Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen för hur svensklärare på högstadienivå kan planera, anpassa och analysera sin normkritiskt inspirerade undervisning. En förståelsemodell, med elevernas blivande som kärna, presenteras som sammanfattningen av forskningen och teorierna om normkritiskt inspirerad undervisning grundad i postperspektiven. Förståelsemodellen blir sedan testad som ett analysverktyg på empiriskt material från en muntlig examination i svenskämnet för niondeklassare. Slutsatsen är att niondeklassarna har mycket gemensamt med postperspektivens förhållningssätt. De delar speciellt postepistemologins förhållningssätt till kunskap. Eleverna anser kunskap står i relation till makt och de ifrågasätter objektiviteten både hos fakta och hos deras eget perspektiv. Niondeklassarnas förhållningssätt liknar också det hos postetiken och det hos ett nomadiskt subjekt. Samhällets värden är någonting att omförhandla om så krävs. De har en relativt reflexiv blick på identitet. När eleverna talar om världen och identitet återkommer både revolt och maktlöshet. Denna slutsats visar att en förståelsemodell grundad i postperspektiven fungerar som analysverktyg för normkritiskt inspirerad svenskundervisning. Den preciserar niondeklassarnas förhållningssätt till värden, identitet och kunskap. Det abstrakta i förståelsemodellen kan bidra till förståelsen av normkritiskt inspirerad undervisning, men den undflyr också några av de konkreta problemen med att planera, anpassa och analysera undervisningen. / The purpose of this work is to contribute for second school Swedish teachers understanding of how to plan, adjust and analyze norm critical inspired Swedish teaching.  An understanding-model, with the pupils becoming as the core, is presented as a summary of the research and theories about norm critical education grounded in the postperspectives. This understanding-model is being tested as a theoretical analyze tool on empirical material from an oral exam in Swedish language for ninth graders. The conclusion is that the ninth graders have much in common with the ratio of postperspectives. Especially do they share the postepistemological ratio about knowledge. The pupils see that knowledge stands in relation to power and they question the objectivity of both facts and of their own perspective. The ninth graders ratio also has similarities with the ratio of postetic and a nomadic subject. Values in society is something to renegotiate if necessary. They share a somewhat reflexive onlook at identity. When the pupils speak about the world and identity both revolt and powerlessness recure. This conclusion shows that the theoretical understanding-model grounded in the postperspectives work as an analyze tool of norm critical inspired Swedish teaching. It pinpoints the ninth graders ratio to values, identity and knowledge. The abstractness of the understanding-model can contribute to the understanding of norm critical inspired Swedish teaching, but it escapes some of the problems of planning, adjusting and analyze the teaching.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

De AI-drivna språkmodellernas ökade tillgänglighet innebär nya utmaningar och möjligheter inom svenskundervisningen. Med hjälp av verktyg som ChatGPT kan elever generera högkvalitativa texter inom loppet av bara sekunder, vilket har ändrat förutsättningarna för hur uppgifter kan konstrueras i ämnet. Syftet med detta arbete var att utforma och utvärdera en didaktisk design där ChatGPT var den primära resursen för undervisning i berättarteknik och stilistik i svenska. Designen testades genom en intervention där en gymnasieklass fick agera skrivcoacher till ChatGPT och bearbeta noveller med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp. Arbetsmomentet avslutades med muntliga redovisningar där eleverna reflekterade över sina arbeten. En analys av de muntliga redovisningarna visade att ChatGPT verkar ha underlättat för eleverna att göra litteraturvetenskapliga och lingvistiska analyser. Detta främst genom att verktygets interaktiva funktioner gav eleverna agens i arbetet och kunde användas för att visa hur litteraturvetenskapliga begrepp påverkar en skönlitterär text. Undervisningsmetoden medförde även en processorienterad syn på skönlitterärt skrivande och gav insikter om generativ AI som medium. Eleverna upplevde undervisningsmetoden som rolig och betydelsefull, men de ansåg inte att den avsevärt ökade deras arbetsmotivation. Därutöver förekom det att eleverna kopierade tolkningar som hade gjorts av ChatGPT i stället för att utföra egna analyser. Det uppstod även svårigheter med bedömningen då det stundtals var svårt att skilja på elevernas och ChatGPT:s analyser. / The increased availability of the AI-driven language models has resulted in new challenges and opportunities for teaching Swedish. With the help of tools like ChatGPT, students can generate high-quality texts in a matter of seconds, which has changed the conditions for how assignments can be constructed in the subject. The purpose of this work was to design and evaluate a didactic design where ChatGPT was the primary resource for teaching storytelling techniques and stylistics in Swedish. The design was tested through an intervention in upper secondary school, where the students acted as writing coaches for ChatGPT and produced short stories using literary concepts. The work phase ended with oral presentations in which the students reflected on their work. An analysis of the oral presentations showed that ChatGPT seems to have made it easier for the students to make literary and linguistic analyses. This is primarily because the tool's interactive functions gave the students agency in the work and could be used to show how literary concepts affect a fictional text. The teaching method gave the students a process-oriented view on writing fiction and provided insights into generative AI as a medium. The students viewed the teaching method as fun and meaningful, but they did not feel that it significantly increased their work motivation. In addition, some students copied interpretations made by ChatGPT instead of performing their own analyses. There were also difficulties with the assessment as it was sometimes difficult to distinguish between the students' and ChatGPT's analyses.

Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till. / On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other.  The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.

The purpose of the study is to get a picture of how active teachers in middle school work with digital media and digital tools in relation to reading aloud. The study is based on qualitative semi-structured interviews with twelve active teachers who teach Swedish in middle school. The study has been based on a hermeneutic perspective where the analysis of the material presented has been processed alternately between parts and the whole to gain a deeper understanding of how digital tools in connection with reading aloud are practiced and applied in teaching. The results show that digital reading aloud occurs at the schools included in the study. Scope and working methods vary, but there is agreement among the informants that the integration of digital tools in reading aloud sessions can contribute to increased commitment and motivation among the students. Earlier research presented in the essay reinforces the reasoning. The benefit of the study has been to contribute knowledge about how teachers in a digitalized society can integrate digital aids and digital tools in reading sessions to increase the student's motivation and engagement. / Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma lärare på mellanstadiet arbetar med digitala medier och digitala verktyg i förhållande till högläsning. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv verksamma lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där analysen av det material som presenteras har bearbetats växelvis mellan delar och helhet, för att få en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg i samband med högläsning praktiseras och appliceras i undervisning.    Resultatet visar att digital högläsning förekommer på de skolor som ingått i studien. Omfattning och arbetssätt varierar men en samstämmighet finns hos informanterna gällande att integrering av digitala verktyg i högläsningssessioner kan bidra till ökat engagemang och motivation hos eleverna. Tidigare forskning som presenteras i uppsatsen visar och förstärker resonemanget. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskaper om hur lärare i ett digitaliserat samhälle kan integrera digitala hjälpmedel och digitala verktyg i högläsningssessioner för att öka elevernas motivation och engagemang.

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.