Denna uppsats undersöker temat mat i övningsuppgifter i tre läromedel i svenska för invandrare (sfi) utifrån Skolverkets definition av interkulturell kompetens. I tidigare forskning om sfi-läromedel och interkulturell kompetens har temat mat inte varit det centrala studieobjektet. Syftet med undersökningen är att ta reda på huruvida de analyserade texterna främjar utvecklingen av interkulturell kompetens eller inte. De tre läromedlen Mål (2012), Rivstart (2014) och Framåt (2015) har granskats utifrån en kunskapskritisk analys med utgångspunkt i begreppen kulturoch interkulturell kompetens. Urvalet har gjorts med hänsyn till läromedlens utgivningsår utifrån det faktum att Skolverket 2012 införde en ny kursplan för sfi där interkulturell kompetens ingår som ett av utbildningsmålen. Studiens resultat och analys visar att de tre läromedlen varierar i sin samstämmighet med rådande styrdokument för sfi-undervisning. Ett av läromedlen har fler likheter med föregående kursplan än den nuvarande, medan övriga två läromedel har beröringspunkter från båda kursplanerna. Vidare uppvisar samtliga läromedel i olika grad tendenser till att förmedla en statisk syn på kultur, men två av läromedlen gör det i en liten utsträckning. Då dessa två läromedel har fler förtjänster än brister har de bedömts som undervisningsmaterial med potential att kunna utveckla interkulturell kompetens. Avslutningsvis presenteras några förslag för vidare forskning inom området och reflektioner över vad resultaten kan innebära utifrån ett didaktiskt perspektiv.

I denna kvalitativa studie undersöks sång som undervisningsmetod i svenska som andraspråk (SVA) för vuxna. Studien har ett induktivt perspektiv och utgår från några körledares, lärares och utbildningsledares kunskaper, erfarenheter och tankar, alla inom verksamheter där sång används som undervisningsmetod i SVA för vuxna. Sång som undervisningsmetod är ett eftersatt forskningsområde, särskilt när det gäller vuxna i svensk kontext. Resultatet i studien bekräftar dock internationell forskning som visar att viktiga språkförmågor som uttal, ordinlärning, ordföljd och även grammatik har fördelar av att tränas genom sång. Eftersom flera av dessa ofta är svåra för vuxna SVA-inlärare att tillägna sig, är en slutsats att sång är relevant som undervisningsmetod. Denna studie pekar även på betydelsen av sångval, metodik och organisation för att nå de positiva effekterna, aspekter som är svagt representerade i tidigare forskning. En slutsats är att informanterna i hög utsträckning arbetar i överensstämmelse med kunskap som finns inom andraspråkspedagogiken, men att sång som undervisningsmetod skulle kunna utvecklas ytterligare i ett ömsesidigt utbyte och lärande i mötet mellan musikpedagogiken och andraspråkspedagogiken, i både teori och praktik. Mer forskning, metodmaterial och specialskrivna sånger samt mer utbildning på området skulle förmodligen göra att fler lärare skulle känna sig trygga i att använda sång i SVA-undervisningen för vuxna, och det skulle bli lättare att motivera användandet av sång som undervisningsmetod.

Vissa elever blir inte godkända när de förväntar sig att bli det – så även inom utbildningen i svenska för invandrare (SFI). En del av dessa elever förstår inte heller att de inte är godkända eller varför de inte är godkända. Bakgrunden till denna studie var att jag själv kände ett behov av att förstå sambanden kring detta för att om möjligt minska problemet i mitt framtida yrkesliv. Syftet var att söka svar på varför vissa SFI-elever inte förstår sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen. Forskningsfrågorna som användes för att undersöka detta var följande: Får eleverna formativ bedömning i undervisningen och i så fall vilken? Har eleverna metakognitiv insikt och får de metakognitiv träning i undervisningen? Vilka andra faktorer har betydelse för elevernas förståelse för sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen? Metoden var att intervjua dels lärare, dels elever. Elva lärare svarade på en enkät med både bundna svarsalternativ och möjligheter till kommentarer.  Två SFI-elever som inte förstår varför de ännu inte är godkända intervjuades genom ett personligt möte med en elev i taget i knappt en timme. Det känsliga i studiens ämne gjorde att dessa intervjuer täckte även andra frågor. Resultatet visar på både överensstämmelse och diskrepans mellan lärarsvaren och elevsvaren. Överensstämmelsen gäller vissa anledningar till elevernas bristande självbedömning såsom utbildningsbakgrund, privat situation och syn på SFI. Diskrepansen gäller synen på hur undervisningen är upplagd, där lärarna uppger användande av många olika metoder för formativ bedömning och några för metakognition, men där eleverna inte uppger några metoder för formativ bedömning och uppvisar brister i sin egen metakognition. Eleverna känner inte till kursmålen, tror sig snart vara godkända och förstår inte varför de inte får skriva det avslutande provet. I diskussionen dras slutsatsen att dessa elever behöver mer formativ bedömning, bland annat genom mer återkoppling kring det de inte behärskar samt fler metakognitiva strategier, bland annat för att få svåra privata situationer att inverka mindre på inlärningen. Ytterligare faktorer som spelar roll för möjligheter till bättre självbedömning hos eleverna är deras uppnådda språknivå, beaktande av det faktum att de är vuxna samt SFI:s kontinuerliga intagning.

