The aim of this study has been to examine how teachers’ Swedish teaching has changed by the use of digital tools. Life stories as a method was used to gain a deeper insight into the teachers’ lives. The material was then analysed by using the theoretical framework TPACK. Two questions have been formulated to achieve the aim of the study: How do teachers´ in grades 1-3 describe the change of their Swedish teaching by the use of digital tools? What affects teachers´ use of digital tools in Swedish teaching? The result shows that digital tools have changed the Swedish teaching as they give the teachers´ new ways to present the subject content. By using digital tools, the teachers´ state that they now are able to capture the student group more easily than before. IPad is the digital tool the teachers´ use the most. It is used primarily in the pupils´ writing process and teachers´ emphasize that the use of iPad makes it easier to visualize and illustrate the pupils´ texts. The result also shows that teachers´ attitude towards the use of digital tools in Swedish teaching was an aspect that did not affect their use of them. Although there were several other factors that did affect their use: The availability of digital tools at the school The support of digital tools Teachers´ views of the advantages and disadvantages of using digital tools

Barn idag möter ständigt olika kommunikationsmiljöer och behovet att kunna uttrycka sig genom olika uttrycksformer är därför stort. Skolan skall rusta framtida samhällsmedborgare och behöver således anpassa undervisningen utefter rådande samhälle. Därför behöver eleverna få kunskap om hur de producerar men även hur de konsumerar de texter som ofta innehåller ett stort flöde av olika intryck och inputs att sålla och värdera.   I tidigare forskning framgår det tydligt om vad multimodalitet innebär och hur multimodalitet uttrycks i undervisningen. Däremot saknas det forskning om hur lärare upplever den faktiska multimodala undervisningen. Inte minst saknas det forskning om hur lärare påverkas av bedömningssituationer när det kommer till att utveckla elevers multimodala kompetens. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om vilka förutsättningar som förefinns för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i svenskundervisningen Studien avgränsas till årskurs f-3 och avser besvara följande frågeställningar:    -        Hur arbetar verksamma lärare med multimodala uttrycksformer i sin undervisning?  -        I vilken utsträckning får eleverna möjlighet att utveckla multimodal kompetens?  -        Hur resonerar lärarna om bedömning av multimodal kompetens?   Denna kvalitativa studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lågstadielärare för att ta reda på deras uppfattningar om att arbeta multimodalt och elevers möjligheter att utveckla multimodal kompetens. Undersökningen gjordes med utgångspunkt i den sociokulturella teorins infallsvinkel om att lärande sker i mötet med andra.    Resultatet åskådliggör att arbete med multimodala verktyg genomförs men i olika utsträckning och att lärarna som är intervjuade känner stor osäkerhet om begreppet multimodalitet vilket visar sig i deras beskrivna arbetssätt. Slutsatsen dras att lärarnas uppfattningar om begreppet påverkar elevernas möjlighet att utveckla multimodal kompetens. Vidare behöver en revidering av det bedömningsunderlag som tillhör läroplanerna ske för att lärarna i studien skall känna förtrogenhet till arbetet med multimodalitet. / Children of today constantly encounter a rich variety of communication arenas, and the need for the ability to express oneself through various modalities is therefore significant. The school must equip future citizens of society and therefore need to adapt the teaching according to the prevailing society. Consequently, students need to acquire knowledge about how to produce, but also how to consume the texts that often contain a large flow of different impressions and inputs to sift and evaluate.  Previous research reveals how multimodality is expressed in actual teaching and focuses on the fact that teachers today feel uncertain about the concept. However, there is a lack of research on how the teachers experience actual multimodal teaching. Not least, there is a lack of research on how teachers are influenced by assessment situations when it comes to developing students´ multimodal competence. The purpose of this study is therefore to contribute knowledge about teachers’ perceptions of what conditions exist for conducting a multimodal working method in Swedish education. The study is limited to elementary school and intends to answer the following questions:    ·       How do active teachers work with multimodal forms of expression in their teaching? ·       To what extent do students can develop multimodal competence? ·       How do teachers reason about the assessment of multimodal competence?   This qualitative study was conducted through semi-structured interviews with six active primary school teachers to find out their perceptions of working multimodally and the student's ability to develop multimodal competence. The survey was based on sociocultural theory´s perspective that learning occurs in the interaction with others.    The results demonstrate that work with multimodal tools is implemented, but to various extent, and that interviewed teachers feel a great uncertainty about the concept of multimodality. The conclusion is that the teacher's perception of the concept affects the student's ability to develop multimodal competence. Furthermore, a revision of the assessment framework needs to take place for the teachers in the study to feel familiarity with the work of multimodality.

