Att känna och höra sin väg är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur synskadades möjligheter ser ut när det kommer till orientering i en urban stadsmiljö och hur taktila ledstråk kan användas i kombination med ljud för att samspela med den fysiska miljön på ett större öppet torg. Undersökningen har utgått från Stora torget i Västerås för att ha en fysisk plats att koppla arbetet till. Arbetet har utförts för att stödja personer med synnedsättning på en plats där det kan upplevas svårt att navigera sig.  Material har samlats in med metoder som platsanalys, observation och intervjuer för att försöka skapa förståelse för synskadades möjligheter till orientering och hur förutsättningarna i den fysiska miljön ser ut. Resultaten hjälpte till att ringa in ett område för arbetet, frågeställningarna har speglats i teorier om stadens struktur, auditiv perception, ljudmiljöer och även de förutsättningar som finns i den byggda miljön som synskadade kan använda i orienteringssyfte. Det samlade materialet från studier av undersökningar och teorier har sedan använts som grund till gestaltningsförslaget. Genom tillägg i den befintliga miljön har nya vägar skapats i syfte att främja inkludering, bidra till ökad tillgänglighet och en känsla av trygghet vid orientering. / To hear and feel your way is a thesis in Information design with emphasis on spatial design. The purpose with this work is to investigate the posibilities for people with visual impairment when it comes to orientation in an urban environment, and how tactile guide pathways can be used in combination with sound to interact with the physical environment in an large square. The investigation was based on Stora torget in Västerås to have a physical place to connect the work to. The work has been carried out in order to support people with visual impairments in an urban space where it can be difficult to navigate.  Material has been collected using methods such as site analysis, observation and interviews to try to create an understanding for the possibilities of visually impaired persons for orientation, and how the conditions looks like in the psysical environment. The results helped framing the area for the work, the questions were reflected in theories like city structure, auditory perception, sound environments and also the conditions that exist in the built environment that visually impaired can use for orientation purposes. The collected material from the studies with methods and theories has then been used as the basis for the design proposal. Through additions to the existing environment, new ways has been created with the aim to promoting inclusion, contributing to increased accessibility and a sense of security in orientation.

Den här studien syftar till att synliggöra hur elevassistenter som arbetar hos elever med synnedsättning upplever sitt uppdrag och yrkesroll. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och tidigare forskning. Studiens resultat grundar sig på elevassistentens berättelser om sina upplevelser och erfarenheter. Fenomenologin står fast vid att respondentens upplevelser och erfarenheter är det som är i fokus i studien. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna kontaktades av syncentralen eller fått information från specialpedagogiska skolmyndigheterna om studiens syfte och mål. Studien bygger på berättelser från fyra elevassistenter om deras upplevelser och erfarenheter kring uppdraget samt yrkesrollen. Resultatet visar på oklara förhållanden gällande elevassistentens uppdrag och yrkesroll i skolans verksamhet. Det framgår att elevassistenterna huvudsakligen arbetar med hjälpmedel, syntolkning eller lärarens arbetsuppgifter. I det framgår även att skolledningen behöver utveckla sin kunskap kring elevassistentens uppdrag och yrkesroll hos elever med synnedsättning. Fortbildning både efterfrågas och behövs inom hela denna verksamhet. / This study aims to highlight how student assistants working with students with visual impairment perceive their assignment and professional role. The study is based on a phenomenological approach and previous research. The study results are based on the student assistant's stories about their impressions and experiences. The phenomenology firmly holds that the respondent's impressions and experiences are in the focus of the study. The study was conducted with semi-structured interviews. The respondents were contacted by the vision center or received information from the special education school authorities about the purpose and objectives of the study. The study is based on stories from four student assistants about their impressions and experiences regarding the assignment and the professional role. The results show ambiguous relationships regarding student assistant assignments and professional role in school activities. It can be seen that the student assistants mainly work with aids, visual interpretation or the teacher's tasks. It is also evident that the school management needs to develop their knowledge regarding the assignment and the professional role of the student assistant for students with visual impairment and continuing education is needed throughout the operations.

