Den dominerande tekniken vid framställning av biogas från organiskt avfall är idag att använda kontinuerlig våtrötning. Utöver våtrötning finns också ett fåtal torrötningsanläggningar i Sverige. Torrötning skapar möjlighet att införa fler substrat på marknaden, substrat som annars kan vara problematiskt att röta i en våt process. Jordbrukssektorn har stor potential att bidra med organiskt avfall som kan nyttjas som substrat vid biogasproduktion. Förutom att öka den totala användningen av torra substrat från jordbrukssektorn är en möjlig åtgärd att öka biogasproduktion från gödsel, varför en lösning är avvattning. Efter separation erhålls en fast fraktion som kan spädas in i en våt process, eller användas som substrat vid en ny central torrötningsanläggning. Som slutprodukt erhålls biogas och biogödsel. Att avvattna gödseln innan rötning ger en annan gödselhantering än den konventionella. Detta eftersom att lägre volymer kan transporteras vid varje tillfälle jämfört med transport av flytgödsel som innehåller mycket vatten.  Syftet med examensarbetet var att analysera avvattnad gödsel som substrat till produktion av biogas, samt att studera effekten av att lägga till avvattning som ett alternativ till hanteringen av gödsel. För att klargöra hur mycket metangas som kunde bildas från avvattnad gödsel utfördes experiment i labskala med kontinuerlig våtrötning och satsvis torrötning. Parallellt med laborationsförsöken genomfördes en teoribaserad systemstudie med syfte att utreda central storskalig produktion med avvattnad gödsel som substrat. Utöver biogasproduktion analyserades gödselhantering med ett livscykelperspektiv där de olika systemalternativens direkta utsläpp av växthusgaser studerades. Systemmodellen innehöll tre scenarier vilka involverade olika system för att hantera gödseln (konventionell gödselhantering, våtrötning av flytgödsel samt våtrötning och torrötning med avvattnad gödsel som substrat). Laborationsförsöket visade att avvattnad gödsel är lämpligt som substrat vid biogasproduktion. Kontinuerlig våtrötning kunde genomföras med stabil process och liknade storskalig produktion. De kemiska analyser som utfördes under försöksperioden (pH, alkalinitet, VFA och kväve) uppvisade alla stabila värden utan processtörningar. Efter tre uppehållstider hade i medeltal 246 Nml CH4 per/g VS producerats från avvattnad gödsel vilket var i nivå med uppgifter från litteratur (200-300 Nml CH4/g VS). Vidare visade det satsvisa torrötningsförsöket varierande resultat beroende på val av ymp, samt hur stor mängd ymp som blandades in i testflaskorna. Vid inblandning av ymp från Tekniska verkens samrötningsanläggning i Linköping bildades i genomsnitt 222±8,6 Nml CH4/g VS (5 % VS ymp) respektive 236±10,8 Nml CH4/g VS (10 % VS ymp). Bildad metan 3 var inom rimligt intervall för välfungerande process, om än med lång uppehållstid (83 dagar). Försöksuppställningen för satsvis torrötning utformades så att laborationsförsöket skulle simulera så kallad garagerötning. Dock saknades utrustning för recirkulering av vätska, istället vändes testflaskorna dagligen. Då recirkulering av vätska ofta förekommer i storskaliga torrötningsanläggningar som drivs enligt garage-koncept är det önskvärt att utveckla laborationsförsöket vidare, med målet att bättre efterlikna en verklig process. I förhållande till konventionell hantering av gödsel visade systemstudien miljöfördelar för central torrötningsanläggning som använder avvattnad gödsel som substrat vid biogasproduktion. Miljönyttan var dels i händelse av att den bildade biogasen uppgraderas till fordonsbränsle och används som substitut till fossila drivmedel, men också om hantering av vätskefasen kan förbättras. Avvattnad gödsel ger en vätskefas som vid spridning och lagring ger upphov till emissioner av växthusgaser (lustgas, metan och koldioxid) som har negativ påverkan på miljön. Att skapa lösning för hantering av vätskefasen som reducerar emissioner innebär att biogassystem med avvattnad gödsel som substrat kan vara fördelaktigt ur ett miljöperspektiv jämfört med våtrötning av flytgödsel. Systemstudien inkluderade även en osäkerhetsanalys som visade att resultatet varierade beroende på vilket antagande som valdes för systemets parametrar. Den parameter som påverkade resultatet i störst utsträckning var antaganden kring metankonverteringsfaktorn (MCF). Sammanfattningsvis visade systemmodellen att det saknas tillräckligt underlag för att avgöra vilken rötningsteknik som är mest gynnsam vid produktion av biogas från avvattnad gödsel, varför fler studier är att rekommendera.

