Problematisk frånvaro har de senaste åren lyfts fram och aktualiserats både i media och i olika rapporter och utredningar. Det finns mycket kunskap både nationellt och internationellt om riskfaktorer för problematisk frånvaro men relativt lite om hur man kan främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolverket (2010) belyser exempelvis hög frånvaro och stora brister i skolors arbete med att förebygga och åtgärda problematisk frånvaro. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2016a; 2016b). Med utgångspunkt i ovanstående blev vi intresserade av att undersöka hur skolor kan arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro och hur detta arbete kan göras till en del av det systematiska kvalitetsarbetet.Syftet med den här studien är att undersöka hur tre gymnasieskolor som säger sig arbeta närvarofrämjande har lagt upp och systematiserat sitt arbete. Syftet besvaras genom följande frågeställningar:• Hur arbetar skolorna för att utreda orsaker till elevernas frånvaro?• Hur arbetar skolorna för att främja elevernas närvaro?• Vilka möjligheter och hinder med det närvarofrämjande arbetet uttrycker skolorna?• Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet kring närvaro ut på skolorna?Vi valde att rikta vår undersökning mot gymnasieskolan då den mesta forskningen vi har hittat är riktad mot grundskolan. På så sätt kunde vår studie ge ett kunskapsbidrag inom området och därmed ha ett vetenskapligt värde.Studien omfattade tre mindre gymnasieskolor och är kvalitativ utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Studien utgår från ett relationellt perspektiv där utgångspunkten är att elevers svårigheter uppstår i mötet med lärmiljön och ett salutogent förhållningssätt där känsla av sammanhang och meningsfullhet utgör grunden. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med skolornas rektorer.Studiens resultat visade att rektorernas uppfattningar är att orsakerna till elevers frånvaro är flera, varierande och komplexa, vilket även bekräftas av Gren Landell (2018), och då behöver även lösningarna vara det. Resultatet visade också att rektorernas uppfattningar är att genom att göra det närvarofrämjande arbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet ökar möjligheterna att nå högre närvaro för alla elever. Vårt resultat bekräftas av Skolverket (2012) och innebär för skolorna en tydlig förskjutning från att arbeta åtgärdande för några få elever till att arbeta främjande och förebyggande för alla elever, vilket är specialpedagogens och elevhälsoteamets huvudsakliga uppdrag enligt Skollagen (SFS 2010:800 2 kap. 25§). Resultatet visade även att närvarofrämjande arbete till stor del handlar om att arbeta med och utveckla organisation, pedagogik, lärmiljöer och relationer för att kunna möta alla elevers behov.En slutsats vi drar utifrån vår studie är att specialpedagogens uppdrag i så stor utsträckning som möjligt bör inriktas mot förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har här ett viktigt uppdrag i att leda och systematisera det närvarofrämjande arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har i detta arbete stor nytta av sin breda kompetens.

Denna kvalitativa intervjustudie visar sex olika förskollärares förhållningssätt till begreppen yrkesprofession, undervisning och omsorg. Trots att förskollärarna kommer från olika kommuner i Sverige så visar resultatet en samsyn om att det skett förändringar i förskolans läroplan samt förändringar i samhället som både gynnat och missgynnat förskollärarna i deras uppdrag. Studiens resultat belyser även att undervisning har varit en framträdande del av den svenska förskolan genom alla tider, men att det tidigare använts andra termer för att beskriva just barns lärandesituationer. Slutligen går det att se, utifrån studiens resultat, att förskollärares arbete, i alla situationer, förutsätter ett gott förtroende gentemot barngruppen. Det är på något sätt omsorgen som är starten, både som en naturlig del av barndomen men också starten i en förskollärares yrkesliv.

