Fibromyalgi är en folksjukdom som främst drabbar kvinnor. I dagens läge finnsdet inga bot av sjukdomen. Sjuksköterskor kommer i kontakt med personer medfibromyalgi på många olika vårdinstanser, detta på grund av att personer medfibromyalgi är predisponerade för många olika besvär. Studiens syfte är att utredaom det finns vetenskaplig grund för vårdpersonal att rekommendera personer medfibromyalgi att använda sig av akupunktur eller massage för symtomlindring.Studien är utformad som en litteraturstudie och leder fram till slutsatsen attakupunktur kan tas med i behandlingen av fibromyalgi och att det behövs merforskning kring massage för att säkerställa det vetenskapliga underlaget.Resultatet i denna studie pekar på ett starkt samband mellan symptomlindring ochmassage. / Fibromyalgia is a widespread disease that primarily affects women. At presentthere is no cure of the disease. Nurses will come in contact with people withfibromyalgia in many different care areas, partly because people withfibromyalgia are predisposed to a variety of disorders. The Study aims toinvestigate whether there is scientific basis for health care professionals torecommend people with fibromyalgia to use acupuncture and massage forsymptom relief. The objective is whether there is scientific evidence torecommend acupuncture and / or massage for symptom relief in patients withfibromyalgia. The method of this study is systematic review and conclude thatacupuncture should be included in the treatment of fibromyalgia. More researchabout massage is required to ensure the scientific basis. The results of this studysuggest a strong correlation between symptomatic relief and massage.

Bakgrund: Lungcancer är efter bröstcancer den andra vanligaste cancerformen i världen och den cancerform med högst mortalitet. Diagnostisering sker ofta i ett sent skede då symtom sällan yttrar sig tidigt i sjukdomsförloppet. Patienter med lungcancer kan ha många olika omvårdnadsbehov, däribland symtomlindring, som sjuksköterskan behöver bemöta. Personcentrerad vård och omvårdnad förespråkas för att kunna bemöta patienters individuella och multidimensionella behov vid lungcancer, men forskning gällande patienters erfarenheter av det saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka erfarenheter av personcentrerad omvårdnad hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på tio vetenskapliga artiklar. PEO (Patient-Exposure-Outcome)-strukturen användes vid databassökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt kvalitetgranskades de tio artiklarna. Artiklarna analyserades utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt där meningsenheter, koder, subkategorier och slutligen huvudkategorier formades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier (inom parentes); Betydelsefulla relationer (Vikten av en god relation mellan patient och sjuksköterska, anhörigas stöd), vikten av personcentrerad symtomlindring (Erfarenheter av utebliven symtomlindring, erfarenheter av god symtomlindring), vikten av personcentrerad information (Behov av information och kommunikation, behov av anpassad information, erfarenheter av anpassad information och god kommunikation), personcentrerad planering av vården (Vikten av personcentrerad planering, delaktighet i vårdplanering). Konklusion: Resultatet visade på att personcentrerad omvårdnad i vissa fall implementeras vid lungcancer och anses positivt ur ett patientperspektiv. Det framkom också att det finns utrymme för förbättring genom att i större utsträckning implementera en personcentrerad omvårdnad vid lungcancer.

Ottosson, B. & Skog, S. Åtgärder för att symtomlindra depression eller nedstämdhet hos äldre - en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Många äldre lider av nedstämdhet, vilket kan vara ett tecken på depression. Det anses ofta inte som något att söka vård för då det till stor del räknas som en naturlig del av åldrandet. De symtom på nedstämdhet som ignoreras då är: ökad oro, känsla av hopplöshet, sömnsvårigheter, minskad aptit och viktminskning.Metod: En litteraturstudie med 10 kvantitativa artiklar, artiklarna delades in i fyra kategorier som de sedan presenterades genom. Nivån av symtom mättes med Geriatric depression scale (GDS).Syfte: Målet med den här litteraturstudien var att undersöka och beskriva åtgärder som kan användas för att lindra depressionssymtom eller nedstämdhet hos äldre.Resultat: Alla studier hade inte signifikanta sänkningar av GDS i slutet av studien men alla hade det under tiden studien pågick. Den minsta sänkningen av GDS var 4,34 % med minnesterapi (Wang 2005) och den högsta sänkningen var efter interventionen med konst då GDS minskade med 66 % (Ching-Teng M.fl. 2019).Konklusion: Det sammanfattade resultatet visade att alla interventioner gav bra resultat under tiden studien varade. Enligt de procentuella beräkningarna så var det konst (66 %), mindfulness (50,7 %) och Qi-Gong (41,3 %) som gav bäst resultat enligt GDS skalan.Nyckelbegrepp: Depressionssymtom, geriatrik, nedstämdhet, sjuksköterska, symtomlindring. / Ottosson, B. & Skog, S. Strategies to ease depression symptoms or blues in the elderly - a literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science), 