This essay covers the importance of information architecture principles and the study of usability of a governmental mobile version of its website. This study is directed for users with vision impairments and elders who use the website during the corona pandemic. The main problem in the area of usability lies within the design principles of usability which are described under this investigation study. By using a qualitative study this investigation tries to find out the behaviors of chosen target groups and find out how they interact with the mobile website and finding the information needed. The conclusion of this study was that the authority’s website is well designed but still has some issues that can be solved. For example, some symbols, multimedia screen reading quality and enhanced navigational descriptions for the chosen target audience with visual impairments and elder users. However, this essay contains a small target audience during investigation. For better results the further study may include a larger target audience and a mix method in both qualitative and quantitative studies of the investigation problem.

No description available.

En växande population av äldre internetanvändare kräver anpassningar p.g.a.synnedsättning. Anpassbara användargränssnitt kan hjälpa användare att själv kontrollera hur information på webben visualiseras. Färg och textstorlek spelar stor roll för läsbarheten av texter på webben. Javascript och dess ramverk Vue.js och React.js används för att bygga användargränssnitt p.g.a. dess separering av Viewlagret från resten av innehållet. I denna studie jämförs hastigheten på ett anpassbart användargränssnitt verktyg skapat i Vue.js respektive React.js på en webbsida med övervägande textinnehåll. Ett experiment utförs som automatiskt mäter hastigheten på verktyget i Vue.js respektive React.js via ett skript som körs genom Tampermonkey / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I förskolan är delaktighet, socialt samspel och lek centrala, samtidigt som det för barn med synnedsättning eller blindhet kan vara en utmaning. Personalen har oftast ingen tidigare erfarenhet av barn med synnedsättning eller blindhet, vilket gör att de vanligtvis har en låg kompetens kring att arbeta med dessa barn. Syftet är att undersöka hur förskolepersonal beskriver arbetet med delaktighet och socialt samspel för barn med synnedsättning eller blindhet. Studien har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med femton rektorer, förskollärare och barnskötare. De beskriver sitt arbete med delaktighet, socialt samspel och lek för barn med synnedsättning eller blindhet. Intervjuerna har analyserats med tematisk analys. Resultatet visar hur personalen använder sig av olika lärstrategier för att barn med synnedsättning eller blindhet ska känna delaktighet i verksamheten, känna att de ingår i ett socialt samspel med kamraterna och få vara med i leken. Personalen beskriver att det är viktigt att utgå från barnens egna erfarenheter gällande olika leksituationer. Syntolkning blir ett viktigt lärverktyg att använda för att tydliggöra för barnet vad som händer runt omkring och skapa förförståelse till det som händer, detta möjliggör delaktighet i aktiviteterna. Resultaten diskuteras i relation till ramverket för delaktighet. Ramverket beskriver att delaktighet gäller alla som verkar i förskolan och i alla aktiviteter som händer under en dag på förskolan.

I vårt dagliga liv navigerar vi genom livliga stadsmiljöer fyllda med bilar, bussar och cyklister som kommer från olika håll. Oavsett om det är medvetet eller omedvetet, prioriterar vi vår säkerhet och vidtar åtgärder för att förhindra olyckor i denna dynamiska miljö. Anmärkningsvärt nog huserar våra ögon 70 procent av kroppens känselceller, vilket gör att vi kan fånga 80 procent av våra upplevelser genom synen.   Men hur navigerar personer med synnedsättning i dessa miljöer för att undvika faror?  Syftet med detta arbete är dels att undersöka vilka hjälpmedel som finns tillgängliga generellt, men också att utforska hur Luleås stadsmiljö och offentliga platser är utformade för att vara tillgängliga och underlätta orienteringen för personer med nedsatt syn. För att få svar på frågeställningarna i denna rapport har en litteraturstudie och fallstudie genomförts. Fallstudien inkluderar platsanalyser för att undersöka hur stadsmiljön modifieras för att tillgodose individer med synnedsättning. Dessutom har intervjuer genomförts med fyra personer som har olika grader av synnedsättning. Intervjuerna fokuserade främst på de utmaningar och hinder de möter när de navigerar i stadsmiljön, vilka hjälpmedel de använder och deras åsikter om hur tillgängligheten kan förbättras. Resultaten tyder på att de nuvarande alternativen för assistans huvudsakligen består av olika tekniska hjälpmedel, såsom teknikkäpp, ledarhund, ledsagare, GPS och appar.  Problem och hinder som observerades under platsanalysen, samt de som nämndes under intervjuer, inkluderar plötsliga avslutningar av tillgängliga ledstråk, övergångställen utan kupolplattor, svårigheter att orientera sig mot huvudentrén till kulturenshus på grund av saknade ledstråk, kontrastmarkeringar samt bristande information om gångvägs- och områdesombyggnationer innan de påbörjas.