There is a lot of talk about the necessity of creating accessibility within cities, but is it created for everyone? A multitude of different disabilities exists and this study focuses on the accessibility for the visually impaired in Stockholm. Persons with visually impairment have it more difficult to participate in the physical and social environment on the same terms as a person with full vision, and it is therefore important to create an environment where they can participate. The group of visually impaired is highly diverse with many kinds of impairments and their own needs, which makes it difficult to create only one solution. In Sweden there are laws and regulations regarding accessibility. The municipality of Stockholm uses the laws as a foundation for their guidelines and work with accessibility adjustments.  The purpose with this thesis is to give an insight to the problems in the urban environment that the visually impaired experience and how they can be solved, and to raise awareness of the deficiencies in the urban environment. To fulfil the purpose a literature study and a case study have been conducted. The case study is composed of observations of the urban environment and its adjustments in design and interviews with four persons with different kinds of visually impairments. The focus during the interviews has been on the everyday experiences and struggles created by the design and what kind of aids they use. An interview with the Traffic Administration Office (Trafikkontoret) regarding their work with accessibility, have been done to complement the case study. The results are showing that the probing cane, guide dog, an accompanying person, GPS and apps are the most commonly used aid tools. The tools are typically used in combination with each other, but are not sufficient enough to let the visually impaired independently move around in new environments. Digital aid which is not dependent on adjustments in the urban environment are being tested, however adjustments in the physical environment will still remain important. The biggest problems in the city are obstacles blocking the walking path and large open spaces. Open spaces can be improved by distinctive guide paths. Contrasts in colour and structure have been a huge aid to discover obstacles and elements such as crossovers and bus stops in the environment. / Det pratas mycket om vikten av att skapa tillgänglighet i städer, men blir det anpassat för alla? Det finns många olika funktionsnedsättningar och den här studien har valt att undersöka hur tillgängligheten är för synskadade i Region Stockholm. Personer med synskador har svårare att delta i den fysiska och sociala miljön på samma villkor som personer med fullt seende och det är därför viktigt att skapa förutsättningar för att de ska kunna delta. Gruppen synskadade är en väldigt heterogen grupp med många olika typer av synnedsättningar som har olika behov och det blir därför svårt att skapa en lösning som fungerar bra för alla. Sverige har olika lagar som sätter en grund för hur tillgänglighet ska arbetas med. Stockholms stad följer dessa och har de som grund till sina riktlinjer för tillgänglighetsanpassningar och arbetet kring det.  Syftet med detta arbete är att få en inblick i vilka problem synskadade personer kan uppleva när de rör sig i stadsmiljön och hur de skulle kunna lösas, och med det öka kunskapen om vilka brister det finns. För att kunna uppfylla syftet har en litteraturstudie samt en fallstudie gjorts. Fallstudien består av platsobservationer för att studera hur stadsmiljön är anpassad för synskadade, och intervjuer med fyra individer med olika synskador. Intervjuerna innehåller framförallt deras vardagliga problem och hinder de möter i utformningen av stadsmiljön, vilka hjälpmedel de använder samt deras önskemål om förbättringar. Fallstudien har även kompletterats med en intervju med Trafikkontoret för att få en inblick i hur de jobbar.  Resultatet visar att de hjälpmedel som finns att användas idag huvudsakligen är teknikkäpp, ledarhund, ledsagare, GPS och appar. Dessa kombineras vanligtvis med varandra, men ingen av de är tillräckligt bra för att en synskadad person ska ta sig fram på egen hand i nya miljöer. Digitala hjälpmedel som inte är beroende av fysiska anpassningar testas och är under utveckling, men anpassningar i stadsmiljön kommer fortsatt vara viktigt. De största problemen i stadsmiljön är att ta sig runt hinder som blockerar vägen och stora öppna ytor. Öppna ytor kan förbättras genom tydliga ledstråk. Kontraster i både färg och struktur är till stor hjälp för att upptäcka hinder och andra inslag i stadsmiljön som övergångsställen och busshållplatser.

