This study investigates the barriers faced by cities in their efforts to increase the number of urban cyclists and aims to identify best practices to fulfil cities' ambitions. The research explores the multi-dimensional nature of the obstacles and highlights the significance of understanding and addressing them effectively. By examining bike policies, sustainable mobility programs, existing literature, and conducting interviews with experts, this study provides insights into the common themes that prevent cities from achieving their goals. The findings contribute to the development of best practices that can support cities in their ambition to increase urban cycling.This study is a multi-case study, where the study compares the city Malmö and The Hague. The Hague is a leading example for bicycle use, while Malmö strives to become a bicycle-friendly city. The methodology employed in this research includes several components: a literature review to explore barriers and enablers of urban cycling, a theoretical analysis, a comprehensive review of bike policies and sustainable mobility documents in both cities and interviews to delve deeper into recurring themes identified in the document analysis. The discussion section integrates the literature review, theory, and results, highlighting the best practices for promoting urban cycling.In this study, the theory of path dependency is employed, which refers to a process where initial moves lead to further moves in the same direction, limiting future choices. It involves three phases: Preformation, Formation, and Lock-in. Additionally, the theoretical framework incorporates the three factors of path dependence identified by Low et al. (2005). These factors are relevant to the study because they relate to urban planning and active transport. The three factors are: technical, institutional, and discursive. Overall, understanding path dependency and its factors (technical, institutional, and discursive) enables more effective strategies in urban planning and active transportation to overcome barriers and promote sustainable cities.Through an analysis of previous research, theory, and results it becomes evident that the establishment of a support base and the implementation of a combination of hard and soft measures play a crucial role in fulfilling cities' bike ambitions. The support base requires diverse stakeholders to understand and support bike policies. Effective communication help engage stakeholders and expand support. Overplanning with various options enhances policy resilience. Striking a balance between hard and soft measures is crucial for increasing urban cyclists. Hard measures like infrastructure development are initially important, but a balanced approach ensures an effective strategy.By adopting these best practices, cities can successfully increase the number of urban cyclists. However, it is important to emphasize that achieving this ambition goes beyond formulating a policy; it requires the establishment of a support base and a balanced approach that incorporates both hard and soft measures. This study provides cities with insights into potential barriers and enablers, offering guidance for examining their specific urban contexts and working towards their cycling goals.

Vår värld som vi känner den håller på att förändras på grund av klimatförändringar som berorav mänskliga aktiviteter. För att minska effekterna av stigande halter växthusgaser måste alladelar av våra samhällen minska utsläppen, där byggandet av bostäder och transporter är storautsläppsområden som måste förändras i grunden. Det har lett till en växande insikt omeffekterna för urbana transporter, som har resulterat i ökad efterfrågan på lösningar som kanförbättra mobiliteten i städerna och dessutom sänka utsläppen av växthusgaser. En av delösningar som har fått ökad uppmärksamhet är mobilitetshubbar. Dessa hubbar beskrivs somsamlingsplatser för olika färdmedel och tjänster som främjar hållbart resande, som till exempelkollektivtrafik, delningsfordon och aktiv mobilitet. En identifierad problematik medmobilitetshubbar är den bristande erfarenheten i att ta beslut om vilka funktioner som ska ingå,hur de ska finansieras och hur kostnader och intäkter ska fördelas. Detta skapar ett behov avsamverkan mellan offentliga och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka hur byggherrar och kommun kan samverka kringmobilitetslösningar på områdesnivå. Studien baseras på en fallstudie avstadsutvecklingsprojektet Sege Park i Malmö. Resultaten visar att staden ställt höga krav föratt Sege Park ska bli ett attraktivt bostadsområde där hållbara resor prioriteras och blir enklaatt nyttjas av de boende. Det har lett till att områdets parkeringsbehov och mobilitetstjänstersamlats i ett gemensamt parkeringshus. Samtidigt har byggherrarna behövt arbeta fram olikainnovativa gemensamma mobilitetsåtgärder för att få boende i området att välja bort att äga enegen bil. För första gången har en mobilitetsplan som omfattar flera fastigheter skrivits, vilkethar krävt högre grad av samverkan mellan byggherrar och staden. Studiens material har samlats in genom de olika metoderna: litteraturstudie, fallstudie,dokumentdata och intervjuer. Det teoretiska ramverket som används i studien utgår från enmodell om samverkansstyrning (collaborative governance), som har utvecklats av Emerson,Nabatchi och Balogh (2012). Studien identifierar ett flertal drivkrafter för att samordnautveckling och drift för delade mobilitetsåtgärder på områdesnivå. Däribland en ekonomiskvinning, en bättre helhet och större nytta för de boende. Det har också identifierats