The purpose of this study was to describe the prevalence of self-reported visual and neck/shoulder complaints among individuals with a low vision diagnosis. The study also aimed to examine whether there was an association between the degree of self-rated visual and the neck/shoulder complaints. There was a questionnaire survey that was conducted on patients that visits an eye center in a county in central Sweden. There were a total of 18 people participated in the survey, between 17-92 years old. The questionnaire contained 22 questions and was analyzed with SPSS. The results showed how the distributions of answers were to the questions about the respondents’ vision respectively of respondents’ musculoskeletal problems. Results also showed that there was an association between the degree of self- rated visual difficulties and the degree of self- rated neck/shoulder disorder. The results in this study support the hypothesis that a relationship exists between visual and musculoskeletal problems. / Syftet med denna studie varatt beskriva förekomsten av självskattade syn och nacke/skuldra besvär hospersoner med ögonsjukdomar. Studien syftade också till att undersöka om det fannsett samband mellan graden av självskattade synbesvär och självskattade besvär inacke/skuldra. Enkätundersökning genomfördes på patienter som besökte ensyncentral i ett län i mellersta Sverige. Totalt 18 personer deltog iundersökningen, inom ålderskategorin 17-92 år gamla. Enkäten innehöll 22 frågorinklusive bakgrundsfrågor om kön och livsfaktorer som sedan analyserades medhjälp av databasen SPSS. Resultaten visade hur fördelningarna av svaren påfrågorna om respondenternas syn respektive muskuloskeletala problem. Resultatetvisade också att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan graden avsjälvbeskattade synbesvär och graden av självbeskattade nacke/skuldra besvär.Resultaten ger stöd för hypotesen att det finns en relation mellan öga-nacke/skuldrabesvär hos synsvaga individer.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur avståndsvisus och andelen synnedsättningar i en hjälpsökande mexikansk population förändras med sfärisk korrektion. Vidare syftade studien även till att undersöka om det fanns någon skillnad i avståndsvisus mellan olika åldersgrupper samt mellan stads- och landsbygdsområden. Metod: Studien genomfördes på olika platser i regionerna Tabasco, Campeche och Chiapas i Mexiko under en volontärresa med den svenska organisationen Vision For All. 485 personer deltog varav 165 män och 320 kvinnor. Medianålder var 52 år (43–61 år), yngsta personen var 7 år och äldsta 90 år. En subjektiv binokulär refraktion utfördes med hjälp av flipprar och/eller provglas och eventuella synfel korrigerades med sfärisk korrektion. Binokulärt avståndsvisus mättes före och efter sfärisk korrektion på en Snellen-tavla med E-hakar. Synnedsättningar delades in i kategorierna måttlig synnedsättning (&lt;0,30–0,12) och svår synnedsättning (&lt;0,12). Resultat: I hela populationen förbättrades medelvisus från 0,54 ± 3 rader till 0,89 ± 2,3 rader. Störst förändring i medelvisus fanns i åldersgruppen 51-65 år. Med sfärisk korrektion minskade andelen synnedsättningar från 19% till 4,7% varav antalet måttliga synnedsättningar minskade mest. Ingen statistisk signifikant skillnad fanns mellan stads- och landsbygdområden vad gäller avståndsvisus och andel synnedsättningar. Slutsats: Studien visar att okorrigerade synfel är vanligt förekommande bland hjälpsökande i Mexiko. Med endast sfärisk korrektion förbättrades avståndsvisus signifikant och tre av fyra synnedsättningar elimineras. / Purpose: The main purpose of the study was to investigate how distance visual acuity and the prevalence of visual impairments in a Mexican population seeking visual aid change with spherical correction. Furthermore, the study also aimed to examine if distance visual acuity differed between age groups and between urban and rural areas.  Methods: The study was performed in different areas in Tabasco, Campeche and Chiapas in Mexico during volunteer work with the Swedish organization Vision For All. In total 485 people participated, 165 men and 320 women. Median age was 52 years (43-61) and the age ranged from 7 to 90 years old. Binocular subjective refraction was performed with flippers and/or trial lenses and uncorrected refractive errors were corrected with spherical powers. Binocular distance visual acuity was measured before and after spherical correction using a Snellen E-chart. Visual impairments was categorized as moderate visual impairment (&lt;0.30-0.12) and severe visual impairment (&lt;0.12). Results: The mean distance visual acuity in the entire sample changed from decimal 0.54 ± 3 rows to 0.89 ± 2.3 rows. The greatest improvement in mean distance visual acuity after spherical correction was seen in those aged 51-65 years old. The prevalence of visual impairments reduced from 19% to 4.7% with spherical correction alone, the greatest reduction was seen in the category of moderate visual impairment. No significant differences in visual acuity or visual impairment were found between urban and rural areas. Conclusion: Uncorrected refractive errors were common among people seeking visual aid in southern Mexico. With spherical correction visual acuity significantly improved and the majority of the visual impairments were eliminated.