Ordspråk har fyllt många olika kommunikativa syften utifrån ett historiskt perspektiv, och vi stöter på dem bland annat i skönlitterära verk, sagor, fabler och sägner. Förr i tiden mötte elever sagor och fabler i svenskundervisningen på ett helt annat sätt än vad de gör idag som då lärde elever om etik, moral och konsekvens. Studiens syfte är att bidra med kunskap om årskurs 6 elevers förståelse för ordspråkens betydelse, för att synliggöra dess potential i värdegrundsarbetet i svenskundervisningen. Syftet omsätts i frågeställningar som berör elevers förståelse om ordspråk samt resonemang utifrån egna erfarenheter om ordspråk som behandlar värdegrundkontexten. Studiens teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och den sociala inlärningsteorin. För att uppnå syftet har kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Den kvantitativa är enkäter och den kvalitativa är gruppintervjuer. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att eleverna har övergripande god kännedom utifrån enkätsvaren om de ordspråk som inkluderats i studien. Under intervjuerna resonerade eleverna runt sanning, inkludering, vänskap och utanförskap utifrån egna erfarenheter och tankar med tillhörande exempel. Slutsatsen är att det finns stor potential i värdegrundsarbetet och i svenskämnet. I värdegrundsuppdraget kan ordspråk fungera som ett träningsverktyg, i att träna elevers sociala och emotionella kompetens i ett sociokulturellt sammanhang. Lärare kan få indikationer om var en elev befinner sig i sin kognitiva utveckling, och bearbeta aktuell klassrumsproblematik. Utifrån kunskapsuppdraget bör undervisning bygga på bland annat en balans mellan pedagogik,  kultur och värderingar. Ordspråkens potential i kunskapsuppdraget med utgångspunkt i svenskämnet fyller olika funktioner där läsförståelse, kommunikation, textförståelse, läsa mellan raderna och en elevs läskunnighet främjas. / Proverbs have fulfilled many different communicative purposes from a historical perspective, and we come across them, among other things, in works of fiction, fairy tales, fables and legends. In the past, students encountered fairy tales and fables in Swedish education in a completely different way than they do today, which then taught students about ethics, morality and consistency. The purpose of the study is to contribute knowledge about grade 6 students' understanding of the meaning of proverbs, in order to make visible its potential in the value-based work in Swedish education. The purpose is translated into questions that concern students' understanding of proverbs and reasoning based on their own experiences of proverbs that deal with the value-based context. The study's theoretical starting points are the sociocultural theory and the social learning theory. To achieve the aim, quantitative and qualitative methods have been used. The quantitative is surveys and the qualitative is group interviews. The interviews were transcribed and compiled based on a thematic analysis method. The results show that the students have an overall good knowledge based on the survey answers of the proverbs included in the study. During the interviews, the students reasoned around truth, inclusion, friendship and exclusion based on their own experiences and thoughts with associated examples. The conclusion is that there is great potential in the value-based work and in the Swedish subject. In the core value assignment, proverbs can function as a training tool, in training students' social and emotional competence in a sociocultural context. Teachers can get indications of where a student is in their cognitive development, and process current classroom issues. Based on the knowledge mission, teaching should be based on, among other things, a balance between pedagogy, culture and values. The potential of proverbs in the knowledge assignment based on the Swedish subject fulfills various functions where reading comprehension, communication, text comprehension, reading between the lines and a student's literacy are promoted.

