No description available.

Tekniken är ett skolämne i förvandling med en ökade komplexitet i allmänhet och ökat fokus på mångfacetterad hållbar utveckling i synnerhet. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare framhåller att hållbar utveckling integreras i grundskolans teknikämne. Frågor som undersökts är vad lärare uttrycker om vilka arbetsområden som väljs, vilka dimensioner av hållbar utveckling som tenderar belysas och huruvida man använder färdigställda underlag, såsom globala målen eller 200 timmar teknik, i undervisningen. Dessutom framkommer en rad faktorer som lärarna anser verka möjliggörande eller hindrande för integrering av hållbar utveckling inom grundskolans teknikämne. En enkät och intervjuer av semistrukturerade/ostrukturerad typen har genomförts och analyserats med hjälp av innehållsanalys (enkät) respektive tematisk induktiv analys (intervjuer).Undersökningen visar att samtliga lärare som kommit till tals i detta arbete hävdar att de till någon del införlivat hållbar utveckling i sin teknikundervisning. Flera lärare anser dock detta behäftat med svårigheter som har sitt ursprung i exempelvis tidsbrist, brist på kompetens eller ämnets komplexitet. Vanligast är att man införlivar den ekologiska aspekten av hållbarhet, medan ekonomisk respektive social hållbarhet behandlas i mindre omfattning. De ämnesområden som verkar lämpa sig mycket väl för att ta upp hållbar utveckling i teknikämnet är samhällsbyggnadsprojekt, teknikutvecklingsprocesser, livscykelsprojekt samt teknikhistoriska projekt (inklusive hur framtiden ter sig).Nyexaminerade lärare har ofta större fokus på fler aspekter av hållbar utveckling då detta ingått i deras utbildning, medan fortbildningar med fokus på hållbarhet eftersöks för de lärare som inte har denna tradition.Elevernas attityd till undervisning om hållbar utveckling är generellt god och förbättras av att ta upp verkliga projekt med vardagsanknytning samt att arbeta lösningsfokuserat.De lärare som säger sig integrera hållbar utveckling i sin teknikundervisning utgår inte normalt från globala målen utan refererar snarare tillbaka till desamma. Materialet 200 timmar teknik används av några lärare, i vissa fall med ett specifikt fokus på hållbar utveckling. / This study investigates how sustainability is integrated in the school subject technology (teknik) in the Swedish primary and lower secondary school. The research questions examined include what topics teachers convey that they tend to choose, what aspects of sustainable development are of focus and whether specific support materials (such as the sustainable development goals) are used while teaching. In addition, several factors emerge that the teachers consider enable or hinder the ability to integrate sustainable development within the technology subject in the compulsory school. Data was collected using a survey as well as semistructured/unstructured interviews. The data was analysed using content analysis (a survey) and thematic inductive analysis (interviews).All teachers that were surveyed or interviewed state that they integrate sustainable development to some degree in their technology teaching. Several of the teachers, however, described difficulties to do so originating in lack of time or competence but also in the complexity of the topic. Most commonly, the ecological aspect of sustainable development was integrated, while the economic and social aspects of sustainability was less prevalent. Topic areas where it seemed most convenient to integrate sustainability included community building projects, technology development processes, life cycle projects and projects related to historical development of technology (including an outlook to the future).Technology teachers that graduated recently often had a greater focus on several aspects of sustainable development as this had been included as part of their education, while further training with a sustainability focus was sought by those teachers who did not have this background.The pupils usually had a positive attitude to teaching with respect to sustainable development. It was found that the positivity of students toward sustainability could be increased by involving real-life projects originating in the everyday life of the students, as well as using a solution-focused approach.The teachers that say that they integrated sustainable development in their technology teaching usually refer back to the Sustainable Development Goals, rather than using them as the basis for their teaching. The material 200 hours of technology (200 timmar teknik) was used by some teachers, in certain cases combined with a specific focus on sustainable development.

