• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 144
  • 2
  • Tagged with
  • 146
  • 146
  • 49
  • 48
  • 43
  • 41
  • 40
  • 38
  • 34
  • 34
  • 29
  • 29
  • 29
  • 27
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Kvalitetsarbete i förskolan : Förskollärares uppfattningar och upplevelser av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Vikars, Maria January 2021 (has links)
This study examines preschool teachers' perceptions and experiences of systematic quality work in preschool. The purpose of making preschool teachers' perceptions and experiences visible is that they will provide new knowledge about the perceived reality of systematic quality work and what significance it has in preschool teachers' daily work. The questions in which the study seeks to answer are how preschool teachers perceive the systematic quality work? How preschool teachers perceive the work with documentation as part of the systematic quality work? And in what way preschool teachers feel that the systematic quality work helps them to develop the early childhood education? This is a qualitative study where preschool teachers have been interviewed in which a total of four interviews have been treated in the study. The interviews have been semi-structured with a low degree of structuring. The interviews were then transcribed where a qualitative analysis of the material was made. The theoretical concepts that permeate the analysis are the motives for evaluation, which consist of the control motive, the development motive and the knowledge motive. The results show that there are two themes in which the systematic quality work is understood. Systematic quality work in an overall perspective and systematic quality work from an operational perspective where the motives for evaluation are varied.
82

Förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete : En fenomenografisk studie / Preschool teachers perceptions of pedagogical documentation in relation to systematic quality work : A phenomenographic study.

Pettersson, Caroline, Staflin Arkko, Emma January 2017 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar pedagogisk dokumentation i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete, samt hur dessa används i förhållande till aktuella styrdokument. Metoden som valdes för studien var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare från tre olika kommuner i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats med en fenomenografisk ansats. Materialet sorterades i fem huvudkategorier och fem underkategorier utifrån rubrikerna pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete samt styrdokumentens roll. Resultatet visar att förskollärare uppfattar begreppen som komplexa och svårtolkade. De främsta uppfattningarna som uttrycktes var vikten av en samsyn och kompetens om gällande styrdokument, om barngruppen och arbetslagets barnsyn, barns delaktighet i verksamheten samt chefens ansvar. Slutsatsen är att det systematiska kvalitetsarbetet upplevs som komplext och att Skolverket behöver skapa och erbjuda kompetensutveckling till de som behöver det. Förhoppningsvis kan det leda till att förskolans personal uppfattar pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete likvärdigt i hela landet.
83

”Att ha framgång tillsammans” En studie om analysverktyg som stöd i en skolas systematiska kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande

Mannerhult, Heléne January 2019 (has links)
Sammanfattning/AbstractMannerhult, Heléne (2019). ”Att ha framgång tillsammans” En studie om analysverktyg som stöd i en skolas systematiska kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i några lärares och specialpedagogers upplevelser och tidigare forskning ämnar studien bidra med kunskaper om vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester, samt om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att belysa några lärares och specialpedagogers upplevelse av att använda analysverktyg som stöd i ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Formulerade frågeställningar är:•Vilka möjligheter och utmaningar upplever pedagogerna i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester?•Om och i så fall hur beskriver pedagogerna att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande?TeoriSociokulturella perspektiv användes som teoretisk ram för att förstå och tolka studiens resultat.MetodIntervjuer av semistrukturerad karaktär användes för att belysa studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Baserat på ett fenomenologiskt tankesätt användes en fenomenografisk ansats för att analysera respondenternas utsagor.ResultatStudiens resultat visar att en stödjande kultur, ett stöd i planering och genomförande, en stödjande samverkan, ett stöd i perspektivskiftet från enskilda elevers behov till att utveckla undervisningen mot att möta alla elevers behov, samt ett stöd i ett ökat fokus på det formativa och det demokratiska perspektivet kan vara både en möjlighet och en utmaning i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester. I studien framkommer det vidare att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares lärande genom synliggörande av undervisningens effekt och pedagogiska utvecklingsbehov, genom ökad medvetenhet om lärarrollen, genom utveckling av lärares kommunikativa förmåga, samt genom utveckling av lärares förmåga att reflektera över användandet av tester. Om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till elevers lärande framkommer inte i studien.Specialpedagogiska implikationerEn god relation mellan specialpedagog och rektor är en förutsättning för att specialpedagogen ska få det tydliga mandat som krävs för att leda arbetet med arbetsmodellen. Att specialpedagogen har både erfarenhet, specialpedagogisk kunskap, ledarskaps- och kommunikativ kompetens är en förutsättning för att arbetet med arbetsmodellen ska bli framgångsrikt.NyckelordAnalys av elevresultat, analysverktyg, fenomenologi, fenomenografi, systematiskt kvalitetsarbete
84

