Vi hade under våra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fått en bild av att man inte undervisar i religionsämnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer. I Lgr 80 står att undervisningen skall utgå från barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra människors livsåskådningar. Den bild vi fått var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, där tyngden låg på religionskunskap och man utelämnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrågor i undervisningen. Vi gjorde därför en undersökning där vi med hjälp av enkäter och intervjuer förhörde oss om låg- och mellanstadielärares syn på och inställning till religionsundervisningens innehåll. Resultatet av undersökningen visade att våra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar. De frågor som jag har ställt mig är följande: Hur ställer sig barnen inför begreppet tro? Har de några trosfunderingar? Har barn några ”djupare” funderingar? Hur ser dessa funderingar ut? Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar? / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Bergman-Munkert".

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram. Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte? I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram. Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram. Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form. Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god. Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.Gunn Andersson har senare bytt efternamn till "Åhbom" och Ellinor Bohlin har senare bytt efternamn till "Bohlin-Malmström".

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".

I avhandlingen studeras elevers grundantaganden om världen, samt de grundantaganden som eleverna förknippar med fysiken. Det är utifrån de grundantaganden vi gör om hur världen är beskaffad som vi försöker tolka och förstå nya fenomen och företeelser vi möter, t.ex. i den naturvetenskapliga undervisningen. I avhandlingen ligger intresset primärt på grundantaganden som vanligtvis tas för givna i naturvetenskapen samt sådana som är av intresse för relationen mellan naturvetenskap och religion. För de empiriska studierna har ett specifikt område, nämligen universums uppkomst och utveckling samt existentiella frågor relaterade till detta, valts som ram för elevernas resonemang. Avhandlingen bygger på två studier. I den första studeras elevers skriftliga svar och uttalanden under intervjuer och i den andra studeras elevers gruppdiskussioner. Eleverna som deltar i de båda studierna går alla det tredje året på gymnasiet och läser kursen Fysik B. Resultaten visar att det finns elever som beskriver sin egen och fysikens syn på olika sätt. Detta gäller såväl frågor om universums uppkomst och utveckling som frågor om t.ex. relationen mellan naturvetenskap och religion. Resultaten visar vidare att de grundantaganden som vanligtvis underförstås i fysiken inte med självklarhet associeras med fysiken av eleverna. Detta kan göra det svårt för dem att förstå resonemang och modeller i fysiken. Resultaten visar vidare att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken. Scientism innebär att man menar att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Detta uteslutet möjligheten att andra möjliga dimensioner av verkligheten än den materiella existerar. Att förknippa fysiken med antaganden som inte av nödvändighet måste förknippas med fysiken (t.ex. scientistiska synsätt) kan göra att elever, som inte själva delar dessa antaganden, får svårare att identifiera sig med fysiken och kanske t.o.m. väljer bort studier i fysik när möjlighet ges. / Students’ presuppositions about the world are studied, together with the presuppositions the students associate with physics. It is from the starting point of our presuppositions about what the world is like that we try to interpret and understand new phenomena that we meet, for example in science class. The thesis primarily focus on presuppositions usually taken for granted in science, and presuppositions that are of interest for the relationship between science and religion. A specific content area was chosen for the students reasoning in the empirical studies: the origin and development of the universe and existential questions related to that. The thesis builds upon two studies. In the first one students’ written answers and statements during interviews have been studied, and in the second one students’ groupdiscussions were studied. Students in both studies are in their last year of upper secondary school, and all of them study the course Physics B. The results show that there are students that describe their own view and the view of physics in different ways. This is valid both for questions about the origin and development of the universe, and for questions for example about the relationship between science and religion. The results also show that presuppositions that are usually taken for granted in physics, not necessarily are easily associated with physics by the students. This can make it hard for them to understand reasoning and models in physics. In addition to this the results also show that the students associate scientistic views with physics. Scientism states that nothing more than things that are in the realm of science exists. This exclude the possiblity that other dimensions than the material one exist. Associating physics with presuppositions that are not necessary for physics (for example scientistic views) can have consequences for students not sharing those views, i.e. they will have a harder time identifing themselves with physics. Perhaps they will choose not to study physics when given a choice.

The thesis takes its departure from the extensive literature on students’ alternative ideas in science. Although describing students’ conceptual knowledge in many science areas, the literature offers little about how this knowledge enters into the science learning process. Neither has it focused on how particulars and contingencies of curricular materials enter into the learning process. In this thesis I make high-resolution analyses of students’ learning in action during school science activities about real or idealized electrochemical cells. I use a discursive mechanism of learning developed to describe how students become participants in new practices through slow changes in word use. Specifically, I examine how alternative and accepted scientific ideas, as well as curricular materials, enter into students’ reasoning. The results are then used for producing hypotheses over how a teacher can support students’ science learning. Alternative ideas in electrochemistry did not necessarily interfere negatively with, and were sometimes productive for, students’ reasoning during the activities. Students included the particulars and contingencies of curricular materials in their reasoning not only when interacting with a real electrochemical cell but also in a more theoretical concept mapping activity about an idealized cell. Through taxonomic and correlational investigations students connected the particulars and contingencies of the real electrochemical cell to the generic knowledge of electrochemistry. When actively introduced by the researcher, such investigations had consequences for how single students framed their explanations of a real electrochemical cell. The results indicate ways in which teachers may encourage the productive use of contingencies to promote learning within the science classroom. However, this may require consideration of what students say in terms of consequences for their further learning rather than in terms of correct or incorrect content. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows:Paper 3:Manuscript; Paper 4:Manuscript / Hur kan lärare hjälpa elever att resonera naturvetenskapligt

