I denna avhandling visar jag hur elever och lärare genomför NO-verksamhet i grundskolan. Avhandlingen illustrerar hur elevers frågor och uttryckta erfarenheter blir en del av ett etablerat ämnesinnehåll. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur två agendor – varav den ena baseras på elevers deltagande och den andra baseras på ett etablerat ämnesinnehåll – orkestreras så att båda agendorna tillgodoses vid genomförandet av NO-verksamheten. Studien bygger på videoobservationer under NOlektioner i skolår 5-9. Analysen visar hur olika aktiviteter i genomförandet av ett NOprojekt orkestrerar elevers frågor och uttryckta erfarenheter med ett naturvetenskapligt innehåll. Analysen visar också hur naturvetenskapens karaktär, the Nature of Science (NOS), kommuniceras som följemening till instruktioner. Vidare illustrerar avhandlingen olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera. Resultaten visar också olika roller som elevers erfarenheter antar i en NOverksamhet. Resultaten utgör en konkretisering av skolans naturvetenskap, the Nature of School Science (NOSS). Skolans naturvetenskapliga aktiviteter begripliggörs lämpligen om de betraktas utifrån sina egna syften och förutsättningar. I avhandlingen utvecklas begreppet NOSS för att lyfta fram sådana syften och förutsättningar såsom dessa framträder i aktiviteten. / This thesis investigates and considers how students and teachers realize school science activities. Students’ questions and accounts of their experiences as they become part of an established science content form the focus of this work. Its purpose is to provide an understanding of how two agendas –one, based on students’ participation and the other, based on the already established science content –are orchestrated so that both are accounted for. The empirical work is based on video-recorded observations in science classrooms. The findings show how different activities in the accomplishment of a school science project orchestrate students’ questions and accounts of experiences with the science content. The findings also show how the nature of science (NOS) is communicated as a by-product of instruction. In addition, different uses of questions for bridging science and everyday ways of communicating are shown in the results. The findings also indicate the different roles that students’ experiences acquire in a school science activity. These results should be seen as a step towards a definition of the nature of school science (NOSS). School science activities become intelligible if we consider them from a basis of their own purposes and prerequisites. The concept of NOSS is described to elicit such purposes and prerequisites as they become apparent in the activity.

This thesis focuses on “livsfrågor” (questions of life) a typical Swedish concept introduced in the RE syllabus in the curriculum for compulsory schools in 1969. The study poses three questions: what can qualify as a “livsfråga”, why are they regarded important, and how do they fit into teaching? The main purpose is to study differences of the concept in two materials. Primarily interviews with Teacher educators all over Sweden and, secondly in the R.E. syllabus for compulsory and secondary schools from 1962 until today. Finally, the two materials used, will be brought together, and foci are recognized with the help of a tool for thought.  The study is using the concept dialogicity from Bachtin. Syllabus are viewed as compromises in accordance with a German tradition. In the syllabus, “livsfrågor” is one within many different words used with none what so ever stringency. It is not necessarily the most important term, as “livsåskådningsfrågor” (questions within philosophies of life)  is often dominating in objectivities. Also “existential questions” etc is used. The relation between the words are never made clear.  The syllabus are in one sense monologial as different meanings of the word are not made explicit, and other utterances are not invoked. In the interviews the dialogicity is more obvious. Philosophy is mentioned, eg.. Martin Buber, Viktor Frankl, theology (Paul Thillich), but also literature (Lars Gyllensten) and existentialism in a general sence. Other words are not as frequent – but “livsåskådningsfrågor” are of course mentioned, eg. Faith vs. knowledge. In the last chapter “livsfrågor” is problematized with the help of Andrew Wright and his three metanarrativies within the modern R.E. And the assumption, especially in the syllabus, of “livsfrågor”, as common between cultures and over time is problematized with the help of . feministic theory of knowledge.

Detta är ett alternativt examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter vid estetiska institutionen på Umeå Universitet. Syftet med projektet är att undersöka om, och i sådant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete? Frågeställningarna vi utgått från är följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvärderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vår studie genom att dokumentera vår egen slöjdprocess under ett två veckors långt praktiskt slöjdprojekt. Fokus i studien har lagts på samarbetets eventuella utveckling av den gemensamma slöjdprocessen. Dokumentationen har skett skriftligt i form av loggbok samt genom att digitalt dokumentera processen från början till slut. Med det dokumenterade materialet som underlag har vi sedan gjort en studie utifrån den tidigare forskning och litteratur som finns på området. Vi har diskuterat och relaterat de resultat vi fått fram utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt även kopplat våra slutsatser mot vår framtida profession som slöjdlärare. De resultat som vi fått fram anser vi pekar på att samarbete inom slöjden, på många olika plan kan utveckla slöjdprocessen. Resultatet visar på att samarbetet oss emellan har bidragit och förändrat både processen och produkten. Alltifrån grundidén till hela slöjdprodukten, tekniska konstruktionslösningar och problem, till praktiskt slöjdande och utvärdering av processen. Vi anser även att studien visar att samarbete i slöjden bidrar till att skapa en bättre lärandemiljö, och i sin tur ger bättre förutsättningar för elever att inhämta och ta till sig kunskap. Det sociokulturella arbetssättet som samarbetet skapar, anser vi hjälper dem som är delaktiga i processen att bättre förstå den kunskap som förmedlas, t.ex. genom dialogen som uppstår runt det praktiska slöjdandet.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan. Skolverket (2009) framhåller en problematik som är att målen i den nuvarande läroplanen anses vara otydliga och pedagogers kunskaper kan behöva utvecklas när det gäller naturvetenskap. Det nya läroplansförslaget ska förtydliga och lyfta fram naturvetenskap samt höja ambitionsnivån för pedagoger i förskolan. Litteraturgenomgången visar vikten av att pedagoger är medvetna om kunskaps-, lärande- och barnsyn för att kunna möta uppdraget och den pekar på vikten av material och miljö för att stimulera barns upptäckande. Den teoretiska utgångspunkten baseras på ett sociokulturellt perspektiv där samspel, kommunikation, språk och artefakter är viktiga delar. I studien används observationer och intervjuer som verktyg för att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap samt hur de ser på sitt arbetssätt. Teori och praktik kan komplettera varandra i arbetet med naturvetenskap och resultatet av undersökningen visar att pedagogernas kunskaper inom ämnet har stor betydelse. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas kunskaper syns i arbetet genom kommunikation, samspel och användandet av fysiska och språkliga artefakter. I sammanhanget innebär det att vidareutbildning inom det naturvetenskapliga området är av stor vikt för att kunna möta läroplanen. Pedagogers kunskaper blir nyckeln till naturvetenskap.