Systematiskt kvalitetsarbete: Utvärdering av fritidshemsverksamhet

Dahn, Kajsa, Grahn, Andrea January 2018 (has links)
Fritidshemmets traditionella verksamhet beskrivs som fri från dokumenterade utvärderingar, men står nu inför kravet att genomföra sådana. Nu behöver verksamheten som hittills skildrats som ett lärande i socialt samspel formulera metoder för ett systematiskt utvärderingsarbete. Syftet med den här studien är att undersöka hur grundlärare i fritidshem och rektorer arbetar med utvärdering i fritidshemmet, enligt kravet på systematiskt kvalitetsarbete.Genom semistrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger i fritidshems- verksamheten undersöker vi hur man arbetar med utvärdering i fritidshemmet enligt kravet på systematiskt kvalitetsarbete. Genom hermeneutisk och tematisk analys av empirin tolkas materialet genom ramfaktorteorin och Ove Karlssons fyra utvärderingsnivåer.Alla de utvärderingar vi kommit i kontakt med sker i form av självuppskattning främst i ett informellt ”horisontellt” utvärderingsarbete mellan kollegor. I vissa fall sker formella rapporteringar ”bottom up” av arbetet från personalgrupp till rektor eller från rektor till kommunförvaltningen. De ramar eller faktorer som påverkar och formar utvärderingsarbete mest är tid, kompetens, syfte och styrning. För att kunna utveckla former för utvärdering måste det avsättas tid till detta. Personalens och rektorernas kompetens i både fritidshemsverksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet avgör vilka processer och resultat som skapas. En tydlig styrning som avgränsar syftet med verksamheten blir en förutsättning för att kunna genomföra ett systematiskt utvärderingsarbete.
85

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan : Hur ett arbetslag tolkar, översätter och genomför systematiskt kvalitetsarbete i praktiken

Bodil, Johansson January 2020 (has links)
Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur ett arbetslag i förskolan pratar om systematiskt kvalitetsarbete samt vilka konstruktioner av det systematiska kvalitetsarbetet som skapas i dessa samtal. I studien deltog ett arbetslag med förskollärare och barnskötare från en kommunal förskola via en fokusgruppsintervju och tre observationer av arbetslagets gemensamma planeringar. Resultat visar att genomförandet av policy i förskolan är en invecklad process där det krävs att de deltagande pedagogerna inte bara tolkar policy som skollag och läroplanen för förskolan, utan också att de måste göra dessa tolkningar till sina egna innan de kan applicera tolkningar i verksamheten. Lika så visar analysen av pedagogernas samtal att i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagets praktik finns många olika former av styrning och styrningsmekanismer. Dessa styrningsmekanismer formar arbetslagets möjligheter att tolka, översätta och genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan resultatet förklaras genom att pedagogerna styr och blir styrda av de olika former av policy som finns kring ämnet systematiskt kvalitetsarbete och att detta påverkar vilka konstruktioner av systematiskt kvalitetsarbete som kan skapas av arbetslaget.
86

Engagerat ledarskap och allas delaktighet i systematiskt kvalitetsarbete : En studie gjord på en verksamhet inom socialt arbete

Marini, Emma January 2020 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om medarbetare och chefer har samma bild av systematiskt kvalitetsarbete samt hur deras upplevelse av delaktighet och engagerat ledarskap är i det systematiska kvalitetsarbetet.   Studien utgick från en hermeneutisk och deduktiv ansats. Insamling av data har varit utifrån kvantitativ design med en survey-undersökning baserat på studiens teoretiska ramverk, syfte och frågeställningar.   Resultatet i studien baseras på 53 respondenters svar varav sju enhetschefer och 46 medarbetare från en verksamhet inom socialt arbete. Resultatet har visat att bilden av systematiskt kvalitetsarbete är olika då det finns skillnader i om det görs regelbundna egenkontroller, mätningar av kundnöjdhet och om verksamheten följer socialstyrelsens SOSFS 2011:9. Båda grupperna upplevde delaktighet med undantag för att få tid till samarbete med kollegor och upplevelse i att ha fullt ansvar för kvalitetsarbetet. Enhetschefer upplever att det finns ett engagerat ledarskap medans medarbetare inte upplever att det finns i lika hög grad. / The purpose of the study was to investigate whether employees and managers have the same picture of systematic quality work as well as how their experience of participation and committed leadership is in the systematic quality work.   The study was based on a hermeneutic and deductive approach. Collection of data has been based on quantitative design with a survey study based on the study's theoretical framework, purpose and issues. The results of the study are based on 53 respondents' responses, of which seven are managers and 46 employees from a organization in social. The result has shown that the picture of systematic quality work is different as there are differences in whether regular self-checks, customer satisfaction measurements and whether the business follows the Socialstyrelsens SOSFS 2011: 9. Both groups experienced participation with the exception of allowing time for collaboration with colleagues and experience in having full responsibility for the quality work. Unit managers feel that there is committed leadership while employees do not feel that there is an equal degree. / <p>2020-06-26</p>
87

