No description available.

<p>Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. </p><p>Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker. Här framkommer att mina inspirationskällor bl a hämtar tankar från Piaget och Vygotskys teoreier om den aktiva individen som - i interaktion med sin omgivning och med hjälp av språket - själv skapar sin kunskap. </p><p>Jag finner i litteraturen stöd för tesen att inspirationskällorna präglas av en gemensam teoretisk grund. Jag finner också stöd för tesen att denna grundsyn måste få metodiska konsekvenser, och visar under rubriker-na "Autentiska inlärningssituationer", "Lärarrollen" och "Det sociala klimatet i klassen" vilka praktiska slut-satser författarna själva drar av sitt teoretiska resonemang. I den avslutande diskussionen ger jag min syn på det beslutsunderlag som arbetet har gett mig inför frågan om hur jag skall lägga upp min undervisning i svenska. Jag redovisar också mina personliga ställningstaganden utifrån detta underlag.</p>

<p>The purpose with this essay is to find out which demands the syllabus for the Swedish language make on the pupils in compulsory school compared to some active teachers’ point of view. The method I have used to find out is a qualitative interview, where I have interviewed four Swedish teachers of various professional experiences.</p><p>After the change of government in 1991, the new curriculum committee had a mission where the goal was to develop the best school in Europe. A national target was introduced and the goals were proposed to be of two kinds; goals to strive for and goals to achieve. A problem in this is that the knowledge that pupils in ninth grade will acquire, is formulated in such a manner so that not even experts in each subject would live up to the demands placed on the students. It is in many cases the teachers' task to break down these goals and present them in a simplified way so that the students can achieve the objectives that are set on them and nowhere in the goalsetting takes no account of the fact that many students go through a major change in their lives, namely puberty.</p> / <p>Syftet med denna uppsats har varit att se vad kursplanen i svenska ställer för krav på elever i grundskolan jämfört med på fältet verksamma pedagogers syn på det hela. För att få reda på det har jag använt mig av en kvalitativ intervju, där jag har intervjuat fyra pedagoger som alla är utbildade svensklärare men som har olika lång yrkeserfarenhet.</p><p>Efter regeringsskiftet 1991 fick den nya läroplanskommittén ett uppdrag där målsättningen var att utveckla Europas bästa skola. En nationell målstyrning infördes och målen föreslogs bli av två slag, mål att sträva mot och mål att uppnå. En problematik i detta är att den kunskap som eleverna i årskurs nio ska tillägna sig är formulerat på ett sådant sätt så att inte ens experterna på respektive skolämne skulle kunna leva upp till de krav som ställs på eleverna. Det blir i många fall lärarnas uppgift att bryta ner dessa mål och presentera dem på ett språkligt enklare sätt så att eleverna kan nå upp till de mål som är ställda på dem, och ingenstans i målformuleringen tas det någon hänsyn till att många elever går igenom en stor förändring i sitt liv, nämligen puberteten.</p>

<p>The purpose of this essay was to do a research about if the language in Swedish role-playing books is used correctly and if the composition along with the possible language errors makes the books hard to understand.</p><p>This research was also about to find out why these problems occurs and if the authors are aware of them.</p><p>I choose books from two Swedish role-playing games, <em>Eon</em> and <em>Drakar och Demoner</em>. I read them trough, noted the mistakes made and put them together in a scoring table. I also did a LIX-test on the books and interviewed one of the authors.</p><p>The results shows that the books to <em>Eon</em> is harder to read than the books to <em>Drakar och Demoner</em> and this agrees with the vision the authors of the books claims to have.</p><p>The results also shows that it is not only the language mistakes and the composition that makes the books hard to read, but also the choice of difficult words and badly formulated rules.</p>

This research aims to find out how a small sized school in western Sweden, where the experience regarding second language students is not very high, accept the challenge to find and use teaching methods adapted to the students. It will investigate what specific methods or theaching materials are used and why they have been chosen, all this with a focus on literacy learning. The method applied is qualitive interviews. Four teachers have been interviewed from three different grades. In the result and discussion the empiricism according to the four issues about teaching materials and choice of methods is presented. The results show that the teachers more or less use specific methods and materials. Among these are genre pedagogy and copying as methods for second language students learning swedish writing skills. The materials presented include something called ”ZickZack” and ” my words” and are used mainly during Swedish class.

<p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to get an insight on how the school has changed over the past years in terms of reading- and writing difficulties/dyslexia. In the literature studies I mention reading- and writing difficulties and the reasons why some people get these problems. Further on in the literature study it is written about what the education act and the curriculum say about the school’s duties towards pupils in need of special support.</p><p>The result contains interviews with one language pedagogue and one special pedagogue who work in two different municipalities. In addition I interviewed two former pupils who went to school 15-20 years ago.</p><p>I came to the conclusion that today’s schools have changed to the better for the pupils with difficulties. During the 1990’s the problems around dyslexia was getting attention in the society. This made the school more aware about reading- and writing difficulties/dyslexia and gave them more knowledge about the difficulties.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur skolan har förändrats under de senare åren vad gällande elever med läs- och skrisvårigheter/dyslexi. I litteraturgenomgången tas läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upp och vad det finns för bakomliggande orsaker till varför vissa personer får dessa svårigheter. Vidare står det om vad skollagen och läroplanen säger om skolans skyldigheter till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.</p><p>Undersökningen som behandlades i resultatet omfattade intervjuer med en språkpedagog och en specialpedagog som är verksamma i två olika kommuner samt intervjuer med två före detta elever med dyslexi som gick i skolan för cirka 15-20 år sedan.</p><p>Resultatet av undersökningen visade på att dagens skola har förändrats till det bättre för elever med dessa svårigheter. Under 1990-talet uppmärksammades dyslexiproblematiken i samhället vilket gjorde att skolan blev mer medveten och fick kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.</p>