The European Union faces challenges related to climate change, security of energy supply, and competitiveness of European industries. Energy efficiency indicators are required for monitoring and controlling the effectiveness of policies such as the recently endorsed Energy Efficiency Directive. This thesis aims at assessing whether traditionally used energy efficiency indicators capture the development of energy efficiency in the iron and steel sector. The study is based on results from two statistical methods: a top-down, i.e. Malmquist productivity index, and a bottom-up, i.e. partial least squares regression. The specific energy consumption (the indicator representing the sector within the Odyssee energy efficiency index) was scrutinised together with associated indicators based on economic production using the aforementioned statistical methods. The results demonstrated the specific energy consumption does not capture the characteristics of the value chain of steel products. Therefore, it is not sufficient for capturing the energy efficiency of iron and steel industries. Previous studies suggest using indicators based on economic production (e.g. value added) since they represent the value chain to larger degree. However, the value creation process of companies belonging to larger international groups cannot be estimated reliably. Furthermore, the trends of both types of indicators tend to be highly influenced by structural changes, veiling the actual efficiency development. Energy use statistics published by international organisations were also compared for the Swedish case. The results demonstrated that international organisations use different methodologies for allocating energy use statistics between consumption and transformation sectors. The method has significant implications on the trends observed, if based on openly available statistics. This thesis complements previous research by reviewing implications of traditional energy efficiency indicators based on company data, national statistics or openly available statistics and contributes with insights essential for future efforts towards improving energy efficiency indicators for the steel industry. / Den europeiska unionen står inför utmaningar relaterade till minskad klimatpåverkan, säkerställd energitillgång samt konkurrenskraften hos europeisk industri. Energieffektiviseringsindikatorer krävs för att övervaka och kontrollera effektiviteten hos energipolicy såsom det nyligen antagna energieffektiviseringsdirektivet. Den här avhandlingen syftar till att bedöma om traditionellt använda energieffektiviserings-indikatorer fångar järn- och stålsektorns utveckling inom energi-effektivitet. Studien är baserad på resultat från två statistiska metoder: en top-down-metod, Malmquists produktivitetsindex, och en bottom-up-metod, partiella minsta kvadratmetoden. Den specifika energikonsumtionen – indikatorn som representerar sektorn i Odyssees energieffektiviseringsindex – granskades tillsammans med andra energieffektivitetsindikatorer med hjälp av de ovan nämnda statistiska metoderna. Resultaten visade att specifik energikonsumtion inte fångar karaktären av stålprodukternas värdekedjor. Indikatorn är därför inte tillräcklig för att fånga energieffektivitet inom järn- och stål-industrier. Tidigare studier föreslår att använda indikatorer baserade på ekonomisk produktion (exempelvis förädlingsvärdet) då de representerar värdekedjan till högre grad. Förädlingsvärdet kan dock inte uppskattas tillförlitligt för företag som tillhör större internationella grupper. Trend-erna hos båda typerna av indikatorer tenderar dessutom att påverkas av strukturella förändringar, vilka döljer den riktiga effektivitetsutvecklingen. En jämförelse gjordes även av energianvändningsstatistik publicerad av olika internationella organisationer för det svenska fallet. Resultaten demonstrerade att internationella organisationer använder olika metoder för att allokera energianvändning mellan konsumtions- och omvandlings-sektorer i statistiken. Metoden påverkar observerade trender signifikant om de baseras på öppet tillgänglig statistik. Avhandlingen kompletterar tidigare forskning genom att belysa innebörden av traditionella energieffektiviseringsindikatorer baserade på företagsdata, nationell statistik eller öppet tillgänglig statistik samt bidrar med insikter som kommer att vara väsentliga för framtida satsningar i att förbättra energieffektiviseringsindikatorer för stålindustrin.