Specialpedagogens (icke) roll i det Systematiska kvalitetsarbetet. / Special educational needs coordinators (non-existing) role in systematic quality work

Lindberg, Nina, Otteby, Eriksson, Louise January 2022 (has links)
Sammanfattning/Abstract Lindberg, Nina &amp; Otteby Eriksson, Louise. (2022). Specialpedagogens (icke) roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Utifrån några specialpedagogers och rektorers tankar kring specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet syftar studien till att bidra med kunskaper kring specialpedagogers nuvarande och möjliga roll och funktion i arbetet med kvalitetsutveckling. Ett annat viktigt kunskapsbidrag som framkommit ur undersökningen är hur specialpedagogisk kompetens kan bli ett naturligt bidrag i det systematiska kvalitetsarbetet.   Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring systematiskt kvalitetsarbete genom att analysera specialpedagogers och rektorers beskrivningar kring specialpedagogens olika roller och funktioner i det systematiska kvalitetsarbetet. För att kunna hitta förklaringar till den funktion det systematiska kvalitetsarbetet får i verksamheterna anses det föreligga ett behov av att undersöka detta utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.  Utifrån undersökningens syfte framträder följande frågeställningar: 1.     Hur kan systematiskt kvalitetsarbete förstås utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv?  2.     Hur beskriver specialpedagogen sitt nuvarande deltagande, samt sitt önskvärda deltagande i systematiskt kvalitetsarbete? 3.     Hur beskriver rektorer specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori Det systemteoretiska perspektivet användes som teoretisk ram för att förstå och tolka undersökningens resultat. En förståelsebaserad syn på organisationsutveckling och New Public Management användes som eventuella förklaringsmodeller till resultaten.  Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där frågeformulär med öppna frågor använts i insamlandet av data. Den teoretiska delen av arbete har använts för att tolka och analysera informanternas svar. Resultat Undersökningens resultat visar att rektorer i stor utsträckning påverkar den roll som specialpedagogen får i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogernas svar antyder att rektorers brist på förståelse för den specialpedagogiska kompetensen begränsar deras delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten visar att specialpedagoger deltar i det systematiska kvalitetsarbete på organisationsnivå och att deras deltagande är av åtgärdande karaktär. Vidare belyser specialpedagogerna att deras deltagande kan se annorlunda ut om de haft ett större inflytande över sin roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Då hade arbetet skett i nära samarbete med annan skolpersonal och på så sätt hamnat på gruppnivå och haft en främjande och förebyggande karaktär.    Specialpedagogiska implikationer En god förståelse för specialpedagogens uppdrag från rektor är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens tas tillvara på i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att ta vara på specialpedagogens kunskaper inom organisationsutveckling, ledarskaps- och kommunikativ kompetens kan effekten av det systematiska kvalitetsarbetet få en reell påverkan på utvecklingen av verksamhetens kvalitet.
88

Specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. / Special educational needs coordinators role in systematic quality work