ett antalhinder, som olika förutsättningar och tidsperspektiv samt bristande ledarskap, vilket har lett tillonödigt tidskrävande processer. Studien visar på vikten av samverkan mellan byggherrar ochstaden, samt behovet av ledarskap och tydlig struktur för att underlätta samarbetet ochmöjliggöra en effektiv implementering av hållbara mobilitetslösningar på områdesnivå. / Our world, as we know it, is undergoing changes due to climate change caused by humanactivities. To mitigate the effects of rising greenhouse gas emissions, all sectors of our societymust reduce their emissions, with housing construction and transportation being significantareas that require fundamental transformation. This has led to a growing recognition of theimpacts on urban transportation, resulting in an increased demand for solutions that canimprove mobility in cities while reducing greenhouse gas emissions. One solution that hasgained attention is mobility hubs. These hubs are described as gathering places for variousmodes of transportation and services that promote sustainable travel, such as public transit,shared vehicles, and active mobility. A challenge with mobility hubs is the lack of experiencein making decisions about which functions to include, how to finance them, and how to allocatecosts and revenues. This creates a need for collaboration between public and private actors. This study aims to investigate how developers and municipalities can collaborate on an arealevel for mobility solutions. The study is based on a case study of the urban development project Sege Park in Malmö. The results show that the city has set high requirements for SegePark to become an attractive residential area where sustainable travel is prioritized and easilyaccessible to residents. This has led to the consolidation of the area's parking needs and mobilityservices in a shared parking facility. At the same time, developers have had to developvarious innovative shared mobility measures to encourage residents to choose not to own a private car. For the first time, a mobility plan encompassing multiple properties has been developed,requiring a higher level of collaboration between developers and the city. The study's data has been collected through various methods: literature review, case study,document analysis, and interviews. The theoretical framework used in the study is based on amodel of collaborative governance developed by Emerson, Nabatchi, and Balogh (2012). Thestudy identifies several drivers for coordinating the development and operation of sharedmobility measures, including economic benefits, a better overall outcome, and greater benefitsfor residents. Several barriers have also been identified, such as varying conditions and timeperspectives, as well as a lack of leadership, leading to time-consuming processes. The studyhighlights the importance of collaboration between developers and the city, as well as the needfor leadership and a clear structure to facilitate cooperation and enable the effectiveimplementation of sustainable area-level mobility solutions.

The main topics of the thesis are open data, open data initiatives and sustainable mobility. Current state of open data made available by the Prague city administration is explored. Successful open data initiatives from abroad, that use open data to contribute to sustainable mobility, are examined. Results of the study of open data in driving sustainable mobility in nine smart cities are partially replicated and extended using the state of open data in Prague. Results of the author's own research aimed at Prague are compared with results of this study and complement them. Interviews with representatives of foreign open data initiatives in the field of sustainable mobility are used to examine the inception, day-to-day activities, roles they play and key aspects of operations of these initiatives. Results from both parts of the thesis are combined with an overview of literature on the topic. Possibilities of further development of both the open data in Prague in general and the sustainable mobility initiatives in Prague working with open data are presented.

Transit Oriented Development theoretical and practical framework represents an important tool for municipalities, private actors and citizens to enhance quality of life in urban contexts. Planning cities that encourage sustainable mobility patterns can contribute to aim at diversifying land use and making cities more accessible, safer and attractive for people. Handen has developed as a car-dependant area that is planned to growth its population and build more than 9000 new housing units by 2030 (Haninge Kommun, 2016). The TOD standard 3.0 was applied in the area around Handen pendeltåg station, to practically assess the TODness level of the area and provide recommendations to take into a consideration for future and current developments. Using the TOD standard in Handen can contribute to aim at a more sustainable growth pattern for both current and expected new citizens on the area. After implementing the evaluation system, it was found out that the best ranked variables were Compactness and Cycling. In contrast the variables that received the lowest scores were Walk, Densify, Connect, and Shift. Overall, Handen scored a Bronze level of TODness. Therefore, there are several actions that could be implemented on the study area in order to improve the TODness level. Specifically, Handen needs to diversify its land use, enhance the pedestrian network, encourage land mix use, decrease the space destined to cars and increase pedestrian connectivity, among others.