My aim with this study is to investigate the teaching strategies applied in teaching English to students with another mother tongue than Swedish. According to Second Language Acquisition (SLA) theory, factors such as age, language competence and mother tongue influence can affect language acquisition. SLA theory also states that multilinguals tend to select one of their languages as their primary source of information and this language is the language that most resembles the target language; Swedish and English are both Germanic languages and therefore share language closeness. Results showed that regardless of age and mother tongue, equal numbers of students chose to source Swedish only or both Swedish and their mother tongue when translating texts from English; only 3 chose to source their mother tongue only. There is to date little research that directly connects teaching approaches with SLA, particularly when dealing with multilingualism. I believe a potential area for research could be to investigate the possibility of developing teaching strategies that can potentially harness prior language knowledge. My investigation also showed that English is taught to native and non-native Swedish speakers alike through the medium of the Swedish language; that is to say the course books consist of English text with vocabulary translations and grammatical exercises from Swedish to English. A suggestion would be to reduce the use of the English to Swedish translation methods, particularly for students with a limited knowledge of Swedish, and incorporate into lessons more communicative teaching methods using authentic materials and real situations.

Forskning inom den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI) är småskalig. På de senaste åren har behovet av SFI-undervisning och kompetenta lärare ökat. Utbildningen ska förbereda eleverna att delta i samhället och en av de viktigaste kompetenserna är den digitala kompetensen. Skolor arbetar därför med digital teknik för att motverka den digitala klyftan som ökat i samhället. Uppsatsen fokuserar kring ämnet digital teknik kopplat till språkundervisning. I denna studie undersöks vad vuxna elever i SFI uttrycker om sin digitala kompetens som är en del av den svenska språkundervisningen i förhållande till den digitala klyftan. Detta ger lärare en insyn i hur elever tänker kring teknikanvändning i sin språkutbildning och en ökad kunskap, vilket bidrar till bättre undervisning. Intervjuer har utförts bland nio SFI-elever på en skola i mellan Sverige för att ta reda på deras tankar och erfarenheter om användandet av digital teknik i sin språkinlärning i och utanför klassrummet. Materialbearbetningen har analyserats genom en tematisk analysmetod, där intervjusvaren organiserats in i olika teman. Uppsatsens huvudteman är: tekniktillgångarna, teknikanvändningarna och digital teknik kopplat till kursplanen för SFI. Resultatet visar att SFI-elever inte alltid har tekniktillgänglighet hemifrån och behöver därmed stöd från skolan. Skolan har surfplattor men inga fungerande datorer, vilket gör att eleverna inte ges möjlighet att lära sig eller träna sig i att använda dator. Vidare arbetar skolan mer traditionellt, där läraren har klassrumsgenomgångar. Digital teknik används för att översätta ord, visa bilder och skriva texter. Dock använder inte eleverna tekniken för att uttrycka sig multimodalt eller designa sitt eget lärande. Konklusionen är att läraren behöver vara utbildad i hur digital teknik används i språkutbildningen. Det räcker inte med att eleverna använder teknik under lektionen, utan undervisningen och arbetssättet behöver också förändras. Det krävs att lärarna får ett nytt perspektiv på vad det innebär att lära sig i en digital lärmiljö. För vidare forskning är det av stort intresse att fortsätta undersöka lärarens tankar och erfarenheter om ämnet digital teknik i undervisningen.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning lärare inom SFI (Svenska för invandrare) har till uttalsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer besvarade av aktiva lärare inom svenska för invandrare i olika kommuner i Sverige. Informanterna har medverkat frivilligt och besvarat frågorna muntligt och/eller skriftligt. Svaren har sedan jämförts med tidigare forskning inom samma område. Forskningsfrågorna som har studerats är följande: Hur relevant anser lärarna att uttalsundervisning är i elevernas utbildning? Hur ser lärarnas förutsättningar att jobba med uttal ut? Hur värderar och prioriterar lärarna uttalsundervisning? Resultaten har visat att lärare inom svenska för invandrare uppskattar och prioriterar uttalsundervisning högt. De upplever att de har de material som behövs och även om de kan ha önskemål om förbättringar är intrycket att många är positiva. De som inte är helt positiva uttrycker en acceptans för förutsättningarna som råder. Forskning visar att för svagt uttal kan leda till sämre självkänsla och onödiga hinder för andraspråksinlärare både yrkesmässigt och socialt. Då en utförlig och noggrann uttalsundervisning är av så stor vikt behövs ytterligare fokus på uttal inom andraspråksinlärningen och mer forskning inom detta område.