In the last few years, and especially since the start of the COVID-19 pandemic, healthcare services have been moving online. Today, patients can book appointments with doctors and read their medical records in apps and web services. It is important that these services are equally accessible to all patients, regardless of for example disability. This study aims to identify opportunities and challenges in adapting these digital healthcare services towards increasing accessibility for screen reader users with visual impairments. Eight people with visual impairments participated in the study, whereof five had complete vision loss and three had low vision. First, the participants were interviewed about their experiences of using screen readers as well as their views on digital healthcare. Secondly, a usability test was conducted on an existing system at the online health service provider Kry. The interviews indicated that screen reader users face a lot of accessibility barriers online, and therefore might be hesitant towards using digital healthcare. Yet, accessible digital healthcare can bring positive consequences such as making people with visual impairments more independent in handling medical documents and communication with clinicians. Many of the common barriers mentioned, such as unlabelled buttons and missing alternative text for images were found in the usability test of the Kry app. Some barriers even caused dead ends, resulting in that only three out or eight tasks in the usability test were completed by all the participants. From the results of the interviews and usability test, this study proposes a set of recommendations for achieving screen reader friendly online services. The recommendations include for example prioritising simple navigation, always providing alternative text and to test with assistive technology. The recommendations are applicable to other types of services as well, although they might be extra important in the digital healthcare sector where accessibility is of extra high importance. / De senaste åren och speciellt sedan COVID-19 tog fart har delar av sjukvården börjat flytta ut på internet. Idag finns det en rad olika appar som patienter kan använda för att träffa läkare och för att läsa sina journaler. Det är väldigt viktigt att dessa tjänster är tillgängliga för alla patienter, oavsett om man till exempel har en funktionsnedsättning. Denna studie undersöker vilka möjligheter och utmaningar den digitala sjukvården står inför vad gäller tillgänglighetsanpassning för personer med synnedsättningar som använder skärmläsare. Åtta personer deltog i studien varav tre hade nedsatt syn och fem helt saknade synperception. Deltagarna blev först intervjuade om sina erfarenheter av att använda skärmläsare samt sin syn på digital vård. Efter det fick de göra ett användbarhetstest av den digitala vårdappen Kry. Intervjuerna visade att personer med synnedsättningar stöter på många olika typer av tillgänglighetsproblem på internet. Därför är vissa personer tveksamma till att använda digitala vårdtjänster. Om digitala vårdtjänster var väl anpassade för skärmläsare skulle de däremot kunna hjälpa personer med synnedsättningar att bli mer självständiga vad gäller till exempel hantering av medicinska dokument och kommunikation med läkare. Många av de vanligaste tillgänglighetsproblemen på internet, så som omärkta knappar och utebliven alternativ text, påträffades under användbarhetstestet av Kry-appen. Vissa av problemen var så pass allvarliga att de ledde till att deltagarna fastnade i appen. Detta gjorde i sin tur att endast tre av de åtta uppgifterna som var del av testet löstes av samtliga deltagare. Baserat på resultaten från intervjuerna och användbarhetstestet föreslår denna studie en rad rekommendationer för att göra digitala tjänster bättre anpassade för skärmläsare. Rekommendationerna innebär bland annat att prioritera enkel navigation, att alltid ha alternativ text till bilder samt att aktivt testa digitala tjänster med skärmläsare. Rekommendationerna är applicerbara på de flesta typer av digitala tjänster, men är extra viktiga att använda inom digital vård eftersom det måste vara tillgängligt för alla.

