Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt. Det är deltagarnas, lärarnas, livserfarenhet från hans/ hennes klassrum och möte med invandrarelever som står primärt i fokus. Det är också utifrån detta perspektiv som relevant tidigare forskning och litteratur belyses i detta arbete. Uppsatsens ansats och metod bygger på deltagarbaserad forskning/ aktionsforskning, forskningscirkeln och en livsberättelsemetod. I resultatet redovisas de innehållsliga resultaten likaväl som forskningscirkelns deltagares, både jag som forskare/ projektledare och lärarnas, engagemang och betydelse i forskningsprocessen. Slutligen följs arbetet upp av en diskussion och analys i ett diskussionskapitel. Här diskuteras också hur arbetet kan fortsätta.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om lärares arbete med digitala verktyg i SFI-undervisningen. Dels att kartlägga vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen och hur dessa används. Dels att studera lärarnas upplevelser av hur detta påverkar deras arbete och elevernas undervisning. Resultatet av min studie diskuteras också ur ett sociokulturellt- och ett kognitivt perspektiv. Studien baseras på intervjuer med fem lärare på två SFI-skolor och visar att de har en del gemensamma undervisningsmetoder. De använder digitala verktyg som visuella hjälpmedel i klassrummet och de utnyttjar olika modaliteter för elevernas inlärning. På andra punkter skiljer sig lärarnas undervisning åt, så som i användningen av mobila applikationer. Likaså hur lärarna återkopplar på t.ex. skriftliga uppgifter. Vidare visar studien att eleverna på många sätt kan gynnas av digitala verktyg i undervisningen då det både kan fungera som stöttning och sätter eleven i centrum av undervisningen. Lärarna upplever att fördelarna på många sätt överväger i undervisningen med digitala verktyg. De menar dock att elevernas ibland bristande digitala kompetens kan vara en utmaning. Likaså påpekar de att det krävs tid och inspiration för att förnya undervisningen och fortsätta utvecklas i takt med tekniken.

Sammandrag  I denna uppsats har grammatiskt processande och receptiv ordförståelse hos immigranter med svenska som främmande språk analyserats. Syftet har varit att undersöka om det finns någon skillnad mellan immigranter som läser på Svenska för invandrare (sfi) nivå 3C och Svenska som andraspråk 1 på gymnasiet (SVA) vad gäller deras processbarhetsnivå och receptiva ordförståelse. Syftet med arbetet har också varit att analysera huruvida vi kan se en tydlig korrelation mellan PT-nivå och den receptiva ordförståelsen när man analyserar de enskilda individernas resultat. Tio informanter från två olika undervisningsgrupper i Svenska för invandrare nivå 3C samt Svenska som andraspråk 1 har valts ut för en jämförande analys. Pienemanns processbarhetsteori (1998) har använts för att analysera informanternas processbarhetsnivå. Vidare har ett frekvensordtest (FOT-test) använts för att analysera informanternas receptiva ordförståelse. Studien visar att 30 % av alla informanter i sfi-gruppen når processbarhetsnivå fyra och fem. I SVA-gruppen är siffran 60 %. I sfi-gruppen har tre informanter över 80 % rätt på FOT-testet och tre stycken har under 50 % rätt. I SVA-gruppen har sex informanter över 80 % rätt på samma test och samtliga informanter över hälften rätt. På så sätt kan vi se hur informanternas processbarhetsnivå och resultatet på FOT-testet korrelerar med den studienivå informanterna befinner sig på. De informanter som befinner sig på processbarhetsnivå fyra och fem i båda grupperna har också bättre resultat på frekvensordstestet, 85 % rätt, jämfört med de informanter som befinner sig på processbarhetsnivå tre som har 60 % rätt. Studien visar på så sätt ett samband mellan processbarhetsnivå och receptiv ordförståelse hos de enskilda informanterna. Resultatet av undersökningen var inte oväntat. De informanter som befinner sig på en högre nivå i utbildningssystemet har helt enkelt bättre grammatisk förståelse och ordförståelse än de som befinner sig på en lägre nivå och de informanter som har nått de högsta nivåerna i sin processbarhet kan också fler ord. Undersökningen visar samtidigt att vissa, om än få, testdeltagare på sfi når bättre resultat än deltagare i SVA på båda testerna, vilket gör att vi inte kan dra några generella slutsatser om korrelationen mellan utbildningsnivå, grammatisk nivå och ordförståelsenivå med stöd i undersökningen.