The transport sector is responsible for large amounts of greenhouse gas (GHG) emissions and dueto the continued growth of both passengers and shopping of goods, these emissions are constantlyincreasing. Globally, 50% of the energy within the transport sector is consumed by passenger carsand commercial vans. Hence, sustainability within mobility is of interest and there are severaldifferent ways to address this issue. One possible solution could be car sharing which is a mobilityproduct-service system (PSS) where the private car is replaced by rental cars. However, diffusionof such PSSs is slow, and they are still limited to small niche markets.In this thesis, a dataset from the research project KTH Mobility Pool (KMP) has been analysed.KMP involved a mobility PSS in which electric vehicles (EVs) were integrated with a digitalbooking system, in a shared use system. The users tried out the PSS during a six-months trialperiod. The aim with this thesis was to identify different factors involved in the adoption of newsustainable mobility PSS. During the thesis work additional research questions emerged regardingthe motivation to participate in trials within new sustainable mobility PSS and what impact thetrial had on the users from an environmental perspective. An exploratory and inductive researchapproach was used, with a data analysis influence by grounded theory. Moreover, the thesis workinvolved a mixed method approach since the analysed dataset derived from interviews, surveysand workshops with the KMP users.Through the comparison of the analysed data and existing literature some conclusions could bedrawn. Common motivators for participating in the KMP trial were the opportunity to try out anew technology, saving money and interest in technology, cars and the environment. Five factorsof importance during the trial could be identified: convenience, car ownership, economy,environment, and safety. The impact of the trial on the users was an increased environmentalconsciousness where the users became more aware of their car usage and felt more environmental.Moreover, the trial also gave the users a more positive attitude towards EVs concerning thedevelopment of the EV market, their range and practicality. In conclusion, more research is neededto unfold and establish a complete and holistic view of the adoption of sustainable mobility PSS.However, the findings in this thesis work have answered some of the questions regarding theadoption of sustainable mobility PSS, which can be useful for future trials. / Transportsektorn ansvarar för en stor mängd av växthusgasutsläpp och då både antalet passagerareökar och varuhandeln växer, så ökar även utsläppen konstant. Globalt så går 50% av energin inomtransportsektorn till personbilar och kommersiella fordon. Således är hållbarhet inom mänskligtransport viktig och det finns flera sätt att angripa detta dilemma. En möjlig lösning är samåkning,vilket är ett produkt- och tjänstesystem (PSS) där den privata bilen ersätts med en hyrbil. Dock såär spridningen av sådana PSS långsam och de är fortfarande begränsade till små nischmarknader.I detta examensarbete har en datauppsättning från forskningsprojektet KTH Mobility Pool (KMP)analyserats. KMP involverade ett PSS för mänsklig transport, i vilket elbilar var integrerade medett digitalt bokningssystem, i ett gemensamt användningssystem. Detta PSS användes utavanställda på ett tillverkningsföretag till och från jobbet samt under arbetstid, under en sex månaderlång försöksperiod. Målet med examensarbetet var att identifiera de olika faktorer som ärinvolverade i införandet och användandet av nya hållbara PSS för mänsklig transport. Underarbetets gång så dök ytterligare frågeställningar upp angående vad som motiverade användarna atttesta på PSS för mänsklig transport, och hur testprocessen påverkade dem ur miljösynpunkt. Enundersökande och induktiv forskningsmetod användes, med en dataanalys inspirerad av grundadteori. Examensarbetet involverade dessutom en blandning av både kvalitativa och kvantitativametoder eftersom den analyserade datauppsättningen bestod av intervjuer, undersökningar ochworkshops med KMP-användarna.Genom jämförelse av data som analyserats med befintlig litteratur, kunde vissa slutsatser dras.Vanliga motivationsfaktorer för att delta i KMP-projektet var möjligheten att prova på ny teknik,spara pengar och intressen för teknik, bilar och miljö. Fem faktorer av betydelse under försöketkunde identifieras: bekvämlighet, bilägande, ekonomi, miljö och säkerhet. Effekten av försöket påanvändarna var en ökad miljömedvetenhet där användarna blev mer medvetna om sinbilanvändning och kände att de gjorde något gott för miljön. Dessutom gav testet användarna enmer positiv inställning till elbilar angående marknadens utveckling, elbilars räckvidd och deraspraktiska egenskaper. Sammanfattningsvis behövs mer forskning för att utveckla och upprätta enhelhetsbild över de faktorer som är involverade i införandet och användandet av ett hållbart PSSför mänsklig transport. Dock så har detta examensarbete svarat på frågor angående några av dessafaktorer, vilket kan vara användbart för framtida projekt.