Retinitis Pigmentosa (RP) är en ögonsjukdom som leder till blindhet, sjukdomsförloppet varierar från individ till individ och det finns för närvarande ingen botande behandling. Att utveckla en synskada successivt och bli tvungen att anpassa sig efter en ny vardag skapar osäkerhet och ett stort lidande. Hjälpmedel som underlättar vardagen mottages motvilligt och den synskadade förnekar vanligtvis sin situation. Som sjuksköterska är det viktigt att ha förståelse för den synskadades situation och lidande för att kunna skapa en god vårdrelation. Problemet är att det finns lite forskning inom området, vilket leder till upprepade missförstånd och ett vårdlidande för patienten. Syftet med studien är att beskriva hur det är att leva med vetskapen om att ha en sjukdom som leder till blindhet och hur den förändrande vardagen upplevs och hanteras. Vi har valt att analysera biografier för att få patientens beskrivning av sin subjektiva upplevelse och den metod som Dahlborg Lyckhage beskriver har stått till grund för analysen. I analysen framkom fyra huvudteman med underteman som ligger till grund för resultatet. De fyra huvudtemana är: svårigheter med att acceptera sin sjukdom, de första stegen till hantering, att bli sedd som blind och att bli vän med sin sjukdom. Vi har funnit liknande resultat i andras studier och resultatet upplevs som relevant för den vård som sjuksköterskan praktiserar. Det är viktigt att synliggöra och uppmärksamma dessa personers livsvärld då RP är en vanlig ögonsjukdom och det är omöjligt att veta när en synskadad patient kommer in genom dörren till avdelningen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Denna studie har sökt svar på vad eleverna i årskurs fyra har för kunskap, förståelse och tankar kring vit käpp. Studien ville också söka svar på om eleverna fick någon information om detta ämne ute i skolorna. För att finna svar på dessa frågor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkätundersökning i fyra klasser i årskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har använt sig av både ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt. Teoretiska grunder såsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gång.   Resultaten av telefonintervjuerna visar på att det inte finns någon gemensam strategi i de utfrågade skolorna, ifall någon undervisning om olika synnedsättningar och den vita käppen förekommer. Flera skolor hade bara sådan information ifall det fanns en elev med synnedsättning på skolan. Enkäten visade att 13 av 74 elever visste eller trodde sig veta vad den vita käppen betyder och används till. De flesta eleverna trodde att käppen användes av någon som var gammal och behövde stöd. Tyvärr fick bara två av fokusgruppsintervjuerna användas i resultatet då det var föräldrar som inte svarade på förfrågan att få använda det helt anonyma intervjumaterialet. De två fokusgruppsintervjuer som fick användas visar att eleverna inte tänkt så mycket på den vita käppen, personer med synnedsättning eller blindhet. Studien visar också att de inte hade så mycket kunskap kring ämnet. Men väldigt entydigt var det genom alla intervjuer att eleverna var vetgiriga kring ämnet. Tankar som ändå kom fram var att de tyckte det var synd om personer med synnedsättning eller blindhet, att de gärna ville hjälpa och i varje intervju kom det fram vissa våldstankar kring just själva käppen som ett vapen. Studiens resultat visar att detta är ett ämne som skulle behöva aktualiseras.   Hela samhället behöver hjälpas åt för att ge barnen en lagom ryggsäck med nyttig och allmän kunskap och i detta inkluderas kunskap kring personer med synnedsättning, blindhet och den vita käppen. Kunskaper och öppna diskussioner kväver fördomar som ibland kan uppkomma i det tysta. Det behöver komma fram positiva förebilder både i massmedia, skola, skollitteraturen och i det ”vanliga” mötet mellan människor. Om eleverna får möta det ”ovanliga” leder det till att det inte blir så konstigt utan det ”ovanliga/annorlunda blir ”vanligt”. Detta skulle underlätta för de personerna med synnedsättning att känna sig mindre stigmatiserade och mer förstådda.

No description available.