To achieve a shared blueprint for peace and prosperity for people and the planet, the United Nations has defined the 2030 Agenda for Sustainable Development, including economic, social, and environmental sustainability as three pillars. This thesis work is aimed at building a sustainability evaluation framework to investigate the product, which in this study is transformer insulating liquid. What’s more, this study focuses on the sustainability evaluation of the extraction step of the raw material which is crude oil and vegetable oil for insulating liquids. The evaluation method is based on the triangular fuzzy number variables, which represent the ambiguity of linguistic variables. Meanwhile, the sustainable development goals are discussed and developed into feasible evaluation criteria. According to the defined criteria, the performance of each indicator is taken from published literature, reports, and official organization. After that, the sustainability index of each oil is calculated and compared, thus a general sustainable result is given. The result shows that mineral oil is more sustainable than vegetable oil only in economic sustainability, while in other aspects including the overall aspect vegetable oil is more sustainable than mineral oil. Among that, mineral oil performs most weakly in environmental sustainability, while vegetable oil is in economic sustainability. Furthermore, the framework designed is expected to be used to evaluate the entire life cycle of a product and can be referred to in future supply chain improvement, since more indexes can be developed based on the mathematics fuzzy number calculation principle. / För att uppnå en gemensam plan för fred och välstånd för människor och planeten har FN definierat 2030-agendan för hållbar utveckling, inklusive ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, som tre pelare. Detta examensarbete syftar till att bygga ett ramverk för hållbarhetsutvärdering för att undersöka produkten, som i denna studie är transformatorisoleringsvätska. Dessutom fokuserar denna studie på hållbarhetsutvärderingen av utvinningssteget av råmaterialet som är råolja och vegetabilisk olja för isolerande vätskor. Utvärderingsmetoden är baserad på de triangulära luddiga talvariablerna, som representerar tvetydigheten hos språkliga variabler. Samtidigt diskuteras målen för hållbar utveckling och utvecklas till genomförbara utvärderingskriterier. Enligt de definierade kriterierna är prestandan för varje indikator hämtad från publicerad litteratur, rapporter och officiell organisation. Därefter beräknas och jämförs hållbarhetsindexet för varje olja, vilket ger ett generellt hållbart resultat. Resultatet visar att mineralolja är mer hållbar än vegetabilisk olja endast i ekonomisk hållbarhet, medan i andra aspekter inklusive den övergripande aspekten är vegetabilisk olja mer hållbar än mineralolja. Bland annat presterar mineralolja sämst i miljömässig hållbarhet, medan vegetabilisk olja har ekonomisk hållbarhet. Dessutom förväntas det utformade ramverket användas för att utvärdera hela livscykeln för en produkt och kan hänvisas till i framtida förbättringar av försörjningskedjan, eftersom fler index kan utvecklas baserat på matematikens luddiga talberäkningsprincip.

Структура магистерской диссертации включает введение, три главы, заключение, список литературы. В первой главе будет определено понятие устойчивого развития, формирование устойчивости и методы оценки эффективности улучшения устойчивого развития. Во второй главе будет представлена методология исследования с углубленным анализом собранных данных. В третьей главе будут исследованы проблемы и механизмы управления устойчивым развитием компании и рекомендации по стратегии устойчивого развития, а также будет оценена их эффективность. Диссертация завершится кратким изложением основных выводов и их последствий для устойчивого развития современных корпораций. / The structure of the master's thesis includes an introduction, three chapters, conclusion, list of references. The first chapter will define the concept of sustainable development, the formation of sustainability and the methods for evaluating the effectiveness of improving sustainable development. The second chapter will provide the research methodology with an in-depth analysis the collected data. In the third chapter, will explore the problems and mechanisms of the company's sustainable development management and recommendations for sustainable development strategy, and their effectiveness will be evaluated. The thesis will conclude with a summary of the key findings and their implications for the sustainable development of modern corporations.

Denna avhandling syftar till att undersöka vilka miljöfaktorer som bör beaktas vid val av material och tillverkningsprocesser samt att utforma ett föreslaget ramverk för att underlätta val av material och tillverkningsprocesser. För att uppnå syftet formulerades två forskningsfrågor. En litteraturöversikt genomfördes för att ge en teoretisk grund för avhandlingen och underlätta möjligheten att besvara forskningsfrågorna. Dessutom genomfördes strukturerade litteraturstudier för att besvara forskningsfrågorna om vilka miljöfaktorer som bör beaktas och hur ett ramverk kan utvecklas för att välja material och tillverkningsprocesser baserat på miljöfaktorer. De valda områdena för dessa studier inkluderade val av tillverkningsprocess, materialval och hållbara utvecklingsmål. För att underlätta utformningen av ramverket genomfördes en fallstudie och intervjuer på ett lokalt belysningsföretag. Dessa insatser gjordes för att ge insikter i de praktiska överväganden som ingår i att implementera ett miljömedvetet ramverk för val av material och tillverkningsprocesser. Studien innefattade en jämförelse av två olika tillvägagångssätt, nämligen livscykelanalys och "Multi-Criteria Decision-Making", för att avgöra deras effektivitet i att uppnå forskningssyftet. Detta resulterade i inkluderingen av livscykelanalys i det föreslagna ramverket. Dessutom analyserades intervjuerna för att få användbara insikter som kunde bidra till ramverkets utveckling. Ett ramverk utformades med hjälp av analysen av intervjuerna och den identifierade litteraturen. De miljöfaktorer som beaktades i ramverket var "Impact Categories". Dessutom validerades ramverket i en fallstudie. Diskussionen och slutsatsen inkluderar metoderna, resultaten och analysen, ramverksdesignen, ramverkets bidrag till FN:s hållbarhetsmål, forskningsfrågorna och etiska aspekter som behövde beaktas i denna studie. Det dras slutsatsen att Impact Categories är rimliga att beakta som miljöfaktorer och att det föreslagna ramverket fungerar i en verklig fallstudie. / This thesis aims to investigate what environmental factors to consider when selecting materials and manufacturing processes and designing a proposed framework to aid the material and manufacturing process selection. To facilitate the accomplishment of the purpose, two research questions were formulated.  