Bakgrund. Digitalisering leder till högre effektivitet och lyhördhet i logistik. Det medför potentiella fördelar som förbättrad tillgänglighet, vilket innebär omedelbar tillgång till information oberoende av tid eller avstånd till informationskällan, och mer flexibilitet i hantering av information. För verksamheter med just-in-time i logistik är digitalisering således betydelsefullt eftersom det utgör effektiva kanaler för informationsflöden. Logistik berör: kundservice, orderhantering, lagerhantering och transport. Områdena sträcker sig över flera företagsfunktioner och därav även över flera informationssystem. Att digitalisera affärsprocesser gör dem mer effektiva och ökar deras förmåga att interagera med andra företagsfunktioner. En affärsprocess som berör logistik och flera företagsfunktioner, är följesedelsprocessen. Mjukvaruutveckling som sker nära verksamheten och systemets användare påvisar öka sannolikheten för att möta användarnas behov och till följd ökat kundvärde. Framgångsrik digitalisering stärker även konkurrenskraft. Syfte. Syftet med studien är att förstå vilka behov betongindustrins kunder (användarna) har inför en digitalisering av följesedelsprocessen, för att kunna erhålla användarkrav. Syftet med studien är också att studera användarnas mottaglighet för digitalisering genom att undersöka inställning, behov och förväntad användning av digitalisering, detta med hjälp av begreppet användarmotstånd. Metod. Studien har följt en tolkande forskningsfilosofi med ett induktivt förhållandesätt till teoriutveckling. Den forskningsstrategi som har valts för studien är en fallstudie för att kunna studera ämnet på djupet och förstå kontexten för det som studeras. För datainsamling har semi- strukturerade intervjuer utförts över telefon. Intervjuerna har inkluderat användning av Scenario- based Engineering för att sätta deltagarnas arbetssätt i kontext. Tio deltagare med snarlika kunskapsnivåer i ämnet har intervjuats; platschefer, arbetsledare eller projektledare. För dataanalys har en tematisk analys genomförts. Analys och slutsats. Användarmotstånd för digitalisering av följesedelsprocessen bedöms vara låg med avseende på att den digitala lösningen kan utformas efter deltagarnas uttryckta behov, samt att användarna har en förväntad användning av den kommande digitala lösningen. Analys av användarmotstånd tyder på att icke-funktionella användarkrav är betydelsefulla i mjukvaruutveckling, vad gäller exempelvis intuitiva användargränssnitt. Digitalisering bedöms medföra ett antal potentiella fördelar för användarna som till följd ökar värdet av just-in-time i logistik och vidare även kundvärde. Det vanligaste önskemålet för gränssnitt var ett webbgränssnitt, med andra ord en kundportal, vilket är relativt enkelt och kostnadseffektivt att utveckla.