Vilka möjligheter har elever med måttlig synnedsättning att lära självständigt och tillsammans med andra? Studiens syfte är att undersöka hur elever med måttlig synnedsättning i skolår 1-5 använder assisterande teknik, det vill säga hjälpmedel och digitala verktyg, som stöd i lärsituationen. Undersökningen fokuserar på aktiviteterna i klassrummet och hur lärare arbetar med att utveckla sin undervisningspraktik med assisterande teknik. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats och metoden är fältstudier med deltagande observationer och intervjuer. Totalt har fyra skolor och klassrum besökts för fältstudier. Elva pedagoger har deltagit i fyra gruppintervjuer. Studien visar att det finns en osäkerhet kring att undervisa elever med synnedsättning eftersom det är en heterogen grupp och synnedsättning är en sällan förekommande funktionsnedsättning. Skolornas möjligheter att erhålla beprövad erfarenhet eller att få utbildning inom området har därför varit begränsad. Vidare framkommer att eleverna med synnedsättning har god tillgång till assisterande teknik men att det råder en osäkerhet hos pedagogerna kring hur tekniken kan användas. I studien framkommer att pedagoger har en stark ambition att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med synnedsättning men att de behöver stöd på flera nivåer i detta arbete. Resultatet visar att nuvarande stöd inte är tillräckligt. Det behövs en plan för hur ett effektivt stöd kan byggas upp gällande assisterande teknik för elever med synnedsättning i relation och i samklang med en plan för digitalisering som omfattar alla elever. Pedagoger som undervisar elever med synnedsättning behöver en verksamhetsnära och konkret stödfunktion som hjälper dem att göra undervisningen tillgänglig för eleverna så att assisterande teknik används på ett ändamålsenligt sätt såväl självständigt som för gemensamt lärande. Studiens resultat är användbara för dem som skall planera och genomföra undervisning för elever med synnedsättning i grundskolan samt för de instanser som skall stödja skolhuvudmannen i detta arbete. / What opportunities do pupils with moderate visual impairment have to learn independently and with others? The aim of the study is to investigate how pupils with moderate visual impairment in school years 1-5 use assistive technology which means digital tools and technical aids, to support the learning situation. The study focuses on the activities in the classroom and how teachers work on developing their teaching practice with assistive technology. The study has a qualitative ethnographic approach and the method is field studies with participatory observations and interviews. In total, four schools and classrooms have been visited for field studies. Eleven teachers have been interviewed in four interview situations. The study shows that there is uncertainty about teaching pupils with visual impairment as it is a heterogeneous group and visual impairment is a rarely occurring disability. The schools' possibilities of obtaining proven experience or getting education in the area have therefore been limited. Furthermore, it appears that the students with visual impairment have enough access to assistive technology but that there is an uncertainty among the teachers about how the technology can be used. The study shows that educators have a strong ambition to create an accessible learning environment for pupils with visual impairment, but need support at several levels in this work. The study clarifies that current support is not sufficient. There is a need for a plan for effective support built up for pupils with visual impairment in relation and in agreement with a plan for digitization, for all pupils. Educators who teach students with visual impairment need an operational and concrete support function that helps them make the teaching available to the students so that assistant technology is used in an appropriate manner both independently and for collective action. The study's results are useful for those who are to plan and carry out teaching for pupils with visual impairment in compulsory school and for local school authority that will support the school principal in this work.

<p>The purpose of the study was to learn how social structures can enable accessibility, by asking persons with visual impairment about their experiences of accessibility in the public environment in the city of Stockholm. Eleven adults with visual impairments, living in the city of Stockholm, were interviewed using two separate focus groups. The study was carried out with the objective to allow for the participants to be involved in the research process. The resulting data was analyzed on the basis of Nancy Fraser’s theory on social justice, focusing on the conceptions; needs, politicised needs, redistribution, recognition and misrecognition. Qualitative findings were reported on the participants’ descriptions of; the Handicap Political Programme of Stockholm as a programme encompassing high ambitions with limited practical influence on every day life, barriers and facilitators for accessibility in the city of Stockholm and equality as one consequence of a society accessible for people with visual impairment. The study illustrated that different facilitators, depending on the context, and intervention by the society are required in order to enable accessibility for all members of society.</p>

<p>Företaget Multilens tillverkar glasögon med förstoringsoptik för personer med kraftigt nedsatt syn och stort behov av mer ljus när de läser. Det finns hjälpmedel som förstoringsglas, men med dagens LED-teknik vill Multilens undersöka möjligheten att tillverka glasögonbågar med LED-teknik implementerad i bågarna.  Detta projekt har genom designmetoderna Personas, Scenarios och Quality Function Deployment undersökt vilka funktioner ett par glasögonbågar med implementerad LED-teknik ska innehålla för att personer med behov av den sortens hjälpmedel ska kunna använda dem. Resultatet blev ett antal funktioner på Tytoglasses i form av kravspecifikationer. Tytoglasses har sedan visualiserats i form av en tredimensionell modell.  Denna tredimensionella modell illustrerar hur de olika funktionerna implementerats på glasögonbågarna och hur de är tänkta att fungera.</p>

The purpose of the study was to learn how social structures can enable accessibility, by asking persons with visual impairment about their experiences of accessibility in the public environment in the city of Stockholm. Eleven adults with visual impairments, living in the city of Stockholm, were interviewed using two separate focus groups. The study was carried out with the objective to allow for the participants to be involved in the research process. The resulting data was analyzed on the basis of Nancy Fraser’s theory on social justice, focusing on the conceptions; needs, politicised needs, redistribution, recognition and misrecognition. Qualitative findings were reported on the participants’ descriptions of; the Handicap Political Programme of Stockholm as a programme encompassing high ambitions with limited practical influence on every day life, barriers and facilitators for accessibility in the city of Stockholm and equality as one consequence of a society accessible for people with visual impairment. The study illustrated that different facilitators, depending on the context, and intervention by the society are required in order to enable accessibility for all members of society.

Företaget Multilens tillverkar glasögon med förstoringsoptik för personer med kraftigt nedsatt syn och stort behov av mer ljus när de läser. Det finns hjälpmedel som förstoringsglas, men med dagens LED-teknik vill Multilens undersöka möjligheten att tillverka glasögonbågar med LED-teknik implementerad i bågarna.  Detta projekt har genom designmetoderna Personas, Scenarios och Quality Function Deployment undersökt vilka funktioner ett par glasögonbågar med implementerad LED-teknik ska innehålla för att personer med behov av den sortens hjälpmedel ska kunna använda dem. Resultatet blev ett antal funktioner på Tytoglasses i form av kravspecifikationer. Tytoglasses har sedan visualiserats i form av en tredimensionell modell.  Denna tredimensionella modell illustrerar hur de olika funktionerna implementerats på glasögonbågarna och hur de är tänkta att fungera.

Det ingår i ögonsjuksköterskans arbetsuppgifter att mäta synfunktioner och att informera om undersökningsresultat. Det kan kännas svårt att lämna information om att patientens syn inte uppfyller gällande synkrav för körkort, då informationen kan påverka patientens livskvalité negativt. Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskans erfarenheter av att informera patienten om att synkraven för körkort inte uppnås. En intervjustudie genomfördes där nio ögonsjuksköterskor medverkade. En kvalitativ innehållsanalys utfördes sedan på insamlad data. Tre kategorier framkom: personcentrering vid informationstillfället, patientreaktioner påverkar informationstillfället samt omständigheter påverkar informationstillfället. Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna var djupt involverade i körkortsärenden och de flesta kände ansvar att informera patienten när synkraven för körkort inte uppnåddes. Genom ett personcentrerat förhållningsätt försökte ögonsjuksköterskorna skapa de bästa förutsättningarna för att göra patienten delaktig. Informationstillfället påverkades av patientens reaktioner samt andra omständigheter så som vilken diagnos patienten hade och vilka konsekvenser informationen skulle kunna innebära för patienten. Det visade sig vara av betydelse att ögonsjuksköterskorna hade goda kunskaper i handhavande och bedömningar i körkortsfrågor varför sådan utbildning rekommenderas. Oftalmologiska verksamheter bör avsätta tillräckligt med tid till dessa patientbesök då även detta visade sig vara viktigt. För att ytterligare förbättra den oftalmologiska omvårdnaden är det angeläget att i kommande studier belysa patientens upplevelse av informationstillfället. / It is part of the ophthalmic nurse’s duties to measure functions relating to sight and to report outcomes of such examinations. It can feel difficult to deliver information about sight no longer being sufficient to fulfil the requirements for a drivers’ licence, as such information may negatively impact quality of life. The purpose of this study was to examine the experiences of ophthalmic nurses in informing the patients that their vision no longer fulfils the requirements for holding a drivers’ license. The study comprised interviews in which nine nurses participated. A qualitative content analysis of the collected data was conducted. Three categories emerged: person-centering the delivery of information, reactions of patient affect the delivery of information and circumstances affect the delivery of information. The results show that ophthalmic nurses were deeply involved in drivers’ licence cases, and most of them felt a responsibility to inform patients when their sight fell short of requirements for drivers’ license. By means of a person-centred approach, nurses attempted to create the best conditions in which to involve patients. The time of information delivery was impacted by the reactions of patients, as well as other circumstances such as the type of patient diagnosis and the consequences this information might have for the patient. It was deemed significant that ophthalmic nurses had good knowledge of process and judgment in matters of drivers’ licenses, why such education is recommended. Sufficient time for those meetings was shown to be important. In order to further improve ophthalmic caring, it is important to also highlight the patients’ experience at the time of information.