A literature review was conducted to provide a theoretical foundation for the thesis and facilitate the ability to address the research questions. Furthermore, to address the research questions concerning which environmental factors to consider and how a framework can be developed for selecting materials and manufacturing processes based on environmental factors, structured literature studies were conducted. The selected topics of these studies included manufacturing process selection, material selection, and sustainable development goals. To aid in the design of the framework, a Case Study and Interviews were conducted at a local luminaire company. These efforts were undertaken to provide insights into the practical considerations involved in implementing an environmentally conscious framework for material and manufacturing process selection.  The study involved a comparison of two distinct approaches, namely, Life Cycle Assessment and Multi-Criteria Decision-Making, to determine their efficiency in achieving the research purpose. This resulted in the inclusion of Life Cycle Assessment in the proposed framework. Additionally, the Interviews conducted were analyzed to gain useful insights that could inform the development of the framework.  A framework was designed, using the analysis of the Interviews and the identified literature. The environmental factors considered in the framework were the Impact Categories. Moreover, the framework was then validated in a Case Study.  The Discussion and Conclusion chapter include the Methods, Results & Analysis, Framework Design, Framework Contribution to Sustainable Development Goals, the Research Questions, and the Ethical Aspects needed to be considered in this study. It is concluded that Impact Categories are reasonable to consider as environmental factors and that the proposed framework works in a real-life case.

Forests are key providers of terrestrial ecosystem services such as climate regulation, water purification, natural pest control, habitats for biodiversity, as well as different forms of wood based materials and food. Nevertheless forests are dangerously exposed to great pressures from various kinds of societal activities. This report examines the importance of forests for the (i) maintenance of life supporting functions of the biosphere as well as for (ii) providing a flexible resource base for the satisfying of human needs on more and more sustainability-driven markets. How can Swedish forestry be managed such that those two essential roles of forests become mutually supportive? The report also relates the results to three relevant and well-citied protocols for the subject: the Sustainable Development Goals in UN’s Agenda 2030, the Swedish Environmental Quality Objectives, and the Swedish National Forest Program. The approach applied Maxwell’s process design for qualitative research. Data have been collected from literature search and interviews of experts and the analytical instrument for modeling of data was the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). The report concludes: Sustainable development for forestry relies on a paradigm shift in civilization’s perception of forestry to a practice where planning departures from envisioning a future where natural forest functions to sustain higher life forms and civilization are safeguarded and prioritized before other usages of forestland, and where diversity is enhanced in terms of tree age and species to foster more resilient and high-quality timber forests. When the above points are achieved, the higher diversity of more resilient forests should also have potential to supply markets with various kinds of resources offered to more and more sustainability driven markets. Furthermore, this development of society’s forest use increases the chances for civilization to be sustainable also with relatively smaller forest areas put aside for no forestry at all. In such a situation forestry and society have prioritized forest products and usages with long life spans before such with short. A future sustainable Swedish forest sector has recognized the above, and drawn an essential conclusion from it: the interdependency of forests with society’s overall sustainability performance calls for a cooperative approach that departures from an understanding of basic sustainability principles that are shared across sectors and disciplines. The Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Objectives and the Swedish National Forest Program all fail to take the above broad- systems perspective when it comes to proposing measures for the future, including how to advise further research to explore what the sustainable Swedish forestry could entail. The study arrives at pointing out an overall approach to analyses, planning and further research in those regards, rather than evaluating details on the path towards sustainable forestry. / Skogen är en nyckelresurs i den landbaserade naturen som förser samhället med ekosystemtjänster såsom klimatreglering, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning, habitat för biologisk mångfald, likväl som olika former av träfiberbaserade material och mat. Samtidigt är skogen hotad av kraftigt tryck från olika aktiviteter i samhället. Den här rapporten undersöker skogens betydelse för (i) upprätthållande av biosfärens livsuppehållande funktioner, samt som (ii) flexibel resurs när det gäller att förse mänskliga behov på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Hur bör skogen skötas så att dessa två roller stödjer