I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer. I litteraturgenomgången redogörs för de uppsatser och rapporter som anses relevanta. Föregående skribenter har ett annat fokus men deras resultat är intressanta också för denna uppsats.Slutsaten i uppsatsen är att lärarna och övriga informanter på ett nytt och innovativt sätt ökar motivationen hos eleverna genom att varva praktiska och teoretiska lektioner. De exempel som undersökts visar att det går att förändra en utbildning som också den statliga utredningen om Sfi föreslog 2003 (SOU 2003:77). Ökar motivationen så ökar också studieviljan hos eleverna och om de grammatiska och språksystematiska undervisningsmomenten inte är alltför svåra kan de uppfattas både välvilligt och som viktiga av eleverna och mer hanterbara för lärarna.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.

This thesis explores the literacy practices in literacy history, in everyday life and in Swedish tuition for immigrants (sfi) of five Kurdish adults. The study analyses connections and dividing lines between literacy practices of the sociotextual domains of everyday life and literacy practices of the sociotextual domain of sfi. It also explores the interaction between literacy history and present literacy practices. Further, there is a focus on the connections between identification, learning and literacy practices. The methodological approach is inspired by ethnography, employing individual semi-structured interviews and classroom observation. Video documentation, audio recordings and field notes are used for documentation. Theoretically the study is influenced by the research field New Literacy Studies where literacies are conceived of assets of socially and culturally grounded practices. The interviews are analysed from two perspectives: focusing on content and on linguistic discursive practices. In the analysis of interviews and observations, a number of interacting aspects of literacy events and literacy practices are also researched, such as purpose, time, place, participants, verbal language and artefacts. A lack of connection between the participants’ notions of who they are and the identities offered to them in sfi impairs the conditions of their active participation in the literacy practices, and consequently also impairs their learning. Identities connected to literacy history are of importance in this process. To exemplify this, the professional career they had in Kurdistan is still of central importance for two of the participants of the study. This complicates their identification as sfi-students and their engaging in the literacy practices of the sfi-education. If sfi teachers know which identities from everyday life are important to their sfi students and try to find connections between the sfi teaching and these identities, the chances improve of the students accepting the identities which they are offered in the literacy events. Then it will also be more probable that the students’ participation in the literacy events in sfi will lead to deep learning. In the sfi classrooms, the participants take part in literacy events of everyday life. There are three types of overlap between the literacy practices of sfi and of everyday life. (1) Literacy events from other sociotextual domains take place in the sfi-classrooms, but without recontextualization into sfi. (2) Literacy events based in sociotextual domains of everyday life are recontextualized into sfi. (3) Literacy events belong to more than one sociotextual domain. In spite of these three types of overlap there are complications when it comes to students starting out from literacy practices of everyday life when they take part in the literacy practices of sfi. It is not possible to transmit literacy practices in their totality, from one sociotextual domain to another. The literacy practices are situated in a specific sociotextual domain and will undergo a transformation as they are based in a different sociotextual domain. On the other hand, it is possible for sfi students to make use of everyday micro practices (e.g. cooperation and non-linear reading) when they take part in the literacy practices of sfi.

The aim of this study is to examine, with a gender theoretical and conversational analytical framework, how teachers in Swedish for immigrants (SFI) distribute positive and negative assessments towards men and women in the classroom and what causes them. The purpose is further to examine how the assessments construct and actualize gender patterns in the education.   The thesis is divided into two major issues: How are positive and negative assessments ​​distributed between men and women in a class at Swedish for immigrants (SFI) and what causes these? How can the assessments ​​be related to constructing and actualizing gender? In order to achieve the research questions, four teachers have been observed in three different classrooms.   The result shows how assessments ​​in classrooms are caused by fostering the students into a gender-normative behavior and also into a desirable classroom behavior. Furthermore, the assessments ​​are caused by evaluating students work efforts in school work. The result also show how women are given more positive assessments ​​and men more negative, even though there are no major differences between how assessments are distributed between male and female students. In total, women are given more assessments than men in the classroom. With the hidden curriculum as an analytic tool, the results show how hidden teaching agendas and the teachers’ assessments to foster the students into these exists within an educational context for adult students. The study has also made visible how gender is both actualized and constructed in the assessments ​​the teachers express in conversation with the students.