The thesis aims to explore future mobility system alternatives in the context of “winter cities” to achieve a more sustainable society. This is done by interviewing a broad range of mobility experts - encompassing those focused on cities in the northern regions and those with global expertise. The result highlights what (social and technological) innovations are believed to transform winter city mobility and what factors can play a key role in successful transformations. The relevance of the findings is illustrated with examples of their contextualization for the case of Skellefteå municipality, located in Sweden. / Studien syftar till att utforska framtida mobilitetssystemalternativ i sammanhanget "vinterstäder" för att uppnå ett mer hållbart samhälle. Detta görs genom att intervjua en rad olika mobilitetsexperter – som besitter erfarenhet och kunskap från städer lokaliserade i de norra regionerna samt de med global expertis. Resultatet belyser vilka (sociala och tekniska) innovationer som tros förändra vinterstadens mobilitet och vilka faktorer som kan spela en nyckelroll i en framgångsrik transformation. Studiens relevans påvisas genom att resultat illustreras med exempel på dess kontextualisering i caset Skellefteå kommun.

All over the world, raising concerns about energy conservation and the environmental impacts of greenhouse gas emissions has promoted the development of a sustainable mobility transition. Successful electric vehicle (EV) deployment plays a vital role in this manner but is still facing obstacles, where public charging infrastructure is one of them. Additionally, digitization is transforming and introducing new industries worldwide, contributing with new constructs to be used in the evolving transition. Simultaneously, technology is surpassing the competition, and is one of the most potent transformational force affecting customer relations in the energy sector, leading to customers anticipating more from the power utility companies. To attain a long-termsustainable competitive advantage, firms have to retain, sustain, and nurture their customer base. To do so, corporations have comprehended the value of embracing customer-centric incentives, enabling them to capture more indirect business values. Furthermore, this thesis was done in collaboration with a power utility company, referred to as ‘Org X’ or ‘the CPO’. Influenced by the reasoning above, it investigated the opportunity to create indirect business values through a demand-driven roll-out of the national charging infrastructure with the use of crowdfunding. This was achieved by adopting an exploratory methodology approach, where a mixed inductive-deductive design was used. A multi-method qualitative data collection was made; consisting mainly of semi-structured-, and unstructured interviews with experts in the field. Thus, a profound perspective of the EV-charging market landscape was attained, which enabled adequate reasoning when proposing a strategy approach for the cause. Additionally, quantitative secondary data was used to develop a tool for an initial location evaluation, that is part of the recommended approach. This tool was also used to enhance the understanding of the national EV-charging market landscape, the customer segments, as well the potential market for a co-creating platform. The findings suggest that the perceived readiness level of crowdfunding charging infrastructure varies depending on what aspect that is being accommodated. A platform that connects stakeholders is encouraged by actors in the field, but crowdfunding through solely end-users is questioned as close proximity to the end-user’s location is a key-factor regarding motivation to fund a charging point. A ‘Tier based framework’, that facilitates this transition was therefore developed and evaluated. Additionally, the framework was considered in the market analysis case study, which further included a recommended implementation and communication approach. If used accordingly, this framework could bring both indirect- and direct business values to the power utility company in question, as well as the involved stakeholders. / Oro över energieffektiviseringar och miljökonsekvenser från utsläpp av växthusgaser världen över har främjat utvecklingen av ett hållbart energisystem. En framgångsrik marknadspenetration av elbilar (EVs) har en viktig roll i denna aspekt, men står fortfarande inför hinder där publik laddningsinfrastruktur är en del av problemet. Digitaliseringen leder till transformation och nya industrier vilket bidrar med ytterligare konstruktioner som används i övergången till ett mer hållbart samhälle. Samtidigt driver teknikutvecklingen till ökad konkurrens och har en kraftfull påverkan på vad kunderna förväntar sig från företagen. För att uppnå mer långsiktigt hållbara konkurrensfördelar måste företag sträva efter att behålla, upprätthålla och ta hand sin kundbas. Företag börjar förstå det ökade värde som finns i att utöva mer kundcentrerade incitament och strategier, vilket potentiellt bidrar till mer indirekta affärsvärden. Denna uppsats är i samarbete med ett Svenskt energiföretag, följaktligen refererat till som 'Org X' eller 'CPO'. Baserat på resonemanget ovan, har möjligheten att skapa indirekta affärsvärden genom verkställandet av en mer efterfrågedriven utveckling