varandra? Rapporten relaterar också resultaten till tre relevanta och vanligt citerade protokoll: hållbarhetsmålen i FNs Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet. Forskningen har strukturerats med hjälp av Maxwells process-design för kvalitativ forskning. Data har samlats in genom litteraturstudier och från intervjuer med experter. Modellering av data har gjorts genom att använda ramverket för strategisk hållbar utveckling (FSSD) som analysinstrument. Rapporten kommer fram till att: Hållbar utveckling för skogsbruket är beroende av ett paradigmskifte. En skogsskötsel där (i) planering utgår från att föreställa sig en framtid där skogens funktioner för högre liv på jorden är säkrade och satta före annan användning av skogsmark, och (ii) mångfald är främjad gällande trädens ålder och antalet arter så att mer resilienta skogar kan bidra med högkvalitativt timmer. När skogen förvaltas på det sättet så bör de mer diversa och resilienta skogarna ha möjlighet att förse marknader med olika resurser som kan visa sig vara viktiga på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Vidare borde denna utveckling av samhälles skogsanvändning öka chanserna för civilisationen att bli hållbar med relativt mindre ytor reserverade för att skyddas mot skogsbruk. Med en sådan förvaltning har skogsägare och samhället i stort prioriterat produkter och användningsområden med långa livslängder före sådana med korta livslängder. En framtida hållbar svensk skogssektor har insett allt ovanstående och dragit en väsentlig slutsats från det: beroendet mellan skogen och samhällets övergripande hållbarhetsarbete kräver samarbete utgående från grundläggande hållbarhetsprinciper som delas över sektors- och disciplingränser. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet saknas alla ett tillräckligt brett systemperspektiv när det gäller att föreslå åtgärder för framtiden, inklusive att ge rekommendationer för framtida forskning om hållbart svenskt skogsbruk. Studien pekar snarare ut en övergripande inriktning för analyser, planering och forskning om hållbart svenskt skogsbruk, än utvärderar de exakta stegen på vägen dit.

[pt] A dissertação faz uma análise do Programa Nacional de Produção e Uso do Biodiesel (PNPB), criado em 2005, que introduziu na matriz energética brasileira o biodiesel, um combustível renovável e orgânico, que pode ser produzido a partir de óleos vegetais, gorduras de animais e óleos residuais de frituras. O PNPB estabeleceu a adição do biodiesel ao diesel fóssil de forma gradual e parcial, cujo teor deverá alcançar 15 por cento em 2026. O PNPB é analisado com base nos três pilares da sustentabilidade, considerando os aspectos econômicos, sociais e ambientais. Na economia, apesar dos custos do biodiesel serem maiores que os do diesel fóssil, o PNPB vem contribuindo para reduzir a sua importação, melhorando o saldo da balança comercial. Na questão ambiental, o biodiesel, ao substituir parcialmente o consumo de diesel, contribui para a descarbonização do setor de transporte e para que o Brasil cumpra seu objetivo de redução de emissões, determinado no Acordo de Paris (2015), uma vez que o biodiesel emite cerca de 70 por cento menos GEE, em relação ao diesel fóssil. No aspecto social, embora não tenha cumprido o objetivo original de priorizar a agricultura familiar do Norte e Nordeste, o PNPB instituiu desonerações fiscais através do Selo Biocombustível Social aos produtores de biodiesel que adquirissem matérias-primas da agricultura familiar, fomentando a inclusão social, a geração de trabalho e renda no campo e o desenvolvimento regional. Desse modo, o PNPB contribui para os Objetivos de Desenvolvimento Sustentável (ODS), que englobam metas ambientais, econômicas e sociais, que deverão ser cumpridas até 2030. A dissertação também analisa se há competição relevante pelo uso da terra entre a produção de biodiesel e as terras reservadas à conservação ambiental ou utilizadas na produção de alimentos. Por fim, são analisados diferentes cenários tendenciais de produção e uso do biodiesel e biocombustíveis no Brasil, em um contexto em que os veículos elétricos tendem a ser cada vez mais disseminados, mas com intensidade menor no caso dos veículos pesados (caminhões e ônibus) e nos países em desenvolvimento. / [en] The dissertation analyzes the National Program for the Production and Use of Biodiesel (PNPB), created in 2005, which introduced biodiesel into the Brazilian energy matrix, a renewable and organic fuel that can be produced from vegetable oils, animal fats and used cooking oil. The PNPB established the gradual and partial addition of biodiesel to fossil diesel, whose content should reach 15 percent in 2026. The PNPB was analyzed based on the three pillars of sustainability, considering the economic, social and environmental aspects. In the economy, despite the higher costs of biodiesel than diesel, the PNPB has contributed to reducing diesel imports, improving the trade balance. On the environmental side, biodiesel contributes to the decarbonization of the transport sector by partly replacing diesel consumption. It also helps Brazil to meet its Paris Agreement emission reduction objectives, since biodiesel emits about 70 percent less GHG than fossil diesel. In terms of social contribution, even though it did not fulfill its original objective to prioritize family farming in the North and Northeast, the PNPB instituted tax breaks for biodiesel producers who purchase raw materials from family farmers through the Social Biofuel Certificate, fostering social inclusion, the generation of jobs and income in the countryside and regional development. In this way, the PNPB contributes to the Sustainable Development Goals (SDGs), which include environmental, economic and social goals, which must be met by 2030. The dissertation also analyzes whether there is relevant land use competition between the production of biodiesel with land reserved for environmental conservation or used in food production. Finally, different future scenarios of production and use of biodiesel and biofuels in Brazil are analyzed, in a context in which electric vehicles tend to be increasingly widespread, but with lower intensity in the case of heavy vehicles (trucks and buses) and in developing countries.