This study has examined if importation of waste for energy recovery can reduce the climate impacts of Waste Management Systems.Using Systems Analysis this study will try to examine the complex waste systems in a systematical and strictly logical way to see how these systems interact and affect each other. Specifically examining the climate impact of waste management systems in England.The traditional way of handling waste in England is through Landfills. Land filling leads to emissions of the greenhouse gas Methane. The EU has put in place a landfill directive that is supposed to lead the member states away from land filling as a method of waste management.Today in Sweden there is a competition for the waste available for incineration. The worsening economical situation together with less product packaging and an increase in source separation leads to a lack of waste available for incineration. These factors combined could lead to a situation where exporting waste from England to Sweden might be imminent.A Systems Analysis has therefore been made to examine the climate impact from such an export.The study shows that the end results are directly dependent on the system boundaries and calculation methods used. The basic case in the study shows however, that the climate impact would be reduced by 382,2 kg CO2/ton, if the waste was exported for incineration with efficient energy recovery in Sweden as opposed to traditional land filling in England. / En undersökning om import av avfall för energiutvinning kan minska avfallshanteringen klimatpåverkan har genomförts. Utredningen har använt systemanalys som metod för detta.En systemanalys är ett metodverktyg som har förmågan att på ett systematiskt och strikt logiskt sätt undersöka komplexa system och hur dessa integrerar och påverkar varandra. I den här utredningen har en systemanalys använts för att undersöka klimatpåverkan från en avfallsimport i fallet England.Bakgrunden är att England traditionellt sätt har använt sig av deponering som huvudsaklig hantering av avfall. Deponeringen leder till stora utsläpp av växthusgasen metan. EU har fastställt ett deponeringsdirektiv som ska leda medlemsländerna bort från deponering som avfallshantering.I Sverige råder i dagens läge konkurrens om avfall för förbränning. Den vikande konjunkturen tillsammans med mindre förpackningar och en ökad källsortering ger ytterligare brist på avfall för förbränning. Allt detta sammantaget leder till att det kan bli aktuellt att importera avfall till Sverige från England.En systemanalys har därför utförts för att undersöka hur klimatpåverkan av en sådan import skulle bli.Undersökningen visar att slutresultatet är direkt beroende av de systemgränser och beräkningsmetoder som används. Grundfallet i undersökningen visar dock på en klimatvinst med 382,2 kg CO2/ton avfall som importeras för förbränning med effektiv energiutvinning i Sverige istället för deponering i England.

Trafikverket har genom en kapacitetsutredning och nationell plan fastslagit att de ska satsa på att möta framtida efterfrågeökning av transporter genom att effektivisera den befintliga infrastrukturen i första hand, eftersom utbyggnad är väldigt kostsamt och tar lång tid. För det allmänna nätet har begreppet och konceptet intelligenta elnät diskuterats sedan 2005 som ett sätt att effektivisera användningen av näten för att möta nya politiska krav som innebär en energiomställning samt ökad involvering från kunder. Då detta är ett vedertaget koncept för det allmänna nätet blev det relevant att undersöka hur förutsättningar och behov för ett liknande koncept till järnvägens banmatningssystem kunde tänkas se ut. Målet för studien är därför att identifiera potentialen i att utveckla ett liknande koncept för banmatningssystemet som intelligenta elnät är för det allmänna nätet, men också att föreslå lösningar från dagens tillgängliga intelligenta tekniker. För ÅF Infrastructure AB är målet med examensarbetet att utöka kunskapen på området. Av denna anledning blev syftet med examensarbetet att undersöka just förutsättningar och behov av intelligenta elnät till järnvägens banmatningssystem genom en jämförelse med det allmänna nätet samt en situationsanalys av norra malmbanan. Förutsättningarna beskrivs från en litteraturstudie av forskningen och marknaden samt intervjuer med representanter från systemägarna Trafikverket och Vattenfall. Behovet av intelligenta tekniker till banmatningssystemet beskrivs av en statistisk analys gjord på sträckan mellan Stenbacken och Tornehamn på norra malmbanan i Norrbotten. Resultatet från litteraturstudien visar att forskningen kring