av den nationella elbilsladdning infrastruktur med hjälp av crowdfunding undersökts. Detta uppnåddes genom att använda ett utforskat tillvägagångssätt, där en blandad induktiv-deduktiv design användes. En kvalitativ datainsamling gjordes på flera sätt; huvudsakligen bestående av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med experter inom området. Således uppnåddes ett djupgående perspektiv på av elbilsladdning marknaden vilket möjliggjorde sakliga resonemang kring den presenterade och rekommenderade strategin. Ytterligare användes kvantitativ sekundärdata för att utveckla ett verktyg för en initial plats bedömning, vilket är en del av den rekommenderade strategin. Detta verktyg användes dessutom för att öka förståelsen för den nationella elbilsladdning marknaden, kundsegmenten, liksom den potentiella marknaden för en samskapande plattform. Resultaten tyder på att den upplevda beredskapsnivån att crowdfunda laddningsinfrastruktur varierar beroende på plats och kundgrupp. En plattform som ansluter intressenter uppmuntras av aktörer på marknaden, men crowdfunding genom enbart slutanvändare ifrågasätts då närhet till slutanvändarens läge är en nyckelfaktor när det gäller motivationen att medverka i finansieringen. Därav har ett tier based framework utvecklats och presenterats, som bör underlätta transformationen mot en mer kunddriven affärsmöjlighet. Dessutom beaktades ramverket i fallstudien för marknadsanalysen, som ytterligare inkluderade en rekommenderad strategi för implementering och kommunikation. Om den används i enlighet bör ramverket ge både indirekta och direkta affärsvärden till det aktuella energi företaget, liksom till berörda intressenter.

I flera decennier har det funnits en medvetenhet kring den privata personbilens negativa konsekvenser för både samhälle, människa och miljö. Ambitiösa mål har tagits fram i försök att minska utsläppen av växthusgaser men ändå går vägen till en omställning för långsamt. Dessutom bidrar massbilismen till en ohållbar och ogynnsam utveckling av städer och samhällen, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt, där planeringen och utvecklingen av den byggda miljön har varit en bidragande orsak till att många idag sitter fast i ett bilberoende. Dock finns det antydan om att det även kan finnas andra orsaker som gör det svårt för individer att vidta en beteendeförändring som skulle innebära en minskad bilanvändning. Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett högt bilanvändande kan bero på vanor, attityder och normer. Vidare har det undersökts ifall detta kan förändras och leda till beteendeförändringar genom minskat bilanvändande med mjuka mobility managementåtgärder och nudging.  Aktionsforskning är den huvudsakliga metoden som har använts i studien. Detta har genomförts genom att låta vanebilister bli testcyklister under en period för att undersöka om det kan leda till ett minskat bilanvändande i Höganäs kommun. Resultatet av aktionsforskningen har därefter mätts genom enkäter, dokumentationer och en fokusgruppsintervju. Resultatet har visat på att testcyklingen haft ett gott resultat genom att det har bidragit till att deltagarnas bilanvändning har minskat i förmån för cykeln. Vanor tycks har varit den huvudsakliga orsaken till deltagarnas höga bilanvändaning före testperioden och att testcyklingen har resulterat i att detta beteende har kunnat brytas. Attityder och normer kan dock inte riktig förklara det höga bilanvändandet bland deltagarna innan testperioden. Detta har troligtvis berott på att deras vanebeteenden har varit så pass starka att det har resulterat i att deras beteenden inte har varit förenliga med deras attityder och normer. Resultatet kan också innebära att testcyklingen främst har lockat personer som upplevde bilkörning som problematisk och därmed har haft viljan och motivationen att vidta förändringar. Därför går det att ifrågasätta om mjuka mobility managementåtgärder fungerar för alla målgrupper av bilister. Dessutom kvarstår det osäkerheter kring testcyklingens långsiktiga effekt på bilanvändningen. / For several decades, there has been an awareness of the negative consequences of the private car both for society, people and the environment. Ambitious goals have been developed in an attempt to decrease greenhouse gas emissions, but the way towards a transition is still too slow. In addition, mass motoring contributes to an unsustainable and unfavorable development of cities and communities, both economically, ecologically and socially, where the planning and development of the built environment has been a contributing factor that we are now stuck in car addiction. However, there are indications that there may also be other causes that make it difficult for the individual to make a behavioral change that would mean a reduction in car use. The purpose of this study has been to examine whether high car use may be due to habits, attitudes and norms. Furthermore, it has been examined whether this can be changed with mobility management measures and nudging and lead to a behavioral change by a reduced care use.  