2020.En litteraturstudie med 10 kvantitativa artiklar, artiklarna delades in i fyra kategorier som de sedan presenterades genom.Background: Many elderly people suffer from the blues, which can be a sign of depression. It is not often considered something to seek care for as it is largely regarded as a natural part of aging. The symptoms of depression that are then ignored are: increased anxiety, feelings of hopelessness, insomnia, decreased appetite and weight loss.Method: A literature review of 10 quantitative articles, the articles were selected into 4 different categories and then presented through these. Symptoms were measured with the geriatric depression scale (GDS).Aim: The main purpose of this literature study was to investigate and describe what measures that can be used to prevent or alleviate depression symptoms or the blues in the elderly.Results: All the studies did not have significant reductions of GDS at the end of the study but they all had it during the study. The smallest reduction of GDS was 4.34 % with reminiscence therapy (Wang 2005) and the highest decrease was after the intervention with art when GDS decreased by 66 % (Ching-Teng M.fl. 2019).Conclusion: The summarized results showed that all interventions produced good results during the study. According to the percentage calculations, art (66 %), mindfulness (50.7 %) and Qi-Gong (41.3 %) gave the best results according to the GDS scale.Keywords: Blues, depression symptom, geriatric, nurse, symptom relief.

Vem har nytta av en siffra?– En fallstudie av ett förbättringsarbete med syfte att förbättra och kvalitetssäkra smärtbehandling för palliativa patienter i regionsansluten specialiserad hemsjukvård.   Bakgrund: Palliativ vård, vård i livets slut, ändrar fokus från bot till lindring. Det viktigaste målet för palliativ vård är symtomlindring och smärta är det symtom som har störst betydelse för livskvalitet. Numeric Rating Symptom Scale, NRS, har visat sig underlätta utvärdering och kvalitetssäkring av smärtbehandling.   Syfte: Förbättringsarbetets mål var att förbättra smärtbehandlingen för inskrivna patienter. Studiens syfte har varit att hitta motiverande faktorer samt undersöka medarbetarnas upplevelse av förbättringsarbetet.   Metod: Nolans modell för förbättring och PDSA-hjul enligt Deming, fiskbensdiagram och 5p-kartläggning av mikrosystemet har använts i förbättringsprojektet. Både kvalitativa och kvantitativa data har inhämtats till studien av förbättringsarbetet. Intervjuer har utförts och analyserats med innehållsanalys.   Resultat: NRS fanns dokumenterat för utvärdering av smärtbehandling i 15 % av patientbesöken och enhetens medelvärde för NRS per vecka var 4 eller lägre. Studien visar att medarbetarna har kunskap om hur NRS ska användas och mäta men att förståelse för varför och för vem skull detta är viktigt saknas.   Slutsats:Deltagande i detta förbättringsarbete har ökat kunskapen bland medarbetarna. Diskussioner visar på ett skifte från individ till system och en förflyttning av fokus mot patientens behov och involvering samt förståelse för målet med vård utförd av arbetsplatsen. / Does the number count? – A case study of an improvement project focusing pain management routine in specialized palliative care.   Background:Palliative care, end-of-life care, change focus from cure to comfort, ease and relieve symptoms. Management of symptoms are important palliative care and pain have a big effect on patient’s quality of life. Numeric Rate Symptom Scale, NRS, have proved to help medical units to evaluate pain management.   Purpose:  The aim of the improvement work was to improve pain management routine for patients. The purpose of the study was to find motivating factors and to find how employees ‘experiences the improvement initiative.    Method: Nolan´s model of improvement with PDSA cycles from Deming, Ishikawa diagram and description of micro system 5p wereused for the improvement project. The study was based on a qualitative and quantitative data collections. The interviews were analysed by content analysis.    Results:NRS are used in 15 % of evaluation of pain management and the average NRS where 4 or less. Data from the study shows knowledge among employees´about how to use NRS and what NRS is made to display but lack knowlegde of why and for whom.   Conclusions: This project created common learning through participation in the improvement project. Focus are starting to change and more discussions shifting from individual to system level about patient involvement and consensus on aim of care.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela världen och det är viktigt att utveckla och följa upp den typen av vård. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar och skall involvera mer än det fysiska i omvårdnaden. Det är viktigt att också lägga märke och ta hand om det psykiska, sociala och andliga. Ett stort mörkertal och brister har identifierats inom den palliativa vården som måste förbättras.  Motiv: 2018 vårdades ca 19% av palliativa patienter i sitt eget hem. Många patienter som är hemma i livets slutskede skickas mellan sjukhus och hemmet för att tillslut dö på sjukhuset trots att deras vilja kanske var att dö hemma. Därför är det viktigt att se hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan på vårdavdelningar samt i hemsjukvården är med sitt arbete och vad som kan förbättras.  