Background: Sustainability reporting has become more important for companies, serving as a tool to describe the company’s commitment to and promotion of sustainable development. As a result of the increasing attention to climate and human rights issues, Agenda 2030 was introduced, consisting of the 17 Sustainable Development Goals (SDGs). This call for action from all countries, through a global partnership, has further increased the importance of sustainability reporting for companies to report on their commitment to and promotion of sustainable development. Therefore, this study aims to contribute to the unexplored area concerning changes in the content of companies sustainability reports before and after the launch of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). Purpose: The purpose of the study is to increase knowledge about how the implementation of the UN's Sustainable Development Goals (SDGs) has affected car manufacturers' sustainability reporting. The focus is on identifying how sustainability reporting has changed and which SDGs are being emphasized. Finally, the study aims to contribute to the literature on institutional theory and isomorphism, to see if it can explain the similarities between the companies' sustainability reports. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method with a deductive research approach was utilized. The study’s data collection was conducted through content analysis, where each company’s sustainability reports were mapped based on excerpts categorized according to themes related to the UN’s 17 SDGs. Conclusion: After conducting the analysis, the conclusion can be drawn that the launch of the UN’s SDGs has not led to a change in companies’ choice of focus area in their sustainability reports, which is explained by the fact that companies previously followed similar guidelines, such as the GRI, which already included similar guidelines covering both economic, social, and environmental aspects. Despite increased expectations for sustainability reporting after the SDG launch, the scope of content and actions in the reports has increased for companies, without necessarily changing focus. They tend to prioritize goals where they have the greatest impact and which interest their stakeholders the most, to maintain legitimacy and credibility. Furthermore, the compilation of the empirical data shows that there are similarities in the themes companies choose to report on. These similarities are explained by the institutional theory, which suggests that companies are driven by institutional pressures from external actors. / Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit viktigare för företag och fungerar som ett verktyg för att beskriva företagets engagemang och främjande av hållbar utveckling. Som resultat av den stigande uppmärksamheten kring klimatet och mänskliga rättigheter introducerades Agenda 2030, som utgörs av de 17 globala målen (SDGs). Denna uppmaning till handling från alla länder, genom ett globalt partnerskap, har ytterligare ökat betydelsen av hållbarhetsrapportering för företag för att rapportera om deras engagemang och främjande av hållbar utveckling. Denna studie har därför som avsikt att bidra till det utforskade området kring förändring av innehållet i företags hållbarhetsrapporter före respektive efter lanseringen av FN:s globala mål (SDGs).  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur införandet av FN:s globala mål (SDGs) har påverkat biltillverkares hållbarhetsrapportering. Fokus ligger på att identifiera hur hållbarhetsrapporteringen har förändrats samt vilka SDGs som ligger i fokus. Slutligen avser studien att bidra till litteraturen kring institutionell teori och isomorfism, ifall det kan förklara likheterna mellan företagens hållbarhetsrapporter.  Metod: För att uppfylla syftet med studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Studiens datainsamling utfördes genom innehållsanalys där respektive företags hållbarhetsrapports kartlades baserat på utdrag som kategoriserades utifrån teman kopplat till FN:s 17 SDGs.  Slutsats: Efter en genomförd analys kan slutsatsen dras att lanseringen av FN:s SDGs inte har lett till en förändring i företagens val av fokusområde i sina hållbarhetsrapporter, vilket förklaras av att företag tidigare följt liknande riktlinjer, som GRI, som redan innehöll liknande riktlinjer som berör både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Trots ökade förväntningar på hållbarhetsrapporteringen efter SDG-lanseringen har företagens omfattning av innehåll och initiativ i rapporterna ökat, utan att nödvändigtvis ändra fokus. De tenderar att prioritera mål där de har störst påverkan och som intresserar deras intressenter mest, för att bevara legitimitet och trovärdighet. Vidare visar sammanställningen av empirin att det finns likheter i de teman företagen väljer att rapportera om. Likheterna förklaras med hjälp av den institutionella teorin, som menar på att företagen drivs av institutionella påtryckningar från externa aktörer.