intelligenta banmatningssystem mestadels är applikationsinriktad och det beskrivs som ett kaos av applikationer som saknar en grundstomme i ett definierat ramverk. Det finns dock en studie som definierat funktioner till ett koncept kring intelligenta järnvägssystem som tar ett helhetsgrepp om järnvägssystemet och föreslår funktioner som forskningen kan tänkas fokusera på. På marknaden har det uppstått tvärvetenskapliga samarbeten mellan IT-bolag och järnvägsbolag för att ta fram integrerade intelligenta tekniker. Idag finns exempel på energieffektiva tåg, aktiv kompensering av övertoner och reaktiv effekt samt lagringsenheter som hanterar återmatning av effekt. Övertoner, reaktiv effekt och återmatning av effekt är alla parametrar som gör banmatningssystemet ineffektivt idag. Resultatet från intervjuerna visar att Vattenfall ser på intelligenta elnät som det framtida elnätet och har börjat implementera det. Trafikverket ser inte på det framtida banmatningssystemet inom ramen av ett koncept så som intelligenta elnät, men ökar informationsinsamlingen för att skapa förståelse kring systemet. Trafikverket var också del av ett europeiskt samarbete för att skapa ett intelligent energihanteringssystem med interoperabilitet mellan länderna och så har de infört överordnad styrning av effekt med goda resultat. De utvecklar alltså elnäten i samma riktning, där Vattenfall gör det inom ramen för intelligenta elnät medan Trafikverket inte har ett definierat koncept som framtidsscenario. Den statistiska analysen indikerar att den aktiva effekten mellan Stenbacken och Tornehamn slår i taket för maxgräns med dagens trafik, så om trafiken ska utökas som planerat behöver systemet effektiviseras eller byggas ut. Analysen visar också att återmatad effekt tas upp av andra tåg på sträckan, vilket leder till minskad utmatad effekt men högre ledningsförluster. Slutligen visar analysen hur viktigt det är att kvalitetssäkra insamlingen av data. Studien var svår att genomföra på grund av avsaknad av parametrar och osäkerheter kring hur de tagits fram. Sammanfattningsvis visar studien att det finns förutsättningar för ett intelligent banmatningssystem då forskningen efterfrågar ett konceptuellt ramverk i ett kaos av applikationsforskning, men som också börjat närma sig just detta. Dessutom finns intelligenta tekniker på marknaden samt en systemägare som utökar informationsinsamlingen och bidrar till utvecklingen via europeiskt samarbete. Den statistiska analysen visar att det finns ett behov av intelligenta tekniker för att kunna utöka trafiken på norra malmbanan samt ett behov av att kvalitetssäkra insamlingen av data. En föreslagen lösning återfinns inom ramen för intelligenta järnvägssystem med enheter som fångar upp återmatad effekt, vilket skulle minska överföringsförlusterna och osäkerheten kring vart i systemet effekten tar vägen och hur systemet påverkas av den. Om trafiken kunde optimeras med hänsyn till effekttoppar skulle trafiken på norra malmbanan kunna utökas utan att taket för maxgräns slås i då denna gräns endast nåddes, eller var nära att nås, vid några få tillfällen. / The aim of this thesis was to investigate the possibility and need of smart grids to the railway power supply system. The possibilities were investigated through a literature study and interviews, which resulted in a systems perspective of research, market and system, related to smart grids and intelligent transportation systems. The results then constituted a basis for a comparison between smart grids for the national grid and smart grids to the railway power supply system. The need of smart grids to the railway power supply system was investigated through a case study of statistical analysis. The case study was located to the most northern railway in Sweden between Stenbacken and Tornehamn. This thesis concludes that the research and market are focused on developing technical applications to create an intelligent railway transportation system but lacks a well-defined concept like the smart grid concept for the national grid. The owner of the railway power supply system, Trafikverket, is planning on increasing the amount of data collected from the system and has participated in a European collaboration to set standards for an interoperable energy management system. The case study indicates a need to make the railway power supply system more efficient or expand the power grid to be able to meet future requirements of more traffic. With regards to Trafikverkets method of making the system more efficient as a first option to increase capacity, this study suggests to do this with smart grids.