I dagens klassrum finns en allt större andel flerspråkiga elever och hur detta kan bemötas för att en likvärdig undervisning ska kunna skapas kan av lärare upplevas utmanande. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 upplever att de arbetar med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen, för att förbättra lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som besvaras är: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att de inkluderar flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärarna att det finns med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och dess fokus på språkutveckling och socialt samspel. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att lärarna ser på flerspråkiga resurser på olika sätt och att dessa verkar vara avhängiga vilken skola lärarna undervisar på. Det visar även att lärarna ser möjligheterna och de goda effekterna av att nyttja elevers flerspråkiga resurser, men även utmaningar i form av brist på bland annat resurser och tid. / In today's classrooms, there is an increasing number of multilingual students, and how this can be dealt with to create equal teaching can be experienced by teachers as challenging. The aim is therefore to contribute with knowledge about how teachers in primary school grades 1–3 perceive that they are working to include multilingual resources in Swedish teaching, to improve learning in the multilingual classroom. The research questions that were answered are: To what extent and how do the teachers feel that they include multilingual resources in the Swedish teaching? What opportunities and challenges do teachers perceive with including multilingual resources in Swedish teaching? The theoretical framework for the study is based on Vygotsky's sociocultural theory and its focus on language development and social interaction. The material was collected through semi-structured interviews and analyzed through thematic analysis. The results show that the teachers look at multilingual resources in different ways and that these seem to depend on which school the teachers teach at. It also shows that the teachers see the opportunities and the good effects of using students' multilingual resources, but also challenges in form of a lack of resources and time, among other things.

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng</p><p>KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp</p><p>Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2007</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Sofie Andersson & Sara Hellqvist</p><p>Film som text?</p><p>En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet</p><p>__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37</p><p>Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?</p><p>Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.</p><p>Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.</p><p>Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet</p><p>Postadress Gatuadress Telefon Fax</p><p>Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p> / <p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng</p><p>KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp</p><p>Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2007</p><p>ABSTRACT</p><p>Sofie Andersson & Sara Hellqvist</p><p>Film as text?</p><p>A study about attitudes to and the use of the moving picture in Swedish teaching, in upper secondary school.</p><p>__________________________________________________________________________ Pages: 37</p><p>The purpose of this essay is to contribute to the debate of what the Swedish subject shall contain and about the moving picture’s status in Swedish teaching.</p><p>The questions at issue are:</p><p>How do the Swedish teachers relate to film as text in their teaching? How do the teachers use moving pictures in their teaching and what is it they want to achieve? What possibilities and obstacles do the teachers experience?</p><p>To be able to answer these questions, an interview study with eight teachers has been done.</p><p>The main result is that the teachers in the survey consider film as a good tool in Swedish teaching but they think literature is more important. In what way the teachers use moving pictures depends on what they consider important in Swedish teaching.</p><p>Keywords: Film in school, film in Swedish teaching, film as text</p><p>Postadress Gatuadress Telefon Fax</p><p>Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen på gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslärare. Vi har jobbat utifrån olika frågeställningar där den viktigaste lyder: Varför är det viktigt att låta det vidgade textbegreppet få större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslärare på fyra olika skolor. En kvalitativ enkätundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet från detta arbete är att filmanvändandet skiljer sig åt på en mängd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsättningar för film i undervisningen.</p> / <p>Our purpose with this thesis is to explore the pedagogical possibilities of using film in the Swedish subject in high school, mainly so by interviewing teachers working with a subject primarily concerning film analysis (Filmkunskap). We have worked with different issues as the most important is: Why is it important to use a wider text concept to a greater extent in the Swedish subject? The study was conducted with eight qualitative interviews with teachers in the Swedish subject and in the Filmkunskap subject at four different schools. A qualitative survey complements these interviews. The main results of this work is that the use of films differ in a number of points comparing the two examined subjects and it also seems as schools today generally have all the technical possibilities for using film in teaching.</p>