The issue of this dissertation is the relationship between Vocational Education and Training (VET) in general and VET for building and construction in particular, as well as implications of the fact that Swedish VET is carried out both in school and in working life. Vocational construction education includes a three year Construction Programme at upper secondary school followed by two to three years of on-the-job training in the construction industry. In this case study of an upper secondary Construction Programme, the school based daily instruction as well as work based training, is explored and documented. These constitute a base for descriptions and analysis of education as a whole from the perspective of Cultural Historical Activity Theory (CHAT). The aim of the analysis is to identify the main motives for vocational construction education. The case study results are further based on descriptions and CHAT-analyses of the historical development of construction work as well as of Swedish VET in general and of vocational construction area in particular. The case study illustrates that two activities form vocational construction education; the dominating activity being construction production, and school-activity. The terms of construction industry seem to greatly determine the realisation of the school based construction production activity.  E.g. teamwork is emphasised in both activities. The school activity is marked by the implementation of infusion of core subjects by vocational subjects, aimed at preparing the students for continued professional development in the trade. The conclusion drawn here is that the new Swedish apprenticeship seems to contribute to a narrow professional knowledge base, whereas the use of infused core subjects seems to contribute to a broader professional knowledge base.

My goal with this thesis was to investigate how educational material in the subjects of history, geography and social studies relate to the fact that Sweden has a history marked by prejudice and racism.I have chosen to focus on four areas in the Swedish history that I think deserves some special attention, these four areas have been: the Swedish slave trade on the island of Saint Barthelemy in the eighteenth century, Swedish eugenics and oppression of the Sami people, forced sterilization services during the twentieth century and Sweden's aid and concessions to Nazi Germany during World War II. With these areas in focus I’ve studied three textbooks in the courses Geography A, Civics A and History A to se how they deal with prejudice and racism in the Swedish history. The result I have come to is that none of the books addresses all four of the areas I’ve focused on. Even if the books are taken as a whole the image that they convey is not adequate. In the event that the four areas that I’ve focused on been mentioned the information have been scant and rarely, if ever, has Sweden been paired with phenomenons like racism, slavery, colonialism, eugenics, forced sterilization, etc. All these concepts (apart from racism) are treated in comparison to other countries and in some cases, even moral advice, or condemnations occurred in connection therewith. Racism as a phenomenon is not discussed in any of the books, creating a further gap in the history these books create. The consequence of this would be that the teaching teachers need to compensate for the shortcomings of these books to meet the guidelines and objectives governing documents set up. If such compensatory education does not take place there is a risk that the areas I have chosen to focus on will fall into oblivion and the lessons we can learn from history could be lost.

SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillåta symbolhanterande räknare på nationella prov i matematik för alla gymnasieelever från höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften Nämnaren. Prototypen till en ny symbolhanterande räknare testades i sju ’pilotklasser’ vid fyra svenska gymnasieskolor från december 2006. Jag har följt två av dessa klasser t.o.m. höstterminen 2007 då de använde den färdiga räknaren TI-Nspire CAS. Syftet med denna pilotstudie är att ta reda på hur den nya symbolhanterande räknaren fungerar i matematikundervisningen i de två pilotklasserna på gymnasiets NV-program, främst ur elevernas perspektiv, men också ur lärarnas. Tanken är att pröva olika metoder, som kan användas i en större undersökning. Bakgrunden ger bl.a. en översikt av de handburna räknehjälpmedlens historia och en kortfattad historik över elektroniska hjälpmedel i den svenska skolan. Tidigare forskning tar upp miniräknaren i skolan och då främst grafräknaren. Observationsmetoderna är miniräknardagböcker, diagnostiska test, elev- och lärarenkät. Jag jämför också klassernas kursbetyg och klassificerar ett antal matematikuppgifter m.a.p. möjlig användning av CAS. Resultatet gav en mångfacetterad bild med både positiva och negativa sidor. Skolorna behöver ta ställning till vilka klasser som ska använda symbolhanterande räknare och erbjuda lärarna fortbildning. Det behövs metodutveckling, nya läromedel och en reformerad lärarutbildning för att fullt kunna dra nytta av den nya teknikens möjligheter. Jag lämnar flera förslag på fortsatt forskning. / kontakt: david_u_strom@hotmail.com

Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna vad och varför. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme. / The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of what and why. To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.