Action research is the main method used in the study. This has been done by letting habitual drivers become test cyclists for a trial to examine whether it can lead to a reduction in car use in Höganäs municipality. The results of the action research have subsequently been measured through surveys, documentation and through a focus group. The results have shown that the test cycling had a good impact and has contributed to a decrease in the participant’s car use in favor of the bike. Habits have been the main reason for their high car use that the participants have been able to change due to the trial. However, attitudes and norms cannot really explain the high car use among the participants before the trial. This is could be explained that their habitual behaviors has been so strong that their behavior has not been in line with their attitudes and norms. The result may also mean that the test cycling project has mainly attracted people who did not experience driving as compatible with their attitudes and thus have had the willingness to make changes. Therefore, you should question if soft mobility management measures work for all target groups of motorists. In addition, there are still uncertainties regarding the long-term effect of the test cycling project on car use.

I det hållbara planeringsidealet anses cykeln vara en viktig del av en fungerande trafiklösning, trots detta tenderar många städer ha problem att uppnå deras egna mål för ökad cykeltrafik. Studien analyserar Malmös och Köpenhamns cykelplanering och cykelvägsstruktur utifrån aktuell cykeltrafikforskning, i syfte att undersöka vilka strategier och förutsättningar som städerna har gemensamt, och vad som skiljer dem åt. Målet för studien är att få svar på hur, och i vilken mån Malmös cykeltrafikandel kan öka utifrån Köpenhamns exempel, och att få en vidare förståelse för de utmaningar som den framtida cykelplaneringen står inför. Studiens metod tar ansats ur fältstudier av fyra cykelfrämjande städer i Europa. Sammanställningen av fältstudierna resulterar i att tre cykelstrategier identifieras som gemensamma för de fyra cykelfrämjande städerna. Därefter analyseras Köpenhamns och Malmös cykelprogram utifrån de tidigare nämnda cykelstrategierna. Analysen fastslår att Köpenhamn borde ses som en framstående cykelstad och möjliggör för en jämförande analys mellan Köpenhamns och Malmös cykelsatsningar. Den jämförande analysen mellan Köpenhamns och Malmös cykelsatsningar avslutas med en redovisning och tolkning av resultaten från analysen.För att kunna förstå cykelprogrammens spatiala relation till städerna de är tänkta att implementeras i används en space syntax-analys. Genom att undersöka satsningarnas rumsliga kontext i förhållande till det befintliga cykelvägsystemet kan en djupare förståelse för cykelsatsningarnas omfattning och orsak uppnås.Studiens resultat identifierar tre strategier som är direkt kopplade till andelen cykeltrafik i städer. Den fastställer även att trots cykelsatsningarnas övergripande likheter, skiljer implementeringen och omfattningen av dessa satsningar sig åt mellan Köpenhamn och Malmö. Infrastrukturens stora påverkan på cykelutvecklingen i stort framgår även det i studiens resultat. Studien visar även på hur de båda städernas cykelprogram förhåller sig till cykelns socialt utjämnande egenskaper. Resultatet visar att det finns indikationer från båda städernas framtida cykelplanering på att dessa utjämnande egenskaper har fått en lägre prioritering allt efter cykeltrafiken anpassas till starkare samhällsgrupper. / In the sustainable planning paradigm, the bicycle is seen as playing an important role of combining effective, environmentally friendly, and space conserving transport to the compact city. Despite its overall positive effect on city life, many cities seem to struggle to achieve the goal of increased bicycle traffic. This study studies the similar strategies and efforts used by bicycle friendly European cities through current research literature, in order to analyze Malmö’s and Copenhagen’s efforts to increase their bicycle traffic. The goal of the study is to examine Malmö’s potential for increased bicycle traffic through Copenhagen’s bicycle planning strategies, and to get a deeper understanding of the challenge’s that may face the future field of bicycle planning. The study’s method starts in field studies of four bicycle friendly European cities. The compilation of the field studies identifies three bicycle planning strategies as mutual for all four cities. The mutual bicycle strategies are then used as a tool and benchmark for the analysis of Copenhagen´s and Malmoe´s municipal bicycle program. To understand the spatial relation between the cities bicycle strategies and the street network that they are supposed to be implemented in, a space syntax-analysis is performed. The results from the comparative analysis of the cities bicycle programs and the space syntax-analysis is then summarized and discussed. The result of the study identifies three crucial criteria’s that according to the study has a high possibility of affecting a city’s bicycle share. It also points to the importance of a well-developed bicycle infrastructure to achieve a higher level of competitiveness for the bicycle as a mode of transport. The study also highlights the socially balancing properties of the bicycle as a mode of transport, and the concern of losing these properties due to bicycle planning strategies that is starting to be adapted in order to attract people from more affluent social groups.

