Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde.I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande.Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt. Arbetssätten vi sett skiljer sig främst utifrån två aspekter; lärarnas syn på kommunikationens roll i språkundervisningen samt om de väljer att fokusera på texternas språk eller innehåll. Ytterligare en faktor vi fann intressant var hur olika lärarnas syn på språklexikonet var.

Läromedel utgör ofta en central del av undervisningen inom svenska för invandrare. Marknaden för dessa läromedel är bred med många aktörer, men saknar granskande organ. Valet av läromedel faller därför på läraren. Syftet med denna studie är att granska fem läromedel som används inom sfi, med fokus på representation, för att besvara frågeställningen: ”Hur ser representationen av kön ut i sfi-läromedel?”. För att synliggöra detta beräknas representation av kvinnor och män i läromedlens dialoger enligt en utvecklad form av Bechdel-test, som har använts för att belysa asymmetrisk representation i dialoger i både fiktion och kommunikation via sociala medier. Studiens andra frågeställning ”Vad talar män och kvinnor om i sfi-läromedel?” undersöker kopplingar mellan kön och samtalsämnen i dialogerna. Detta för att undersöka  huruvida dialogerna i sfi-läromedel följer samma mönster som studier kring samtalsämnen i autentiska samtal pekar på; kvinnors samtal rör sig kring den privata sfären, medan mäns samtal rör sig kring offentlig dito. Resultatet visar att endast ett av de valda läromedlen klarar testet samt att några tydliga indikationer på koppling mellan kön och samtalsämnen ej finns. Studien kan fungera som en ingång till att som lärare reflektera över de val av läromedel som görs och inspirera till vidare granskning av läromedel.

SammanfattningBakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lång tid utsatts för kritik, i många fall svepande sådan. Inte mycket uppmärksamhet har dock ägnats åt de läromedel som används på sfi. Syftet med denna uppsats är att i någon mån råda bot på detta genom att analysera två läromedel för sfi:s nivå B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrån att läromedel bör återspegla målen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi från 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). Frågeställningen behandlar i vilken mån läromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmågor som krävs för att uppnå målen för sfi. Detta kan i sin tur kopplas till Lev Vygotskijs och Michail Bachtins tankar om dialogens betydelse för inlärning, samt om scaffolding (stöttor), den nära utvecklingszonen och olika genrers betydelse. Metoden består i att systematiskt gå igenom respektive läromedel utifrån de olika kursmålen för att se i vilken mån materialen kan ge en kursdeltagare på sfi möjligheter att utveckla de förmågor som krävs för att nå målen för sfi, samt i vilken mån respektive läromedel kan kopplas till Vygotskijs och Bachtins idéer. Resultatet visar att Svenska till max i hög grad kan ge sina användare goda möjligheter att uppnå målen för sfi, medan så inte är fallet när det gäller SOMM. Svenska till max verkar författad med kursplan och Vygotskij och Bachtin för ögonen. SOMM däremot verkar ha tillkommit för att vara användbar i den verklighet som ofta råder för undervisningen på sfi, med kontinuerlig intagning av elever utan möjligheter att hålla ihop en grupp under en längre tid. För att Svenska till max ska kunna användas optimalt krävs nämligen att en grupp kursdeltagare arbetar tillsammans under lärares ledning. Hur läromedel används i undervisningen ligger emellertid utanför det här arbetets analys, utan den frågan är något för framtida forskning.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogikVårterminen 2009ABSTRAKTStålhammar, Gertie (2009). Den längsta vägen. Några kursdeltagares tankar omförutsättningarna att klara kursmålen för sfi. (The longest road. Some course participants’thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Undersökningens syfte var att belysa förutsättningar som ges kursdeltagarna vid Svenska förinvandrare (sfi) på studieväg 1 genom ett inifrånperspektiv. Frågan som ställdes var hursfiundervisningen och åtgärder kan utformas så att fler än de som nu når målen kan lyckas.En kvalitativ metod har använts. Sex invandrare som klarat, eller inom en nära tidförväntas klara, sfi från kurs A studieväg 1 och t.o.m. kurs D med godkänt betyg harintervjuats.Undersökningen bekräftar känd forskning, att det måste finnas ömsesidig respekt,meningsfullhet och användbarhet, samt delaktighet och medansvar, för att förutsättningarnaför måluppfyllelse ska finnas. Brister detta tar det onödigt lång tid att lära svenska eller så kanman inte komma ända till målen för kurs D men ändras förutsättningarna är det å andra sidaninte för sent att fullfölja studierna.Nyckelord: Alfabetisering, Förutsättningar, Svenska för invandrare (sfi)Handledare: Anna Sandell Examinator: Lena Lang