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.</p><p>I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.</p><p>När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.</p><p>I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.</p><p>I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor.</p> / <p>In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions.</p><p>In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead.</p><p>When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement.</p><p>In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity.</p><p>In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills.</p><p>The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.</p>

<p>Det engelska språket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan på svenskan, bl.a. genom att vara det främsta långivande/lånförmedlande språket. Med dessa nya lån följer ofta svårigheter att anpassa orden till svensk grammatik. Målet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlånade substantiv böjs i plural på svenska: vilka böjningsformer som används, huruvida engelsk eller svensk böjning används oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om språkbrukare upplever pluralböjningen som något problematiskt. För att besvara dessa frågor genomfördes en undersökning av språket i bloggar samt en enkätundersökning. En lista med inlånade engelska substantiv från 1990 eller senare sammanställdes utifrån Nyordsboken – Med 2000 nya ord in i 2000-talet och användes som material till bloggundersökningen. Enkäten utformades med fokus på ordpar med både svensk och engelsk stavning, och ställde också frågan om informanterna undviker att använda pluralformer av de undersökta substantiven. Enkätundersökningen genomfördes bland två grupper: studenter och språkvårdare. Resultaten visade att majoriteten av substantiven i mitt material böjdes med den engelska pluralformen –s och bland de ord som böjdes med svensk pluraländelse dominerade –er, följt av –ar och –or. En kombination av engelsk och svensk pluralform förekom i ord som bimbosar och logosar. Det fanns flera indikationer på osäkerhet inför pluralböjning, t.ex. flera olika böjningsvarianter, reaktioner på enkäten, och språkvårdarnas oenighet. Anpassning till svensk stavning hade stor inverkan på böjningen i plural och verkar vara en bra strategi för att integrera engelska lånord i svenskan. Informanterna i enkätundersökningen tenderade att undvika ord med engelsk stavning mer än de med svensk stavning.</p>

<p>Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.</p><p>Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.</p><p>Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden. I gruppsamtalet har eleverna nästan lika många ord som läraren, vilket visar att eleverna klarar av att leda ett samtal på egen hand. Både lärare och elever efterfrågar diskussioner i svenskundervisningen, det vill säga att alla är delaktiga och att det blir ett dialogiskt klassrum. Båda lärarna anser att det förekommer problem med tystlåtna respektive pratsamma elever. För att förebygga detta bör man som lärare skapa samtalssituationer där alla får lika stort utrymme, exempelvis diskussioner i mindre grupper. En av lärarna i undersökningen menar att det bästa sättet att hålla igång ett samtal är att ställa bra och engagerande frågor som berör så många som möjligt.</p>

<p>Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter. Genom bandinspelning och protokoll har jag kunnat se mönster på makt-, kontroll- och dominansrelationen mellan läraren och eleverna. Gruppdynamiken i en vuxenklass är annorlunda än en lärar/elev relation inom skolans lägre stadier vilket gör att makt-, kontroll- och dominansförhållandet är intressant att undersöka. Lärarrollen medför en formell auktoritet där statusen och åldersrelationen till eleverna gör att läraren har en förutbe-stämd makt eller dominans men i relationen mellan vuxenstuderande och lärare försvinner den automatiska åldersstatusen då läraren i många fall är lika gammal eller till och med yngre än sina elever.</p><p>Förutom att åldersrelationen är annorlunda för en lärare som undervisar vuxna har också lärarrollen i stort förändrats på senare tid. Idag är lärarrollen mer av handledande karaktär än tidigare och det påverkar givetvis makt-, kontroll- och dominansförhållandet mellan lärare och elev. Läraren måste släppa på sin egen kontroll för att låta eleverna vara delaktiga. Detta vet eleverna om men det är ändå något som hindrar dem att ta steget fullt ut. Den traditionella lärarrollen är djupt rotad och eleverna vet att det är läraren som i slutänden bedömer vilket bromsar dem i deras eventuella försök att ta större plats i det språkliga samspelet.</p><p>Läraren har den innehållsliga, interaktiva och kvantitativa dominansen i klassrummet och genom sin position en viss makt men i det stora hela visar det sig att läraren mer domine-rar än att hon utövar makt gentemot sina elever. Läraren har kontroll över det som sker i klassrummet i de allra flesta fall men det finns de tillfällen då läraren får släppa på kontrollen och släppa in eleverna. Läraren låter eleverna vara delaktiga i arbetet men olika mycket under olika delar av lektionen.</p>