Sammanfattning   Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2. Hur jobbar lärarna formativt i en utbildningsform där vuxna deltagare med olika modersmål genomgår utbildningen på 525 timmar och på olika nivåer? 3. På vilket sätt bedöms deltagarnas språkkunskaper på SFI? För att undersöka dessa frågor har fem SFI-lärare intervjuats och betygsatt två olika texter skrivna inom ramen för det nationella provet i kurs C. De har läst och betygsatt texterna och reflekterat över sina sätt att bedöma skriftlig färdighet i kurs C. Resultatet visar att lärare bedömer texten på olika sätt och att det slutgiltiga betyget kan variera med flera betygssteg vilket har konsekvenser för deltagarnas fortsatta skolgång. Slutsatsen är att betyg och bedömning på SFI är ett område som behöver mer forskning för att säkerställa en likvärdig och rättssäker betygssättning.

Syftet med denna studie är att undersöka den semantiska och morfologiska utvecklingen hos två elevgrupper med olika studietakt som studerar kurs C på SFI. Syftet är också att undersöka om det finns några skillnader mellan elevgrupperna samt att belysa viktiga didaktiska moment i studiens lektionsgenomgång. Informanterna i studien är sex till antalet. Tre informanter studerar i en klass med långsammare studietakt. Dessa kallas beta-elever. Tre informanter studerar i en ordinarie klass. Alla informanter är persisktalande kvinnor mellan 22 och 32 år. Studiens undersökningsmaterial består av en enkät och ett test som är kopplat till en text om mödravårdscentralen i Sverige. Testet består av fyra delar. Två av dessa testar den semantiska aspekten och två testar den morfologiska aspekten. De morfologiska delarna fokuserar på att testa informanternas kunskaper och utveckling i verbböjning och substantivböjning. Inledningsvis skrev informanterna testet en första gång utan hjälpmedel. Därefter följde en ingående lektionsgenomgång av studiens text. En vecka efter lektionsgenomgången skrev informanterna testet igen, även denna gång utan hjälpmedel. Resultaten har analyserats utifrån en kvalitativ metod då resultaten från studiens få informanter har granskats djupgående. Resultaten visar att de generella svårigheter i svenska som andraspråksinlärning som redovisas i studiens litteraturgenomgång kan appliceras på studiens informanter. Informanterna med långsammare studietakt förbättrar sina resultat mer markant på de semantiska delarna och verbböjning, medan de ordinarie eleverna visar större utveckling i substantivens numerus och genus. De ordinarie eleverna visar sig ha större förkunskaper inom båda områdena och har därför inte samma utvecklingspotential. Den lektionsgenomgång som genomfördes hade positiv effekt då elevgrupperna förbättrar sina resultat på studiens andra test.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.

Denna uppsats undersöker skillnader i användningen av ordföljdsstrukturer hos inlärare på SFI (svenska för invandrare) och grundläggande utbildning i svenska som andraspråk på Komvux, samt om det sker en utveckling av dessa med utgångspunkt i processbarhetsteorin (PT). Materialet består av tolv skriftliga argumenterade texter, därav sex texter från varje kurs som jämförs med varandra. I analysen ligger fokuset på att undersöka verbplaceringen i påståendesatser enligt inversionsregeln, det vill säga PT-nivå 4 och placering av adverbialet i bisatser enligt BIFF-regeln (PT-nivå 5). Texterna har samlats in från vuxenutbildningen i Södertälje kommun och är skrivna av olika inlärare med olika bakgrund, ålder och modersmål. Resultatet i undersökningen visar att informanterna på den grundläggande kursen på Komvux presterar bättre ordföljd än informanterna på SFI. Resultatet tyder således på att fem av informanterna på den grundläggande kursen befinner sig på PT-nivå 5 medan endast två informanter från SFI uppvisar tydliga tecken på att de klarar PT-nivå 5. Studien innehåller även diskussion och tolkning av vad resultatet kan bidra med till andraspråksundervisningen, samt hur man som lärare i svenska som andraspråk kan dra nytta av denna information.