This study examines how the themes of Swedish society- and working life are depicted in two textbooks for SFI, (Swedish For Immigrants); Mål 2 and Samspråk 2. Do the students receive a language that is useful for an active life in society and on the labour market through this educational material? Mål 2 and Samspråk 2 have been reviewed partly by a hermeneutic content analysis, partly via two interviews and two phenomenological surveys, targeted towards students, and towards teachers. The interviews of the two teachers show that Mål 2 is suitable for pupils at the C-level and at the beginning of the D-level and that Samspråk 2 prepares the students well for the national and final D-test. The content analysis shows that among the 193 pages of Mål 2, only about 20 deal with the theme of working life, while the societal themes are dealt with in about ten pages, but also occasionally woven into the text. The diversity in today's Swedish society  does not appear in the text, writing tasks are not included in the  textbook and the student is not fully challenged linguistically by the sentence structure in the fictional texts, though the nonfiction texts are more sufficiently challenging. Regarding Samspråk 2, the societal life permeates the text, while the work theme is treated in four chapters of six. The content is clearly inclusive in terms of diversity and the text is linguistically challenging, for some pupils perhaps even too challenging. The survey targeted towards the teachers regarding Mål 2 gave 57 % positive responses and thus 43 % negative responses. Regarding Samspråk 2 there were not enough responses, only three. Regarding the student responses on Mål 2, 79 % of the student responses were positive, while 87 % of the student responses regarding Samspråk 2 were positive.

The purpose of this master's thesis is to find out what support students of Swedish for Immigrants (sfi) think they get from the public library during their study of the Swedish language. One important aspect in this essay is to examine whether the library can meet the need of Swedish-speaking meeting places where the sfi-students can practise their new language. The method used in this study is qualitative interviews. Nine sfi-students, one sfiteacher and one librarian have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has served as a theoretical starting point. The results of the study shows that most of the sfi-students interviewed frequently use the library. The students don’t seem to think that they have significant use of the library when learning Swedish and they don’t recognise the library as a meeting place. However, the study shows that what the students actually do at the library lead to communication in Swedish and we make the conclusion that the library to some extent meets their needs of a meeting place. Furthermore the respondents express a need of practising their new language with Swedish people and several of them think that the library can have the function of a meeting place for many immigrants with greater needs. The respondents also suggested future developments the library could do to further support sfi-students. We conclude that the library seems to have a potential in being a meeting place where immigrants can practise their Swedish.

Eftersom Svenska för invandrare (Sfi) både är ett allmänt debatterat område samtidigt som det är ett sparsamt kartlagt forskningsområde undersöker den här studien Sfi-utbildningen utifrån ett elevperspektiv. Genom en kritiskt fenomenologisk ansats ges elevernas enskilda upplevelser utrymme att höras. Med stöd av ett antal kritiskt fenomenologiska begrepp analyseras elevernas uttalanden för att ge en bild av de kringliggande strukturer som formar elevernas upplevelser. Med en kvalitativ ansats har 5 tidigare Sfi-elever intervjuats i en mindre stad i Sverige. Alla elever uttryckte positiva upplevelser trots att de har hört synpunkter från vänner som var frustrerade över att inte bli klara med utbildningen. Elevernas upplevelser formas av en rad olika faktorer som både kan kopplas till deras individuella förutsättningar men också tidigare och pågående traumatiska upplevelser, samhälleliga omständigheter och undervisningens kvalitet. En viktig del i övergången från Sfi till vidare studier och arbete var stödet från lärare och personer utanför utbildningen. Studiens slutsatser är att utbildningen fyllt sitt syfte för de intervjuade eleverna, men att urvalet till denna undersökning har påverkat resultatet då samtliga intervjuade elever hade tagit sig igenom utbildningen under en relativt kort tidsperiod och numera är etablerade i studie- och arbetsliv. Resultatet går att koppla till tidigare relevant forskning inom utbildning i svenska som andraspråk. Förslag på vidare studier är bland annat att undersöka gruppen elever inom Sfi- utbildningen som uppvisar en långsam kunskapsprogression och därmed tar längre tid för att slutföra utbildningen.

<p>With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory.</p><p>The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.</p>

<p>Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar</p><p>socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen</p><p>att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en</p><p>linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som</p><p>kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i</p><p>synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt</p><p>sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som</p><p>förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att</p><p>introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.</p>

With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory. The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.