[pt] A pesquisa faz uma análise crítica do Plano de Estruturação Urbana de Vargens, das características geofísicas locais, a infraestrutura atual, os serviços de transporte, a relação entre esses e a população, as alternativas modais, a preservação da ecologia urbana e os nós de conflito detectados no projeto conhecido como PEU das Vargens, apresentado pela prefeitura do Rio de Janeiro. Na busca por referências bem sucedidas de planejamento e prática da mobilidade urbana sustentável pelo mundo, o movimento para desestimular o uso do veículo individual motorizado e fomentar o uso dos meios de transporte ativo e o coletivo menos poluente, é através de infraestrutura integrada onde as malhas rodoviária, ferroviária e cicloviária se desenvolvem e se complementam. O modelo do planejamento da mobilidade em Berlim foi usado como referência das iniciativas de planejamento e práticas de humanização da territorialidade para a unificação sócio-espacial da cidade antes dividida. A bicicleta é inserida no planejamento viário, e cada vez mais assume o papel de principal modal para curtas e médias distâncias e também como alimentadora do sistema de transporte ferroviário urbano e regional, o equivalente ao nosso VLT e trem. O estudo dos casos e os dados obtidos permitiram identificar medidas tangíveis para a mitigação dos impactos urbanos negativos ao meio ambiente e sugerir alternativas para enfrentar os desafios da mobilidade em Vargens, visando à ampla acessibilidade e equidade na distribuição do espaço público de circulação, valorizando a caminhabilidade e mobilidade ativa, na direção de um modelo de mobilidade urbana sustentável, que equilibre o adensamento demográfico e a adaptação às mudanças climáticas para a baixada das Vargens. / [en] This research provides a Vargens region - PEU Vargens Urban Development Plan critical analysis for the city of Rio de Janeiro. It suggests a mobility plan prioritizing urban sustainability, adaptation to climate changes and density growth. The aim was to propose a less-polluting, more-inclusive mobility system, integrated with available road transportation. The study analyses local geophysical characteristics, current urban infrastructure, transportation services, the relationship between these factors and population needs, alternative modes, preservation of urban ecology, and conflict points noted in the ongoing project proposed by the municipality of Rio de Janeiro, regarding the mobility development plan described at PEU. German cities examples are used as a reference, especially Berli s mobility model, regarding public initiatives to encourage new generations to opt for non-polluting active individual transportation and less-polluting mass transportation. The principal instrument in humanizing territoriality is the bicycle, especially for short and medium distances. For longer distances, where the railway lines assume the main role, bicycles should have free access and be the main feeders of the transport system. The case study´s data allowed the author to identify and suggest alternatives in order to confront the challenges of mobility in Vargens, especially focusing on ample accessibility, with equity in distributing public circulation, throughout routes designed to ensure safety, comfort on journeys, and valuing walkability and active mobility, and above all, focusing on taking tangible measures to reduce negative environmental urban impacts.Initially an intense bibliographical research on intelligent urban planning was done, to understand norms and public policies focused on traffic plans; the network of the main roads and cycleways of the city of Rio de Janeiro and its integration with the public transit system, the usual routes and the capacity forintegration among the modalities. For the analysis of socioeconomics, we used census data and the spatial distribution map of IBGE’s social development indices. An online quiz was developed and applied, presenting questions about safety, routes and modalities in order to understand wishes and needs of the local community, in the goal of a humanized urban development.