The rising impacts of climate change are increasingly disrupting access to water infrastructure in educational and social institutions, jeopardizing the health and livelihoods of vulnerable communities worldwide. Although these impacts are global, they are particularly and disproportionately severe in low-income countries. Schools, being crucial institutions, and children, being among the most vulnerable, are at high risk from the lack of safe access to drinking water, sanitation, and hygiene (WASH). This lack of access exposes children to public health threats, violence, and disrupted education. Ensuring essential WASH services is a priority for reducing vulnerability and achieving the targets of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). However, the definitions currently used to measure progress for the SDGs do not incorporate a climate lens. This means that not only is access to climate-resilient WASH services lower than current statistics reveal, but also that exposure to climate hazards could jeopardize any advancements made in improving WASH access.   This study aims to identify common bottlenecks hindering sustainable progress in delivering climate-resilient WASH services to schools. It presents a global analysis based on case studies from five continents, bottleneck analysis, and expert interviews. The findings aim to inform policymaking and programming for climate-resilient WASH in schools.  The approach for climate resilience in WASH requires more than just constructing resilient infrastructure and implementing technical solutions. It necessitates the development of holistic systems that incorporate soft adaptation measures, improved planning, public awareness, and institutional arrangements. / De ökande effekterna av klimatförändringar stör alltmer tillgången till vatteninfrastruktur i utbildnings- och sociala institutioner, vilket äventyrar hälsan och försörjningen för utsatta samhällen över hela världen. Även om dessa effekter är globala, är de särskilt allvarliga i låginkomstländer. Skolor, som är viktiga institutioner, och barn, som är bland de mest utsatta, löper hög risk på grund av bristen på säker tillgång till dricksvatten, sanitet och hygien (WASH). Denna brist på tillgång utsätter barn för folkhälsorisker, våld och avbruten utbildning. Att säkerställa grundläggande WASH-tjänster är en prioritet för att minska sårbarheten och uppnå målen för United Nations hållbara utvecklingsmål (UN SDG). De definitioner som för närvarande används för att mäta framsteg mot de globala hållbarhetsmålen (SDG) inkluderar inte en klimatisk synvinkel. Det innebär att tillgången till klimatanpassade WASH-tjänster inte bara är lägre än vad statistiken visar, utan också att exponeringen för klimatrelaterade risker kan äventyra alla framsteg som görs för att förbättra tillgången till WASH-tjänster. Denna studie syftar till att identifiera vanliga flaskhalsar som hindrar hållbara framsteg i att leverera klimatresilienta WASH-tjänster till skolor. Den presenterar en global analys baserad på fallstudier från fem kontinenter, flaskhalsanalys och expertintervjuer. Resultaten syftar till att informera policyutformning och program för klimatresilient WASH i skolor.  Tillvägagångssättet för klimatresiliens i WASH kräver mer än att bara bygga infrastrukturer och implementera tekniska lösningar. Det kräver utvecklingen av holistiska system som inkluderar mjuka anpassningsåtgärder, förbättrad planering, ökad medvetenhet bland allmänheten och institutionella arrangemang.

Tesis por compendio / [ES] Los Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS) plantean un llamamiento global para conseguir la sostenibilidad en aspectos esenciales de la vida humana. El actual consumo de energía para el tratamiento de aguas residuales es muy elevado, y las previsiones apuntan a un incremento de la demanda en la próxima década. En este contexto, resulta necesario aplicar la perspectiva de sostenibilidad, para conseguir de forma simultánea todos los ODS. Un desempeño energético más sostenible de las Estaciones Depuradoras de Aguas Residuales (EDAR) implica acciones en dos líneas, reducir el consumo, y generar energías renovables in situ. Para implantar medidas a corto plazo, es necesario explorar las posibilidades que pueden ofrecer las tecnologías ya maduras, y evaluar su potencial contribución a la descarbonización del sector. La generación de electricidad mediante maquinaria hidráulica aprovechando la energía potencial de los efluentes podría ser una de ellas. El principal objetivo de esta tesis doctoral consiste en desarrollar una metodología, dirigida a los agentes de gobernanza, para evaluar el potencial de generación de energía hidráulica en EDAR, considerando las tres dimensiones de sostenibilidad. De este modo, poder ilustrar las posibilidades de aplicación de esta tecnología, actualmente poco conocida para el sector, que podría contribuir a una gestión más sostenible de las aguas residuales. Las fases desarrolladas incluyeron: 1) Contextualización: Se revisó el estado del arte sobre las necesidades energéticas y las tecnologías para la generación de energía renovable en EDAR. Paralelamente sobre el estado de la tecnología para la recuperación de energía en redes de agua existentes mediante maquinaria hidráulica. Para completar este marco, la revisión se amplió con una búsqueda exhaustiva de casos de estudio reales de aplicación en EDAR. En esta fase se identificaron 49 casos de estudio y se analizó su desempeño energético. Los resultados de esta fase en general demostraron que existe una experiencia real en la aplicación práctica de esta tecnología que no se está utilizando para el desarrollo de todo su potencial en este sector. 