The aim of this study was to examine how a group of teachers in the same primary school work with fiction read-alouds in the Swedish teaching. The collected material was analysed by using Langer’s (2005) theory about imagination worlds. Two questions were then formulated to answer the purpose of the study: How do the teachers plan their fiction read-alouds in Swedish teaching? and How do the teachers describe the implementation of their read-alouds? The result shows that all of the teachers plan their fiction read-alouds with different types of preparation. This preparation includes: choosing the right book, which the teachers claim is dependent on several factors such as the students’ knowledge level or interests; reading the book before the read-aloud; and introducing the book in an interesting way during the read-aloud, which creates a pre-understanding of the content. Lastly, the teachers revealed that a large part of their planning work consists of creating post-reading tasks which are primarily aimed at developing students’ writing. The result also shows that the teachers have distinct rules for the implementation of their read-alouds. These rules help the teachers create favourable conditions for engaging students in the world of fiction. During read-alouds, the teachers embody the text through the use of their voices and body language. The importance of conversation during the read-aloud, with the primary purpose of helping students understand the content of the story, was also emphasized. The teachers also claim that conversation also gives their students a chance to think out loud and to reflect on the reading, thus gaining the opportunity to share each other’s thoughts.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 SAMMANFATTNING Sofie Andersson &amp; Sara Hellqvist Film som text? En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet __________________________________________________________________________ Antal sidor: 37 Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor. Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur. Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING / HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 ABSTRACT Sofie Andersson &amp; Sara Hellqvist Film as text? A study about attitudes to and the use of the moving picture in Swedish teaching, in upper secondary school. __________________________________________________________________________ Pages: 37 The purpose of this essay is to contribute to the debate of what the Swedish subject shall contain and about the moving picture’s status in Swedish teaching. The questions at issue are: How do the Swedish teachers relate to film as text in their teaching? How do the teachers use moving pictures in their teaching and what is it they want to achieve? What possibilities and obstacles do the teachers experience? To be able to answer these questions, an interview study with eight teachers has been done. The main result is that the teachers in the survey consider film as a good tool in Swedish teaching but they think literature is more important. In what way the teachers use moving pictures depends on what they consider important in Swedish teaching. Keywords: Film in school, film in Swedish teaching, film as text Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Vårt syfte med denna uppsats är att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen på gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslärare. Vi har jobbat utifrån olika frågeställningar där den viktigaste lyder: Varför är det viktigt att låta det vidgade textbegreppet få större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslärare på fyra olika skolor. En kvalitativ enkätundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet från detta arbete är att filmanvändandet skiljer sig åt på en mängd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsättningar för film i undervisningen. / Our purpose with this thesis is to explore the pedagogical possibilities of using film in the Swedish subject in high school, mainly so by interviewing teachers working with a subject primarily concerning film analysis (Filmkunskap). We have worked with different issues as the most important is: Why is it important to use a wider text concept to a greater extent in the Swedish subject? The study was conducted with eight qualitative interviews with teachers in the Swedish subject and in the Filmkunskap subject at four different schools. A qualitative survey complements these interviews. The main results of this work is that the use of films differ in a number of points comparing the two examined subjects and it also seems as schools today generally have all the technical possibilities for using film in teaching.

Digitala verktyg har blivit allt viktigare inslag i grundskolans skrivundervisning. Forskning inom området har undersökt olika aspekter av digitaliserad undervisning i svenska, men det saknas forskning som fokuserar på användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i ämnena svenska och svenska som andraspråk.  Syftet med denna studie är därför att belysa hur verksamma lärare i årskurs 1–6 arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Materialet till studien samlades in via tre fokusgruppsamtal med tre deltagande i varje samtal. En grupp bestod av både svensklärare och SVA-lärare, en grupp bestod endast av svensklärare och en grupp endast av SVA-lärare. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar inga tydliga skillnader vad gäller användandet av digitala verktyg i svenska och svenska som andraspråk. En tydlig likhet är att alla lärare som deltog i fokusgrupperna använde liknande program i sin undervisning för att stötta eleverna framåt i skrivundervisningen genom anpassning till elevers individuella behov. Genom resultatet kan vi visa att verksamma lärare individanpassar användningen av digitala verktyg men att de inte särskiljer skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk.