Studien undersökte hur personer med synnedsättning upplevde webbplatsers tillgänglighet vid e- handel. Frågeställningarna i studien var: Hur möter e-handel behoven hos personer med synnedsättning idag, Vilka förbättringar kan göras för att bättre möta behoven hos personer med synnedsättning och Hur påverkar webbplatsens utformning internetanvändningen hos personer med synnedsättning. För att svara på dessa frågor genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem personer som hade en synnedsättning och använde hjälpmedel för att navigera sig på webbplatser. I intervjuerna fick deltagarna svara på frågor om sin internetanvändning, hur deras hjälpmedel fungerade vid e-handel och vilka hinder de kunde stöta på. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod och diskuterades utifrån studiens frågeställningar. Studien visade att e-handel fungerade bra men att det kunde uppstå flera hinder som påverkade deltagarnas internetanvändning och vilka webbplatser som de valde att använda. En metoddiskussion fördes även om studiens utförande. Slutsatsen blev att det fanns mycket som kunde förbättras som exempelvis hur webbplatser är strukturerade och vikten av att namnge knappar och göra kryssrutor användbara. Studien visade även att personer med synnedsättning upplevde begränsningar vid e-handel och att de inte hade samma förutsättningar som en seende person.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna:Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd?Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen?För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola. Dessutom gjordes en observation på förskolan, för att kunna se hur deras vardagliga arbete kan se ut. I litteraturgenomgången förklaras att det finns ungefär 3000 barn med synskador, enligt Synskadades Riksförbund. Den innehåller också barns språkutveckling från födseln upp till 4-5 årsåldern. I den behandlas också den konstruktivistiska synen, vilket enligt Jean Piaget och Lev Vygotskij handlar om att barnet själv ska ta till sig och skaffa ny kunskap. I resultatet förklarar pedagogerna om hur arbetet kan se ut när man arbetar med barn som har synnedsättning. För att barnet ska kunna vara med i sociala sammanhang har samspelet en stor betydelse, vilket också förklaras av pedagogerna. Med hjälp av mina frågeställningar har denna fallstudie gett svar på hur arbetet och hur ett samspel kan se ut. I slutsatsen beskrivs bland annat om att barn som är i behov av särskilt stöd också ska kunna integreras i den vanliga försoklan i den utsträckning det går.

Denna rapport behandlar konstruktion och testning av ett modul- och haptikbaserat navigeringssystem avsett för synnedsatta. Projektet har delvis finansierats av Ögonfonden och har utförts vid Umeå universitet. Idén om haptikbaserade navigeringssystem är inte ny och arbetet har därför lutat sig mot tidigare forskning, exempelvis forskning utförd av Daniel Innala Ahlmark et al. vid Luleå tekniska universitet. Det som dock inte hittas vid granskning av tidigare forskning är en modulbaserad implementering. Uppsatta krav inkluderar skapande av en sensormodul med rimlig spatial upplösning, en vibrationsmodul som avkodar synfältet samt att en pilotstudie som testar dessa moduler skulle upprättas. Modulerna bestod bland annat av mikrokontrollern STM32L072KZT6 och lasersensorn VL53L5CX. Bluetooth har använts för att skapa en trådlös UART-brygga mellan modulerna. Prototypen skapades på perfboards och mjukvaran skrevs i C. Resultat från pilotstudien visade att testpersonerna kände tillit till systemet samt fann det hjälpsamt vid navigering. Ingen tidsvinst kunde dock observeras. Avslutningsvis har detta arbete visat att det är möjligt att skapa ett modul- och haptikbaserat navigeringssystem men att vidareutveckling krävs för att realisera detta. Vad som behöver göras för att öka prestandan i just denna modulbaserade implementering har dock konstaterats. / This paper describes the construction and testing of a module and haptic based navigation system aimed for visually impaired persons. The project is partly founded by Ögonfonden and has been carried out at Umeå University. Research in haptic based navigation systems isn’t entirely new and thus the project has looked into previous research for instance the one performed by Daniel Innala Ahlmark et al. at Luleå University of Technology. However, no module based approach has been found when reviewing previous research. Set criteria for the project includes the creation of a sensor module with acceptable spatial resolution, a haptic module decoding the field of view and a pilot study testing the system. The modules include components such as the microcontroller STM32L072KZT6 and the laser sensor VL53L5CX. Bluetooth was used to create a wireless UART bridge between the modules. The prototype was constructed on perfboards and the software was written in C. Results from the pilot study shows that the test persons felt a trust for the system and found it helpful for navigating. However, no time gain was found. Finally, this project has shown that it’s possible to create a modular haptic based navigation system, however, more development is needed to actualize this. Nonetheless, what needs to be done to increase the performance in this particular module based implementation is evident.

This study analyzes the accessibility and usability of Swedish Public Authority´s websites for people with visual impairments, this was done with an online-survey answered by 51 respondents (35 respondents with a visual impairment and 16 without). Based on their answers a manual review of one sample website was performed. The users who participated in the survey raised problems regarding text size, navigation and insufficient compatibility with digital visual aids. The manual review shows that the sample website does not comply with WCAG guidelines 1.2.5, Audio description (prerecorded) ; 1.4.4 Resize Text ; 2.1 Keyboard Accessible ; 3.3.1.  The study discusses accessibility and usability from the perspective of the visually impaired and their suggestions to optimize Public Authority’s websites based on those two criterias. The study concludes with a discussion of validity, reliability and future research opportunities.

Bakgrund: Glaukom är en kronisk ögonsjukdom med ett progressivt förlopp som kan leda till permanent synnedsättning. I likhet med andra kroniska sjukdomar påverkar den vardagen för den drabbade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av att leva med sjukdomen glaukom. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Den baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudien resulterade i sex kategorier: rädsla, frustration, tillit, kunskap, självständighet och acceptans. Slutsats: Sjukdomen medför ofta negativ påverkan på det dagliga livet. Det är viktigt att ögonsjuksköterskan har goda kunskaper för att vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för personer med glaukom. Ökat fokus på psykologiskt stöd och patientutbildning bör ingå i ögonsjuksköterskeutbildningen då ögonsjuksköterskor spelar en viktig roll i mötet med dessa personer. Då både befolkning och antalet äldre förväntas öka är det av stor vikt att mer forskning genomförs vilket skulle generera kunskap om att leva med glaukom vilket skulle gynna både ögonsjuksköterskorna och samhället. / Background: Glaucoma is a chronic eye disease with a progressive course that can lead to permanent visual impairment. Like other chronic diseases, it affects the daily life of the sufferer. Aim: The aim of the literature study was to elucidate experiences of living with the disease glaucoma. Method: The study was conducted as a systematic literature study with a qualitative design and inductive approach. It was based on 11 scientific articles. Results: The literature study resulted in six categories: fear, frustration, trust, knowledge, independence, and acceptance. Conclusion: The disease often has a negative impact on daily life. It is important that the ophthalmic nurse has good knowledge in order to take relevant nursing measures for people with glaucoma. Increased focus on psychological support and patient education should be included in the ophthalmic nurse training as ophthalmic nurses play an important role in meeting these people. As both the population and the number of elderly people are expected to increase, it is of great importance that more research is carried out which would benefit both ophthalmic nurses and society.

No description available.

I en värld som ständigt digitaliseras krävs åtgärder för att alla människor ska kunna känna siginkluderade. Vid bristande digital tillgänglighet exkluderas en stor del av de potentiellaanvändarna av en webbsida, bland annat personer som lever med synnedsättningar.Anpassningar krävs därför på webbsidor för att öka tillgängligheten och därmed inkludera fleranvändare. Digital tillgänglighet handlar nämligen främst om att ingen ska exkluderas fråntillgången till digital information och tjänster på webbsidor. Tillgänglighet är till för attinkludera alla människor, även funktionsnedsatta och majoriteten av personegenskaper ochförmågor (Webbriktlinjer, u.å.-b). Denna uppsats undersöker vilka brister som oftaförekommer inom digital tillgänglighet på webbsidor som bedriver e-handel ur synnedsattaanvändares perspektiv. Syftet är att undersöka tillgängligheten på webbsidor och att finnabrister som kan förekomma inom digital tillgänglighet för synskadade i Sverige. Studien skadärmed fungera som ett underlag för att höja prioriteringen av tillgänglighet inom webbdesignför att kunna inkludera även potentiella användare som lever med någon form avsynnedsättning. Forskningsfrågan är “Vilka brister kan identifieras inom digital tillgänglighetför synskadade personer på svenska e-handelssidor?”. Undersökningen är utformad som enkvalitativ studie och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med faktiskaanvändare som lever med synnedsättningar. Datan har tematiserats med hjälp av kodning ochanalyserats därefter i jämförelse med genomförda tillgänglighetstester. Vanliga brister somförekommer inom digital tillgänglighet är bland annat dålig struktur i HTML-koden, lågakontraster mellan för- och bakgrundsfärger, avsaknad av alt-texter och omärkta objekt ikoden. Slutsatsen är att prioriteringen av att implementera digital tillgänglighet vidutvecklande av webbsidor är låg, trots flera lagar och direktiv som ska reglera detta. Detta kanvara på grund av att beställare inte tycker det är lönt att budgetera utefter en minoritet avanvändare, vilket synnedsatta är.

Internet är för många en självklarhet för att kunna dela och ta del av information. För andra kan användandet av internet vara frustrerande och exkluderande. En sådan grupp är personer med olika former av synnedsättningar. För dessa personer finns vissa verktyg tillgängliga så som screen readers. Dessa underlättar för personer som är helt eller delvis blinda men kan upplevas som långsamma att använda för personer som till viss del klarar av att utan stöd av en screen reader. För att underlätta för dessa personer kan ljud användas i olika delar av användargränssnittet. En studie genomfördes för att undersöka hur en modifierad navigeringsmeny med ljud påverkar tiden det tar för användare att lösa navigeringsrelaterade uppgifter i en webbapplikation. Webbapplikationen använde sig av en simulering av synnedsättningen glaukom (grön starr). Resultaten visade inte på några statistiskt signifikanta skillnader varken gällande tiden det tog att lösa uppgifterna eller hur svår navigeringsmenyn upplevdes att använda. Utifrån detta dras slutsatsen att ljud inte påverkar hur lätt eller svårt det är för användare att lösa navigeringsrelaterade uppgifter.

Sammanfattning Bakgrund: Ögonhälsan är ett globalt problem med över 2,2 miljarder människor som lider av synnedsättning. Studier visar att endast en liten del av de som behöver ögonvård får det. Bristen på ögonvård är ett faktum i Kenya, det finns 120 ögonläkare och 307 optiker i hela landet. Tidigare studier har urskiljt kostnad, brist på kunskap och lång transportsträcka som de främsta barriärerna för att söka ögonvård. Syfte: Att undersöka hur många som aldrig tidigare hade sökt ögonvård av de hjälpsökande i Kenya och varför.  Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomfördes i Nairobi- och Nakuru-området bland hjälpsökande i samarbete med Vision For All. Totalt deltog 122 hjälpsökande varav 77 kvinnor och 45 män, alla från 15 år. Deltagarna fick svara på en enkät med flervalsfrågor angående deras tidigare erfarenhet av ögonvård. Där de fick välja mellan 13 olika barriärer, såsom “kostnad” och “inte medvetna om behovet av ögonvård”.  Resultat: Majoriteten av deltagarna, både män (64,44%) och kvinnor (54,54%), hade inte sökt ögonvård tidigare. “Kostnad” var den största barriären hos både männen (44,80%) och kvinnorna (33,30%) och det fanns ingen skillnad mellan svaren (p=0,640). I Nairobi (40,54%) och Nakuru (35,29%) var kostnad den största barriären, med ingen skillnad i svaren mellan städerna (p = 0,762). Även i åldersgrupperna var det “kostnad” som var den huvudsakliga barriären förutom ≥ 60 där det var “synnedsättning är normalt med åldrande” (33,33%) och ingen skillnad i svar (p = 0,258).   Slutsats: Ett betydande antal deltagare hade aldrig sökt ögonvård tidigare, med kostnaden som den främsta barriären. Denna trend är konsekvent mellan kön och städer, vilket överensstämmer med resultaten från andra globala studier. Dessutom var äldre deltagare och kvinnor mer benägna att uppfatta att “synnedsättning är normalt med åldrande”, snarare än som ett problem som kräver vård.