Att använda digitala verktyg i språkutbildningen för nyanlända äldre kvinnor kan vara utmanande på grund av språkliga, kulturella och tekniska begränsningar. Denna studie syftar därför till att identifiera och undersöka vilka särskilda utmaningar som kan uppstå vid digital språkutbildning för SFI-elever. Genom att undersöka deras upplevelser och hinder har följande frågeställningar kunnat formuleras, - Hur bedriver SFI-lärare språkundervisningen med hjälp av digitala hjälpmedel för nyanlända äldre kvinnor? - Hur hanterar SFI-lärare utmaningarna med elevernas digitala erfarenheter? För att besvara detta har en kvalitativ metod valts med inriktning ansikte mot ansikte undersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Strategin hjälper studien att undersöka individers erfarenheter, attityder och uppfattningar. Data samlades in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer, där dessa bestod av tre lärare och fem kvinnliga elever som sedan analyserades med hjälp av dataanalysmetod, tematisk analys. Studiens resultat visar att den digitala språkundervisningen kräver en bra planering för att kunna bedrivas eftersom digitala medel ger möjligheten att bistå elever med väldigt mycket information och kunskap. Genom att kartlägga eleverna i klassen kan lärare ge specifika uppgifter till eleverna för att de ska öka motivationen och engagemanget, i och med att det upptäcktes brist på motivation hos de äldre kvinnorna. Med rätt digitala verktyg kan eleverna se egen prestation och utveckling, vilket ökar deras självständighet och självförtroende. Både lärare och elever uppskattar de lektioner där digitala medel kombineras med papper och penna, för att inte bli beroende av digitala medel. Men för att öka den bristfälliga datorvanan uppmanas eleverna till att fortsätta arbeta med datorn utanför skolan. Den dynamik som digitala medel erbjuder i form av bilder, ljud och video är uppskattad av båda parter, då det ökar elevers inlärningsnivå. Eleverna förstår att de kommer att stöta på digitala medel i framtiden såsom i vidare studier eller i ens yrkesroll och för att kunna ta del av dagens samhälle måste de öka sin digitala kompetens genom övning och repetition redan nu i SFI. / Using digital tools in language education for newly arrived older women can be challenging due to linguistic, cultural, and technological limitations. This study, therefore, aims to identify and investigate which particular challenges may arise in digital language education for SFI students. By examining their experiences and obstacles, the following questions have been formulated, - How do SFI teachers conduct language teaching with the help of digital aids for newly arrived older women? - How do SFI teachers deal with the challenges of students' digital experiences? To answer this, a qualitative method has been chosen with a focus on face-to-face survey with semi-structured interviews as data collection method. The strategy helps the study examine individuals' experiences, attitudes, and perceptions. Data were collected using eight semi-structured interviews, which consisted of three teachers and five female students, which were then analyzed using the data analysis method, thematic analysis. The results of the study show that digital language teaching requires good planning to be conducted because digital means provide the opportunity to assist students with a great deal of information and knowledge. By mapping the students in the class, teachers can give specific tasks to the students to increase motivation and engagement, as a lack of motivation was discovered in older women. With the right digital tools, students can see their performance and development, which increases their independence and self-confidence. Both teachers and students appreciate the lessons where digital means are combined with paper and pencil, so as not to become dependent on digital means. But to increase the deficient computer habit, students are encouraged to continue working with the computer outside of school. The dynamism that digital means offer in the form of images, sound, and video is appreciated by both parties, as it increases the students' level of learning. The students understand that they will encounter digital means in the future such as in further studies or one's professional role and to take part in today's society, they must increase their digital competence through practice and repetition by starting now in SFI.

Denna uppsats undersöker temat mat i övningsuppgifter i tre läromedel i svenska för invandrare (sfi) utifrån Skolverkets definition av interkulturell kompetens. I tidigare forskning om sfi-läromedel och interkulturell kompetens har temat mat inte varit det centrala studieobjektet. Syftet med undersökningen är att ta reda på huruvida de analyserade texterna främjar utvecklingen av interkulturell kompetens eller inte. De tre läromedlen Mål (2012), Rivstart (2014) och Framåt (2015) har granskats utifrån en kunskapskritisk analys med utgångspunkt i begreppen kulturoch interkulturell kompetens. Urvalet har gjorts med hänsyn till läromedlens utgivningsår utifrån det faktum att Skolverket 2012 införde en ny kursplan för sfi där interkulturell kompetens ingår som ett av utbildningsmålen. Studiens resultat och analys visar att de tre läromedlen varierar i sin samstämmighet med rådande styrdokument för sfi-undervisning. Ett av läromedlen har fler likheter med föregående kursplan än den nuvarande, medan övriga två läromedel har beröringspunkter från båda kursplanerna. Vidare uppvisar samtliga läromedel i olika grad tendenser till att förmedla en statisk syn på kultur, men två av läromedlen gör det i en liten utsträckning. Då dessa två läromedel har fler förtjänster än brister har de bedömts som undervisningsmaterial med potential att kunna utveckla interkulturell kompetens. Avslutningsvis presenteras några förslag för vidare forskning inom området och reflektioner över vad resultaten kan innebära utifrån ett didaktiskt perspektiv.