Zettergren, Caroline, Friman, Emma January 2023 (has links)
Sammanfattning/Abstract Friman, Emma &amp; Zettergren, Caroline (2023). Specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att upptäcka hur specialpedagogens kompetens kring att leda förändringsarbete används i skolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Ytterligare ett viktigt kunskapsbidrag blev under studiens gång att specialpedagogens uppdrag och profession tolkas annorlunda av olika rektorer och specialpedagoger.   Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap och problematisera om hur specialpedagoger är involverade i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och hur rektorers olika uppfattning om yrket påverkar rollen som specialpedagog.   Följande frågeställningar utgår studien ifrån: ●      Hur ser specialpedagogens roll ut i det systematiska kvalitetsarbetet och hur används specialpedagogens kompetens? ●      Hur ser rektorerna på specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet? ●      Vilken roll vill specialpedagogerna ha i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori De teorier vi utgått från är professionsteorin och systemteorin vilka vi tar spjärn mot och använder för att förstå och tolka studiens resultat.   Metod Studien genomfördes genom att först analysera enkäter och efter det genomfördes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Våra respondenter bestod av specialpedagoger och rektorer. Det var 18 specialpedagoger som svarade på enkäten och sedan intervjuades tre specialpedagoger som svarat på enkäten och deras rektorer från tre olika skolor. Enkätresultatet och intervjuerna har tolkats och kategoriserats efter kategoriseringsmetoden. För att få ett bredare perspektiv har vårt resultat analyserats med förankring i tidigare forskning.   Resultat Resultatet visar att det finns en oklarhet kring hur specialpedagogens uppdrag uppfattas och vad hens uppdrag består av. Det är tydligt att specialpedagogerna önskar vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet i större utsträckning än de är idag men att rektorerna ofta ger det uppdraget till förstelärarna då specialpedagogernas tid inte räcker till. Detta skapar en diskrepans mellan specialpedagogernas verklighet och examensförordningen. Ett annat viktigt resultat som framkommit är att det är många av respondenterna som inte vet vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär och hur de ska arbeta med det på skolorna.   Specialpedagogiska implikationer Den kunskap och erfarenhet som specialpedagogen fått under utbildningen kring att leda förändringsarbete på organisationsnivå gör att det är självklart att de ska vara delaktiga i att leda det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att rektor har en förståelse för specialpedagogens och förstelärarnas uppdrag och kompetens samt vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär kan specialpedagogen vara med och höja kvaliteten på det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna. Då specialpedagogens roll är otydlig skulle det behövas en generell nationell uppdragsbeskrivning som är kopplad till specialpedagogens utbildning och examensförordning.
89

Vem är aktör i skolans kvalitetsarbete? : En kvalitativ studie av lärares erfarenheter om grundskolans systematiska kvalitetsarbete.

Ingwersen, Anna-Karin January 2023 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares erfarenheter om grundskolans systematiska kvalitetsarbete. Empiri har samlats in genom sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkats och analyserats genom en hermeneutisk metodansats. Genom tolkning och analys redogörs i studien lärarnas erfarenheter kopplat till de läroplansteoretiska begreppen transformering, realisering och läroplansaktör. De centrala teman som framkommit ur analysen av lärarnas erfarenheter är kulturen på skolan, organisation och kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Lärarnas känslomässighet kan ses inom alla tre centrala teman. Lärarnas erfarenheter visar både på olikheter och likheter. Resultatet som framkommer av lärarnas erfarenheter är att lärarna är positivt inställda till systematiskt kvalitetsarbete så som det är framskrivet i styrdokumenten men att lärarna saknar en plats som läroplansaktör. Samtidigt saknar lärarna dels en djupare förståelse av skolans systematiska kvalitetsarbete, dels en tydlig organisatorisk struktur för hur arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras. I en sådan struktur behöver det bli tydligt på vilket sätt lärarna ges möjlighet att agera som läroplansaktörer.
90

Analysarbetet vid skolors systematiska kvalitetsuppföljning : En studie om lärarens och rektorns arbetsprocess och förutsättningar kring skolans systematiska kvalitetsarbete / The analysis work in schools' systematic quality follow-up : A study of the teacher's and the principal's work process and the conditions surrounding the school's systematic quality work

Imamovic, Sezin January 2023 (has links)
Analysdelen i skolans kvalitetsutvecklingsarbete är en komplex process som ofta upplevs för akademiskt eller teoretiskt för många rektorer och lärare. I den här studien undersöks processen med analysarbetet och hur detta arbete organiseras mellan lärare och rektorer. Syftet med studien är att få djupare förståelse av hur lärare och rektorer samverkar kring analysarbetet i det systematiska kvalitetsarbete och synliggöra vilka förutsättningar som lärare och rektorer tycker är viktiga.  Studiens empiri vilar på en kvalitativ grund i form semistrukturerade intervjuer med rektorer och lärare. Studien har en systemteoretisk utgångspunkt i betydelsen av att skolans organisation och ledning ses som ett öppet och dynamiskt system där helheten och sammanhanget står i förgrunden. Resultatet analyseras genom innehållsanalys och åtta olika teman framträder. Teman är uppdelade under studiens två frågeställningar, 1) hur arbetsprocessen med analysarbetet ser ut, 2) vilka förutsättningar är viktiga för analysarbetet enligt rektorer och lärare.  Studien visar att analys- och kvalitetsuppföljningen sker vid fåtal tillfällen och är inte förankrat i skolans dagliga arbete. Det saknas kommunikations- och samarbetsarenor för att rektorer och lärare ska kunna samverka. Lärare ser samarbetet med skolledningen som en viktig förutsättning medan rektorer anser att en viktig förutsättning är lärarnas analysförmåga. Resultatet från den här studien kan ses som exemplifierande på hur analysarbetet ser ut på en kommunal svensk grundskola.

Page generated in 0.1112 seconds