental work promote the students’ capacity for higher order cognitive thinking. However, the synthesis level constitutes a threshold and particular support is needed for students with a more dualistic view of teaching, learning and experimental work. </p><p>Introducing formative and authentic assessment is a way to help students to make progress, and to develop competence. The importance was clearly demonstrated of involving both teachers and students in discussions of aims and criteria and of making them explicit. Feedback from teachers’ and students’ own reflective activities about subject content, and their learning as well as affective factors were shown to be central for complex learning. Based on our studies, areas were identified for the critical development of competence and for promoting learning in biochemistry at university level. These areas are; multidisciplinary and complex learning, communication skills of different types, metacognitive perspectives, attitude development, and affective factors. </p><p>The students see experimental work as crucial for their learning and therefore important in terms of assessment. Therefore, experimental work can and ought to be assessed. However, similarities and discrepancies were observed between students’ and teachers’ perspectives for both the aims and assessment of experimental work. Our conclusion is that a combination of assessment methods is needed in order to be able to make a high qualitative assessment.</p>

Biochemistry is part of life science: a fast developing multidisciplinary area. The overall aims of this thesis and the work underlying it were to find ways in which to develop competence in biochemistry at university level and to assess complex learning. A particular interest was the development of experimental work as a means to promote learning. The study focuses on changes made in two educational settings. The aim of the changes was to develop competence, amongst both students and teachers. Therefore, the research in the three first papers has in some aspects, and to different extent, the characteristics of action research. Broadly, the changes can be described as making experiments more open, with multiple formative and authentic assessment methods involving both students and teachers. The empirical studies included questionnaires, interviews, questions asked during experimental work, written material as formulated objectives, examination questions and answers, reports, other products; and grades/judgements made by teachers and students. Collected data were analyzed in several different ways. Statistical methods included the use of mean values, paired T-tests, Spearman rank correlation coefficients and Principal Component Analysis. Interview data as well as some questionnaire data were analyzed using analytical induction techniques. Some categories were based on thematic content analysis, while others were based on Bloom’s taxonomy. Students’ attitude positions were categorized according to Perry’s framework. The main results can be summarized as follows; The students’ learning was improved by open ended versions of experimental work, according to both their and the researchers’ opinions. Planning, approaching problems from different perspectives and evaluating the results of their own experimental work promote the students’ capacity for higher order cognitive thinking. However, the synthesis level constitutes a threshold and particular support is needed for students with a more dualistic view of teaching, learning and experimental work. Introducing formative and authentic assessment is a way to help students to make progress, and to develop competence. The importance was clearly demonstrated of involving both teachers and students in discussions of aims and criteria and of making them explicit. Feedback from teachers’ and students’ own reflective activities about subject content, and their learning as well as affective factors were shown to be central for complex learning. Based on our studies, areas were identified for the critical development of competence and for promoting learning in biochemistry at university level. These areas are; multidisciplinary and complex learning, communication skills of different types, metacognitive perspectives, attitude development, and affective factors. The students see experimental work as crucial for their learning and therefore important in terms of assessment. Therefore, experimental work can and ought to be assessed. However, similarities and discrepancies were observed between students’ and teachers’ perspectives for both the aims and assessment of experimental work. Our conclusion is that a combination of assessment methods is needed in order to be able to make a high qualitative assessment.

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun? Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet. Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever. Här bör skolan och lärarna aktivt medverka till att främlingsrädsla inte utvecklas till rasism. Vi har valt att göra en lokal undersökning om svenska Bollnäselevers attityder mot barn från andra länder. Vi har även tittat på om attityderna har förändrats under de tio år vi har haft invandrarbarn här i Bollnäs. Tidigare undersökningar visar ingen klar tendens om och hur attityderna har förändrats. Enligt Lange och Westins' ungdomsundersökning, 1993, kan man generellt säga att ungdomars attityder har blivit något lite mer positiva, men till svensk flyktingpolitik har ungdomarna blivit betydligt mer kritiska än tidigare. Attityder lärs in från föräldrar och närstående. Frågan är då om skolan kan påverka negativa attityder till invandrarbarnen? Jo, genom information och en personlig relation till invandrarna kan de negativa attityderna påverkas åt det positiva hållet. Vår slutsats är att invandrarbarnens situation i Bollnäs är bra och att klimatet har blivit bättre sedan 1985. Invandrareleverna är en del av skolans värld idag. De är med och leker på rasterna, okävdesorden har inte ökat under senare år, trots att det allmänna klimatet har hårdnat. Lärarna är medvetna om kulturskillnader mellan eleverna, men betonar likheter istället för olikheter. I vår undersökning säger Bollnäseleverna: ”Här har vi invandrarbarn!” / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Råsie Sigvardsson har senare bytt efternamn till "Sigvardsson-Berbres".

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment? I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå: hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelser hur de presenterar och berättar händelserna för eleverna vilka motiv de har för undervisningen hur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelserna hur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan. För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga: Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna? / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1995.