Med utgångspunkt i hypotesen att förskollärare känner en osäkerhet i att möta barn i behov av anpassningar utifrån skrivelsen i förskolans läroplan var syftet med studien att synliggöra hur förskollärare ser på sin egen kompetens när det gäller att möta och anpassa för barn i behov av anpassningar i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2018) samt hur de önskar att kompetensen på området kan utökas. Empiriska data har samlats in med hjälp av semistrukturerade enkäter vilka konstruerades och sammanställdes i enkätverktyget Survey and Report. I Survey and Report skapades även de diagram som använts för att presentera resultatet. Enkäten genererade 69 svar från förskollärare vilka var medlemmar i en större facebookgrupp för personer verksamma inom förskolan. Resultatet visade att en majoritet av de som besvarat enkäten har arbetat mer än 6 år som förskollärare samt att en majoritet av respondenterna upplevde en ganska hög eller hög kompetens när det gäller att möta barns behov av anpassningar inom samtliga av de områden som studien belyser. / Based on the hypothesis that preschool teachers feel insecure in meeting children in need of adjustments based on the demands in the preschool corriculum, the purpose of the study was to make visible how preschool teachers view their own competence when it comes to meeting and adjustingfor children in need of adjustments in accordance with the preschool corriculum (Skolverket, 2018) and how they wish the competence in the area can be expanded. Empirical data have been collected using semi-structured surveys which were constructed and compiled in the survey tool Survey and Report. The Survey and Report also created the diagrams used to present the results. The survey generated 69 responses from preschool teachers who were members of a larger Facebook group for people active in the preschool. The results showed that a majority of those who answered the questionaire had worked more than 6 years as preschool teachers and that a majority of the respondents experienced a fairly high or high level of competence in meeting children´s needs for adjustments in all of the areas covered by the study.

This study aims to contribute with knowledge about preschool teachers’ perspectives on documentation in the systematic quality work. The study uses a qualitative method where the collected empirical evidence is based on answers from 10 interviewed preschool teachers. The study is based on a phenomenographic method and the process of the analysis is based on post-constructionist theory. The result of the study shows that the preschool teachers describe two different ways to look at the purpose of documentation. One way described was to see the documentation as an important tool to acknowledge the children’s processes of learning and for the preschool teachers to see their own actions to further develop their profession. The other way, according to some preschool teachers, was to document for others. The preschool teachers described how they followed and documented each child's learning and development differently. Some preschool teachers expressed that the documentation was linked to projects and themes. Other preschool teachers, as the study interprets, follow and document the children through the stages of their development. The result of the analysis of documentation showed that some of the preschool teachers reflected and analyzed together with their team of co-workers. Many of the preschool teachers involved the children in the reflections while some of the preschool teachers did not analyze the documentation at all. Our conclusion is that there is a difference between how preschool teachers think and work with their documentation depending on their practical conditions, for example, time and competence. / Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien är av en kvalitativ metod där vår insamlade empiri består av svar från 10 intervjuade förskollärare. Studien bygger på en fenomenografisk metodansats och vi har utgått ifrån ett postkonstruktionistisk teoretiskt perspektiv i vår analysprocess. Studiens resultat visar på att förskollärarna har olika uppfattningar som genererade i två skilda sätt att se på syftet med dokumentationen. Det ena var att förskollärarna uttryckte att dokumentationen var ett viktigt redskap för att få syn på barns lärprocesser och att förskollärarna kunde använda dokumentationerna för att få syn på sitt eget agerande, för att kunna vidareutveckla sin profession. Det andra skilda sättet som några förskollärare ansåg, var att dokumentera för andra. Förskollärarna beskrev olika kring hur de följde och dokumenterade varje barns lärande och utveckling. En del förskollärare gav uttryck att dokumentationen var kopplad till projekt och teman. Andra förskollärare tolkar vi att de följer och dokumenterar barn utifrån deras utvecklingsstadier. I resultatets analys av dokumentation visade resultatet att en del av förskollärarna reflekterade och analyserade med sitt arbetslag. Många av förskollärarna involverade barnen i reflekterandet. Medan en del av förskollärarna inte analyserade dokumentationerna alls. Vår slutsats är att det är olika hur förskollärare tänker och gör med sin dokumentationer beroende på deras förutsättningar i praktiken, som exempelvis tid och kompetens.