2) Desarrollo de la metodología: Se analizaron las metodologías existentes para evaluación del potencial de esta tecnología, y el resultado se comparó con la información obtenida en la contextualización. Como resultado, durante esta tesis se ha desarrollado una metodología con una nueva perspectiva. En primer lugar, se introduce la necesidad de considerar el nivel al que se produce la toma de decisiones, para adaptar el alcance del estudio (un grupo de EDAR). A continuación, la metodología se desarrolla en dos etapas. En la etapa 1 (evaluación técnica) el potencial de generación de energía hidráulica se estima de forma individual para cada EDAR. En la etapa 2 (evaluación global) se propone un método de decisión multicriterio (MCDA) introduciendo criterios de sostenibilidad. La alineación de la metodología con su contexto de aplicación se considera una cuestión clave, de modo que el método propuesto se basa en las directrices del instrumento de gobernanza para aguas residuales en España (Plan DSEAR). 3) Aplicación práctica: Esta fase completa el estudio con la aplicación a un grupo de 186 EDAR de la Comunidad Valenciana (España), con la misma modalidad de financiación. Se estimó una generación de electricidad de 340,472 kWh/año, aunque como hallazgo se observó la posibilidad de que dicho potencial sea mayor. En la etapa 2 se mostró que, cuando los resultados de la etapa 1 se ponen en el contexto de sostenibilidad, se obtiene una nueva perspectiva. Esta investigación demuestra que, en el marco de los ODS, la recuperación de energía hidráulica del agua residual podría ser una opción más en la descarbonización de este sector. Tomando como base esta propuesta, agentes de gobernanza para la gestión de aguas residuales en otro contexto podrían desarrollar metodologías similares adaptadas a su propio entorno. / [CA] Els Objectius de Desenvolupament Sostenible (ODS) plantegen una crida global per a aconseguir la sostenibilitat en aspectes essencials de la vida humana. L'actual consum d'energia per al tractament d'aigües residuals és molt elevat, i les previsions apunten a un increment de la demanda en la dècada vinent. En este context, resulta necessari aplicar la perspectiva de sostenibilitat, per a aconseguir de manera simultània tots els ODS. Un acompliment energètic més sostenible de les Estacions Depuradores d'Aigües Residuals (EDAR) implica accions en dues línies, reduir el consum, i generar energies renovables in situ. Per a implantar mesures a curt termini, és necessari explorar les possibilitats que poden oferir les tecnologies ja madures, i avaluar la seua potencial contribució a la descarbonització del sector. La generació d'electricitat mitjançant maquinària hidràulica aprofitant l'energia potencial dels efluents podria ser una d'elles. El principal objectiu d'esta tesi doctoral consisteix a desenvolupar una metodologia, dirigida als agents de governança, per a avaluar el potencial de generació d'energia hidràulica en EDAR, considerant les tres dimensions de sostenibilitat. D'aquesta manera, poder il·lustrar les possibilitats d'aplicació d'esta tecnologia, actualment poc coneguda per al sector, que podria contribuir a una gestió més sostenible de les aigües residuals. Les fases desenvolupades van incloure: 1) Contextualització: Es va revisar l'estat de l'art sobre les necessitats energètiques i les tecnologies per a la generació d'energia renovable en EDAR. Paral·lelament sobre l'estat de la tecnologia per a la recuperació d'energia en xarxes d'aigua existents mitjançant maquinària hidràulica. Per a completar este marc, la revisió es va ampliar amb una cerca exhaustiva de casos d'estudi reals d'aplicació en EDAR. En esta fase es van identificar 49 casos d'estudi i es va analitzar el seu acompliment energètic. Els resultats d'esta fase en general van demostrar que existeix una experiència real en l'aplicació pràctica d'esta tecnologia que no s'està utilitzant per al desenvolupament de tot el seu potencial en este sector. 2) Desenvolupament de la metodologia: Es van analitzar les metodologies existents per a avaluació del potencial d'esta tecnologia, i el resultat es va comparar amb la informació obtinguda en la contextualització. Com a resultat, durant esta tesi s'ha desenvolupat una metodologia amb una nova perspectiva. En primer lloc, s'introdueix la necessitat de considerar el nivell al qual es produeix la presa de decisions, per a adaptar l'abast de l'estudi (un grup de EDAR). A continuació, la metodologia es desenvolupa en dues etapes. En l'etapa 1 (avaluació tècnica) el potencial de generació d'energia hidràulica s'estima de manera individual per a cada EDAR. En l'etapa 2 (avaluació global) es proposa un mètode de decisió multicriteri (MCDA) introduint criteris de sostenibilitat. L'alineació de la metodologia amb el seu context d'aplicació es considera una qüestió clau, de manera que el mètode proposat es basa en les directrius de l'instrument de governança per a aigües residuals a Espanya (Pla DSEAR). 