Syfte: var att kartlägga och jämföra hur nöjda distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvård samt på vårdavdelning är angående sin insats i palliativ vård.  Metod: En kvantitativ jämförelsestudie med stratifierat urval. En enkätundersökning skickades ut till åtta vårdavdelningar och till femton kommuners hemsjukvård. Deltagarna var distriktssköterskor och sjuksköterskor i norra Sverige, totalt deltog 83. Insamlad data analyserades i Jamovi och presenteras med Chi square test samt Fischer’s exact test.  Resultat: En signifikant skillnad där distriktssköterskor alternativt sjuksköterskor i hemsjukvården är mer nöjd med symtomlindring vad gäller oro/ångest (p=0.038) samt smärta (p=0.021) upptäcktes. Vid jämförelse mellan hemsjukvård och vårdavdelning kring hur nöjd distriktssköterskan eller sjuksköterskan är med sin egna insats framkom en signifikant skillnad där de på vårdavdelningen var mindre nöjd.  Konklusion: En påvisad skillnad kan ses mellan distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården eller på vårdavdelning vad gäller symtomlindring, vidareutbildning samt läkarkontakt. Fler studier behöver utföras för att få ett mer rättvist resultat.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom hemsjukvård har till uppgift att bland flera andra arbetsuppgifter även symtomlindra patienter med palliativt vårdbehov som lider på grund av fysiska, psykiska, psykosociala eller existentiella orsaker. Palliativ vård innebär ett personcentrerat synsätt där kärnan ligger i att se hela människan och inte bara sjukdomen eller det för stunden framträdande symtomet. Palliativ vård bedrivs inom flera verksamheter med olika huvudmän. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av symtomlindring vid palliativ vård i hemsjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt utfördes på 16 artiklar som hittades genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarnas resultat analyserades med inspiration av integrativ metod. Genom analys framkom tre kategorier med sex underkategorier gällande sjuksköterskors erfarenheter av symtomlindring vid palliativ vård i hemsjukvård. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård behöver kunskap och kompetens inom palliativ vård och symtomlindring. Det behöver även finnas ett fungerande samarbete med ansvarig läkare för att kunna erbjuda patienten en personcentrerad vård och symtomlindring. Att arbeta som sjuksköterska i hemsjukvård kan i arbetet med palliativ vård ge en känslomässig påverkan i form av frustration och oro. Slutsats: För att patienter med palliativt vårdbehov inom hemsjukvård ska få optimal symtomlindring krävs att sjuksköterskor har kunskap och tidigare erfarenhet, vilket påverkar i vilken utsträckning patienters symtom blir lindrade. Det är även viktigt att det finns en fungerande samverkan med ansvarig läkare i primärvård. Läkares engagemang, kunskap, tid och intresse för palliativ vård är avgörande för kvaliteten på vården. / Background: Nurses in home care have the task of among several other tasks, also relieving symptoms of patients with palliative care needs who suffer due to physical, menthal, psychosocial or existential causes. Palliative care involves a person centered approach where the core lies in seeing the whole person, not just the disease or the currently prominent symptom. Palliative care is conducted in many different activities with different principals. Aim: The aim was to describe nurses experiences of symptom management in palliative care in home care services. Method: A qualitative literature review was performed on 16 articles found through searches in the databases CINAHL, PubMed and PsychInfo. The result of the articles were then analyzed with inspiration from an integrative method. Through analysis three categories emerged with six subcategories regarding nurses experiences of symptoms relief in palliative care in home care. Results: The result showed that in order for nurses to be able to offer the patient optimal symptom relief, conditions were required in form of time, right prescriptions, commitment and collaboration with the district physician. Nurses' experience and knowledge of palliative care were also important for the outcome of the effect of symptom relief, as increased experience provided greater security in symptom relief. Regardless of previous experience and knowledge level, more training in symptom relief was requested. Deficiencies in collaboration with the district physician could create anxiety and frustration among the nurses. Conclusion: In order for patients with palliative care needs in home care to receive optimal symptom relief, it is required that nurses have knowledge and previous experience, which affect the extent to which patient´s symptoms are alleviated. It is also important that there is a functioning collaboration with the responsible doctor in primary care. The doctor's commitment, knowledge, time and interest in palliative care are crucial for the quality of care.