Enligt gällande västliga militära planeringsdoktriner, inklusive den svenska som den formuleras i Svensk planerings och ledningsmetod (SPL), är tyngdpunktsanalyser av såväl motståndaren som den egna sidan avgörande steg i planeringsprocesserna på både strategisk och operativ nivå. Tyngdpunkten kan anfallas eller påverkas direkt eller indirekt, i det ideala fallet genom att slå mot kritiska sårbarheter. Kritiska sårbarheter kan ofta vara av teknisk karaktär, vilket historiska erfarenheter visar. Bristande teknisk förståelse riskerar därmed leda till att kritiska sårbarheter hos fienden inte exploateras och att våra egna inte skyddas. De nyckelfaktorer som bygger upp tyngdpunkten ska enligt doktrinerna identifieras genom systemanalys. Beskrivningarna av vad en systemanalys är eller hur denna kan genomföras saknar dock både tillräckligt djup och tydlighet för att kunna användas praktiskt och ge önskad kvalitet. Detta riskerar att ge stora konsekvenser för den fortsatta planeringen. I uppsatsen föreslås en utvecklad metod för tyngdpunktsanalys, med fokus på hur de kritiska sårbarheterna identifieras och värderas. Metodens huvudsakliga moment är modellering och klassificering, där klassificeringsmomentet sker med en föreslagen metod som hämtat stöd från såväl verkansprocessen som civil forskning om systemsårbarheter. Metoden operationaliseras i uppsatsen och prövas i en fallstudie med två fall. Slutsatserna från undersökningen indikerar att den föreslagna metoden är användbar och har förklaringskraft i de undersökta fallen. För att analysen av kritiska sårbarheter ska nå tillräcklig kvalitet krävs djupa systemkunskaper och inte minst resurser i form av personal och tid. Den föreslagna metoden behöver prövas i sin helhet för att utvärdera den praktiska användbarheten. / According to contemporary western military doctrines, and Swedish doctrine is no exception, analyses of the centers of gravity of enemy and friendly forces are vital steps in the planning process at the strategic and operational levels of war. Centers of gravity might be attacked or influenced directly or indirectly, ideally by targeting critical vulnerabilities. Critical vulnerabilities are often of a technical nature, as shown by historical experience. A lack of technical understanding might lead to enemy vulnerabilities not being exploited and our own not being adequately protected. According to doctrine, a center of gravity’s key factors should be identified through systems analysis of enemy and friendly forces. However, descriptions of what these analyses are, or how they should be conducted, lack sufficient depth and clarity to be used in practice and provide sufficient quality. This is likely to have negative consequences for continued planning. This thesis proposes a developed method for center of gravity analysis, focusing on the identification and evaluation of critical vulnerabilities. The main elements of the method are modeling and classification, where the classification is conducted using a proposed method, supported by a method within the targeting process, and by civilian research into system vulnerabilities. The full method is operationalized in the thesis and tested in a two-case study. The conclusions from the study indicate that the proposed method is usable and has explanatory value in the cases studied. To achieve sufficient quality in the analysis of critical vulnerabilities, in-depth systems knowledge and, not least, resources in terms of staff and time are required. The proposed method needs to be tested in its entirety to evaluate its practical usability.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år. Den frigjorda arealen som uppstår vid en minskad animaliekonsumtion kan användas till odling av energigrödor. Systemanalysen baserades på litteraturuppgifter om dels de totala primärenergiinsatserna, som krävs för framställningen av animaliskt protein (d v s direkta plus indirekta energiinsatser vid produktion och distribution av diesel, el, handelsgödsel etc.), och dels användningen av åkermark för foderproduktion. Analysen omfattar livsmedelskedjan från produktion av insatsvaror fram till gårdsgrind. Den genomförda systemanalysen resulterade i att med samma insatser som vid produktion av dagens animaliska protein kan drygt 10 % av den eldningsolja som idag används i Sverige, ersättas med energi från förnyelsebara källor vid en minskad konsumtion av animaliska produkter motsvarande 5 kg protein per person och år. Beaktas den totala användningen av oljeprodukter i Sverige kan över 2,1 % ersättas. Animalieproduktionen och konsumtionen av animaliskt protein kommer i ett framtidsperspektiv ha en betydelsefull roll för ett miljömässigt hållbart energisystem. En minskad animaliekonsumtion har även positiva effekter på jordbrukets utsläpp av ammoniak och närsaltet vilket i ett bredare perspektiv kan vara betydelsefullt för en ekologisk hållbar samhällsutveckling.