Idén till denna studie har succesivt vuxit fram under flera års arbete och erfarenheter av barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar. Det har framförallt varit i möten med dessa barn jag fått insikten att villkoren för deras delaktighet ser så olika ut. Många insatser görs, men de inriktar sig sällan på att ta reda på hur barn samspelar med sin omgivning och hur faktorer i miljön påverkar barnets delaktighet. Studien syftar till att undersöka villkor för ett litet barns delaktighet i en inkluderande förskolemiljö. Studiens huvudperson är en 3½ årig pojke med nedsättning i syn,- motorik och begåvningsfunktioner. Studiens empiri består av 19 videoobservationer inhämtade under en period av 1½ år. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: 1) Hur ser villkoren för delaktighet ut för barn med svår synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar i en inkluderande förskolemiljö? 2) Är det möjligt att tillämpa Världshälsoorganisationen (WHO:s) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, barn och ungdomsversionen (ICF-CY) som metod för att synliggöra villkor för barns delaktighet? Studiens ansats är kvalitativ med en tydlig explorativ karaktär. Studien har organiserats i tre steg. 1) Videoobservation och transkribering, 2) Kodning enligt ICF-CY och 3) analys enlig en modell om fem miljömässiga aspekter om delaktighet. Studiens resultat presenteras på  individ,- metod och modellnivå. På individnivå framträder bland annat kontext som villkor för ett barns delaktighet. På metodnivå gav inte ICF-CY studien tillräcklig substans för att synliggöra villkoren för delaktighet och särskilt samspelet mellan individ och miljö. Det visade sig också vara svårigheter att välja lämplig kod. På modellnivå synliggörs två perspektiv på delaktighet; det sociologiska och utvecklingspsykologiska. Dessutom visade det sig att ICF-CY tillsammans med en modell innehållande fem miljömässiga aspekter av delaktighet gav en bättre helhetsbild av situationer och samspelet mellan individ och miljö. / The idea for this study has gradationally grown under many years of work and experience with children with visual impairment in combination with additional disabilities. It has especially been in meeting these children the realization that the conditions for their participation looks very different have grown. Many efforts have been made, but they rarely concentrate on finding out how children interact with their environment and how different factors in the environment effects the child’s participation. This study’s purpose is to examine the conditions for a young child’s participation in an included preschool environment. The study’s main focus is a 3 ½ year old boy with reduction in sight - motor activity and ability functions. The study’s empirical evidence consists of 19 video-observations gathered under a period of 1½ years. The study has two main question formulations: 1) How a child’s environment effects the child’s participation? 2) Is it possible to apply World Health Organization (WHO:s) International Classification of Functioning, Disability and Health -Children and Youth (ICF-CY) as a method to make visible the factors that effects a child’s participation in an included preschool environment? The study’s start is qualitative with a clear exploratory character. The study has been organised in tree steps. 1) Video-observations and transliteration, 2) Coding according to ICF-CY and 3) analyse according to a model of five environmental aspects of participation. The study’s result presents on an individual,–method and model level. On an individual level the most apparent is context for the conditions for a child’s participation. On a method level the ICF-CY study did not give enough substance to make visible a child’s participation and a specially the interaction between the individual and the environment. It also showed to be difficult to choose the most appropriate code. On a model level two perspectives are made visible on participation; the sociological and the developmental psychological. The resultalso show that ICF-CY together with a model containing five environmental aspects of participation gave a better holistic picture of situations and interaction between the individual and the environment.