This essay is called What kind of history? and is about how history teachers think when they chose what to teach about and why. In the curriculum there are no guidelines about what substance you have to teach about. This gives the schools and teachers a big freedom. At the same time there is a kind of informal canon which says that it is the European perspective that is the important one. By doing interviews with ten history teachers in two upper secondary schools I try to see what they teach about and why. One of the schools has a global profile and by making a comparative study of the two schools I can see what is different and what is the same in the two schools. Other scientists have studied this subject about Eurocentric history education but not by asking the teachers themselves. There are several studies about the history textbooks and all of them conclude that the text books have a Eurocentric perspective and that is a problem. There are also studies about the curriculum and other steering documents and that concludes that it says in the documents that the education have to have a intercultural perspective, but at the same time de document talks about a western cultural heritage that we have to protect and nurture. I use the theories that Ross Dunn and Kenneth Nordgren presents about teaching a more including and global history. My conclusions are that the history education can look very different in Swedish schools today. At the same time the history textbooks guides the teachers a lot about what material to use in the history lessons, so if you want to do something else you have to get other teaching materials than the traditional textbooks, as they do in the school whit the global profile.

Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalärare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalärare håller sina ämneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende på utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frågeställningar används en kartläggande kvantitativ enkätundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalärare från hela landet. För att få fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalärarna saknar lärarbehörighet samt att ungefär hälften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillämpningar inom sitt ämne. Det visar sig även att det finns vissa skillnader i datalärarnas uppfattningar i vissa frågor beroende på yrkesbakgrund och utbildning. / The main purpose of this rapport is to investigate which different backgrounds concerning working experience and education working computer science teachers have and if different backgrounds lead to a difference in opinion concerning their profession and education. Furthermore the rapport aims to examine how computer science teachers keep their knowledge of the subject up to date and if there are differences depending on education and earlier working experiences. A quantitative survey using a questionnaire answered by working computer science teachers from across Sweden is used to answer the questions which this rapport is based upon. The results are presented as descriptive statistics and some relations analysis has also been made. The research shows that the majority of computer science teachers lack teacher certification and approximately half of them have previously worked outside school with something within the area in which they are teaching. In addition some differences in opinion among computer science teachers depending on working experience and education are found concerning certain issues.

External representations (ERs), such as diagrams, animations, and dynamic models are vital tools for communicating and constructing knowledge in biochemistry. To build a meaningful understanding of structure, function, and process, it is essential that students become visually literate by mastering key cognitive skills that are essential for interpreting and visualizing ERs. In this article, first we describe a model of seven factors influencing students’ ability to learn from ERs. Second, we use this model and relevant literature to identify eight cognitive skills central to visual literacy in biochemistry. Third, we present simple examples of tasks as a foundation for designing more sophisticated and complex items for assessing and developing students’ visual literacy. We conclude that visual literacy is fundamental to the development of sound conceptual understanding and it is crucial to develop visual skills in parallel with meaningful learning outcomes in all biochemistry curricula. / <p>All issues of BAMBED become freely available after a two-year hold</p>

In this study, international recommendations for history education issued by UNESCO and the Council of Europe are compared with the construing of history in national guidelines, teachers’ perceptions and the results of students’ work in history in Sweden. The study shows how history education from the 1960s onwards could be critical and oriented towards minorities in a global world, clearly in line with the recommendations of UNESCO. International understanding, unity in diversity and safeguarding the local heritage in many ways became part of students’ historical consciousness. / History Beyond Borders; Historia utan gräns

The Internet plays a significant role in the lives of young people today. Previous research points to advantages as well as disadvantages of the use of the Internet in a formal educational context. The aim of the current study was to investigate the influence of the use of the Internet on planning and instruction. Five upper secondary school teachers were interviewed face-to-face. Five recurrent themes were identified in the interview data: general opinions on and experience of the Internet, attitudes to teaching and learning, opinions on the use of the Internet as a planning and teaching resource, effects of the use of the Internet on students and teachers, and drawbacks of the use of the Internet in the school. It was found that the teachers think that the Internet is a valuable source of information and an important additional teaching tool. The Internet can e.g. motivate the students, make teaching more fun, and allows variation in teaching. Four major drawbacks of the use of the Internet were reported by the teachers, viz. students' cheating, unreliable information, technical problems, and students' extracurricular activities during lessons.