Detta examensarbete har genomförts med syftet att utveckla Inno-x företagets system, som är avsett för vardagsidrottare för att mäta neuromuskulära aktiviteter i underkroppen med hjälp av modern teknologi. Systemet omfattar en tröghetsmätningsenhet (IMU) med accelerometer, gyroskop och en EMG-sensor (elektromyografi). Denna konfiguration möjliggör noggrann övervakning av neuromuskulära aktiviteter genom analys av svar på träning. Studiens mål var att identifiera en effektiv sensor för mätning av horisontella hoppavstånd och att utveckla en algoritm som sedan ska integreras i företagets produkt. Produkten kommer att använda magnetometer och IMU för att tolka mänskliga rörelser och för att förbättra noggrannheten i företagets mätningssystem. Processen inkluderar förbättring av mätningarnas noggrannhet, integration av teknik med biomekaniska principer, utvärdering av kalibreringstekniker för magnetometeravläsningar, kombination av sensorer för rörelseanalys och genomförande av utvärdering med olika åldersgrupper som består av 10 deltagare för att bedöma systemets effektivitet. Även om ingen av metoderna helt uppnådde den önskade noggrannheten inom ±5 cm, visade alla metoder god prestanda för olika tillämpningar. Detta antyder att implementeringen av en kalibrerad magnetometer potentiellt kan förbättra systemets noggrannhet vid bestämning av horisontella hoppavstånd, dock endast med en liten marginal, eftersom studien visade att med kalibrerade magnetometer RMSE (Root Mean Square Error) ökat med 0.99 cm. Ytterligare forskning rekommenderas för att undersöka nya sätt att kalibrera sensorer och integrera dem för mer precisa avläsningar. Dock bör det beaktas att magnetometeravläsningar påverkas av miljöfaktorer. Dessutom är det viktigt att skapa ett användarvänligt gränssnitt som gör det möjligt för idrottare att enkelt spåra och analysera sina prestandadata. / This thesis has been conducted with the objective of developing the Inno-X company's system, which is intended for everyday athletes to measure neuromuscular activities in the lower body using modern technology. The system includes an Inertial Measurement Unit (IMU) with an accelerometer, gyroscope, and an Electromyography (EMG) sensor. This configuration enables accurate monitoring of neuromuscular activities through the analysis of responses to training. The study's goal was to identify an effective sensor for measuring horizontal jump distances and to develop an algorithm that would then be integrated into the company's product. The product will use a magnetometer and IMU to interpret human movements and to improve the accuracy of the company's measurement system. The process includes improving the accuracy of measurements, integrating technology with biomechanical principles, evaluating calibration techniques for magnetometer readings, combining sensors for motion analysis, and conducting evaluations with different age groups consisting of 10 participants to assess the system's effectiveness. Although none of the methods fully achieved the desired accuracy within ±5 cm, all methods showed good performance for various applications. This suggests that the implementation of a calibrated magnetometer could potentially improve the system's accuracy in determining horizontal jump distances, albeit only by a small margin, as the study showed that with calibrated magnetometers, the Root Mean Square Error (RMSE) increased by 0.99 cm. Further research is recommended to explore new ways to calibrate sensors and integrate them for more precise readings. However, it should be considered that magnetometer readings are affected by environmental factors. Additionally, it is important to create a user-friendly interface that enables athletes to easily track and analyze their performance data.