3) Aplicació pràctica: Esta fase completa l'estudi amb l'aplicació a un grup de 186 EDAR de la Comunitat Valenciana, amb la mateixa modalitat de finançament. Es va estimar una generació d'electricitat de 340,472 kWh/any, encara que com a troballa es va observar la possibilitat que aquest potencial siga major. En l'etapa 2 es va mostrar que, quan els resultats de l'etapa 1 es posen en el context de sostenibilitat, s'obté una nova perspectiva. Esta investigació demostra que, en el marc dels ODS, la recuperació d'energia hidràulica de l'aigua residual podria ser una opció més en la descarbonització d'este sector. Prenent com a base esta proposta, agents de governança per a la gestió d'aigües residuals en un altre context podrien desenvolupar metodologies similars adaptades al seu propi entorn. / [EN] The Sustainable Development Goals establish a universal agenda to call for action and achieve sustainability in essential aspects of human life. Nowadays the energy demand for wastewater treatment is very high and it is expected to increase in the next decade. Therefore, the performance of this industry will have an effect on SDG 6, but also on SDG 7 and 13. In this context, it is necessary to apply the sustainability approach to wastewater systems to simultaneously achieve all these goals. More sustainable energy performance of wastewater treatment plants (WWTPs) implies two parallel steps: a reduction of energy consumption and the implementation of renewable energy technologies. To take action in the short term, existing mature technologies should be explored to evaluate their potential contribution to the decarbonization roadmaps in the wastewater industry. Hydropower might be one of these technologies. The main objective of this thesis is to develop a methodology, addressed to wastewater governance stakeholders, to assess the potential of hydropower application to WWTPs, regarding all three dimensions of sustainability. According to this, the final aim of this study is to illustrate the practical possibilities, usually unknown, that hydropower could offer to the wastewater sector in the pathway towards more sustainable systems. To achieve that aim, the steps in this research included: 1) Contextualization: The review of the state of the art was conducted in two lines. Firstly, about the energy needs for wastewater treatment and technologies for renewable energy generation. Secondly, about hydropower for energy recovery from existing networks. To complete the framework, this stage was extended with an exhaustive search and analysis of real case studies of hydropower applications to WWTPs. In this stage, 49 case studies were identified, and their energy data were extracted to obtain energy self-sufficiency indicators and analyze their renewable energy profiles. Furthermore, the technical data of their hydropower systems were examined. The overall results of this stage showed that there is an existing experience that is not being used to explore hydropower as an option for energy recovery in the wastewater sector. 2) Methodology development: In a preliminary step, existing methodologies for hydropower potential assessment were analyzed and compared with the framework obtained from the contextualization. As a result, a methodology with a broader approach was developed. First, it introduces the consideration of the decision-making level to select the scope of the study (a group of WWTPs). Then, the proposed methodology consists of two steps. In step 1 (technical assessment of hydropower potential) individual power output is estimated for each site. This step was validated with the data obtained during the contextualization. In step 2 (global assessment), after analyzing existing guidelines, a multi-criteria decision analysis (MCDA) method with sustainability criteria is defined. As the alignment with the context is a key issue introduced in this proposal, this method is based on the guidelines in the wastewater governance instrument in Spain (PDSEAR). 3) Practical application: This stage completes the research with the application of the proposed methodology to a case study, a group of 186 WWTPs in the region of Valencia (Spain), selected according to their management model. The generation was estimated at 340,472 kWh/year, but it was found that the potential could be higher. The results also showed that the perspective may be different, if the outcomes from step 1, are put into context in step 2, with the application of the MCDA method. This research demonstrates that, in a sustainability framework, hydropower might be an interesting option to consider for the decarbonization of wastewater systems. Based on this study, decision-making stakeholders could design their own methodologies, adapted to the specific context. / The authors would like to acknowledge grant PID2020–114781RA-I00 funded by MCIN/AEI/ 10.13039/501100011033. / Llácer Iglesias, RM. (2023). Hydropower Potential for Energy Recovery in Wastewater Systems. Assessment Methodology and Practical Application [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/201558 / Compendio