The iron and steel industry has become increasingly globalised. Market conditions are also changing and de-carbonisation of production is challenging. The objective of this thesis is to assess how energy efficiency and greenhouse gas emissions reductions can be promoted and effectively monitored in the steel industry. The thesis contributes with analyses based on the Malmquist Productivity Index for a top-down analysis of the energy efficiency of EU Member States’ iron and steel production, and Partial Least Squares regression for bottom-up assessments of different monitoring tools. The thesis also contributes with a scrap availability assessment module to enhance the energy system model ETSAP-TIAM. The first phase of the research showed that future production needs to shift towards innovative low-CO2 technologies even when all available recycled material is fully used. Techniques using carbon capture and storage (CCS) as well as hydrogen-based technologies can be expected to become economically viable under tightened climate policies. The second phase of the research showed that current indicators are insufficient. System boundaries of energy use and emissions data do not align with production statistics. Indicators based on energy use or emissions in relation to production in physical terms may be useful to track specific processes. However, current indicators fail to reflect the companies’ product mix. Enhanced energy and climate indicators that adjust for the product mix provide better estimates while failing to reflect the increasing globalisation. Effective monitoring of industrial transformation will be increasingly important as pressure from climate policy via global CO2-pricing is unlikely in the short term. Current or enhanced indicators do not fully capture industrial transformation and are not recommended. Future research should focus on defining indicators to estimate energy use and emissions along industrial value chains in climate policy contexts. / Järn- och stålindustrin har blivit alltmer globaliserad. Marknadsvillkoren förändras samtidigt som utfasningen av fossila bränslen är utmanande. Målet med den här avhandlingen är att bedöma hur energieffektivitet och växthusgasutsläppsminskningar kan främjas och effektivt utvärderas inom stålindustrin. Avhandlingen bidrar med analyser baserade Malmquists produktivitetsindex för att analysera energieffektivitet av EU:s medlemsstaters järn- och stålproduktion, och partiell minsta- kvadrat-regression för att bedöma olika utvärderingsmått. Avhandlingen bidrar även med en modul som bedömer skrottillgång för att förbättra energisystemmodellen ETSAP-TIAM. I en första fas visade forskningen att framtida produktion behöver ställas om mot innovativa teknologier med låga CO2-utsläpp även när allt tillgängligt återvunnet material används fullt ut. Tekniker som använder koldioxidinfångning och -lagring (CCS) samt vätebaserade teknologier kan förväntas bli ekonomiskt försvarbara under åtstramade klimatpolitiska styrmedel. I en andra fas visade forskningen att nuvarande indikatorer är otillräckliga. Systemgränser för energianvändnings- och växthusgasutsläppsdata stämmer inte överens med produktionsstatistik. Indikatorer utifrån energianvändning eller utsläpp i relation till fysisk produktion kan vara användbara för att följa upp specifika processer. Nuvarande indikatorer lyckas dock inte spegla företagens produktmix. Förbättrade energi- och klimatindikatorer som justerar för produktmixen ger bättre uppskattningar, men speglar inte branschens ökande globalisering. Effektiv utvärdering av industriell transformation blir alltmer viktig då påtryckning från klimatpolitiska styrmedel via global CO2-prissättning är kortsiktigt osannolik. Nuvarande eller förbättrade indikatorer fångar inte industriell transformation fullt ut och rekommenderas inte. Framtida forskning bör fokusera på att definiera indikatorer som uppskattar energianvändning och växthusgasutsläpp längs industriella värdekedjor. / <p>QC 20170428</p>

This essay examines the presence of cognitive biases in governmental acquisitions of technical systems. The four examined biases are Prior hypotheses and focusing on limited targets, Exposure to limited alternatives, Insensitivity to outcome probabilities and Illusion of manageability. These were examined through a case study of systems purchases for governmental agencies. The essay identified parts of Försvarsmaktens handbok i studiemetodik where the text was written in such a way where there was a risk of bias being present. These were identified through a qualitative text analysis and semi-structured interviews. Because of the presence of bias found in the text, a chapter dedicated to risk of bias was recommended, as well as certain amendments to the text to prohibit biased interpretations. / Detta självständiga arbete granskar förekomsten av kognitiva bias, mentala feltänk, i myndighetsanskaffning av tekniska system. De fyra biaser som granskas är Prior hypotheses and focusing on limited targets, tidigare hypotes-bias, Exposure to limited alternatives, begränsade alternativ-bias, Insensitivity to outcome probabilities, okänslighet för sannolikhet-bias, och Illusion of manageability, illusion av hanterbarhet. Detta granskades i en fallstudie, där systeminköp för statliga myndigheter granskades. Texten identifierade delar av Försvarsmaktens handbok i studiemetodik där den var skriven på ett sådant sätt att dessa biaser kunde förekomma. Dessa identifierades genom en kvalitativ textanalys och semi-strukturerade intervjuer. På grund av förekomsten rekommenderades att ett biaskapitel införs i handboken, samt att utvalda delar av redan skriven text skrivs om eller belyser risken för påverkan av bias.