Syftet med arbetet är att försöka utveckla kursen Grafisk kommunikation 1 didaktiskt med hjälp av en utvärdering som grundar sig i vetenskaplig teori för lärande och hur eleverna i gruppen upplever hur dessa förutsättningar har påverkat dem. Jag ser ett sådant kvalitetsarbete som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Min viktigaste slutsats är att en pedagogisk utvärdering av en kurs med vetenskaplig grund i Knud Illeris förutsättningar för lärande som utvärderingskriterier har gett en stor bredd av olika tips för att kvalitetsutveckla kursen didaktiskt vilket ökar förutsättningen för elevernas lärande och eleverna får därmed också ännu bättre förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Modellen jag har använt ser jag som generaliserbar till många olika kurser och som lärare får jag stort stöd för det didaktiska kvalitetsarbetet.Jag har i teoriavsnittet tittat närmare på Knud Illeris 3 olika dimensioner för lärande, innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen samt hans beskrivning av hinder för lärande. Med detta som utgångspunkt undersökte jag med hjälp av enkätmetoden hur eleverna upplevde dessa förutsättningar, och fick på så sätt fram möjliga didaktiska åtgärder för kvalitetsförbättring för majoriteten av eleverna och kursens genomförande. Utvärderingen genomfördes i kursen Grafisk kommunikation 1 med en elevgrupp i en gymnasieskola i Sverige och de konkreta didaktiska tips som framkom i utvärderingen uppmanar jag läsaren att själv närmare studera i rapportens senare del. Slutligen vill jag också framhålla att för att säkerställa denna kvantitativa utvärderings giltighet och för att finna individuella insatser för enskilda elever bör utvärderingen kompletteras med individuella utvecklingssamtal där resultatet och slutsatserna från denna undersökning kan ligga till grund för ett sådant samtal.

Syftet med studien är att få en förståelse för vad kvalitet är i förskolan. Barnkonventionen säger att allt som rör barnet ska se till barnets bästa. Vi runt omkring barnet har olika erfarenheter och kunskaper, vilket gör att vi kan bidra med det bästa till barnet. Att kunna samarbeta med barnets vårdnadshavare, för att barnet ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt, är viktigt för att vi ska kunna ge barnet rätt start i livet med de bästa förutsättningarna. Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning där empirin samlades in genom brevdata. Pedagoger, förskolechefer och vårdnadshavare fick svara på två öppna frågor om deras syn på vad kvalitet i förskolan är. Slutsatsen blev att kvalitet i förskolan är ett begrepp som inte går att slutgiltigt definiera. Kvalitet måste sättas i förhållande till något när man ska beskriva det, det måste ses från flera olika dimensioner. Det som definierar kvalitet beror på flera olika faktorer, däribland kulturella skillnader, normer och värden, kunskap om ämnet, vilken filosofi förskolan har, personalens kompetens och ekonomiska förutsättningar. / The purpose of the study is to get an understanding of what quality is in kindergarten. The Convention says that everything related to the child to see the child. We are around the child have different experiences and knowledge, which allows us to provide the best for the child. Being able to work with the child's guardian for the child to develop rich and diverse is important for us to give the child the right start in life with the best conditions. The study was conducted through a qualitative survey of the empirical data was gathered through letters data. Educators, preschool managers and guardians were asked to answer two open questions about what they considered to be quality in preschool. The conclusion was that quality in preschool is concepts that cannot be conclusively define. Quality must be in relation to something when describing it, then it must be viewed from several different dimensions. What defines quality depends on several factors, including cultural differences, norms and values, knowledge of the subject, the philosophy of pre-school, staff skills and economic conditions. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av hur en problematisk skolgång identifieras, hur de bemöter denna problematik samt hur de kvalitetssäkrar arbetet. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem skolkuratorer på grundskolor i Mellansverige. Empirin analyserades utifrån teori kring problematisk skolgång, systematiskt kvalitetsarbete samt evidensbaserad praktik. Resultatet visade att problematisk skolgång innebär att måluppfyllelse inte nås eller att skolgången blir avbruten, viktiga faktorer i sammanhanget var frånvaro samt ökad psykisk ohälsa. Skolkuratorerna ansåg att en god relation mellan eleven och skolan samt samverkan var viktiga framgångsfaktorer för att tidigt upptäcka och kunna åtgärda problematiken. Systematiskt kvalitetsarbete framkom som en viktig faktor och i synnerhet genom kontroll av giltig och ogiltig frånvaro samt genom kartläggningar på olika nivåer. Att arbeta med evidens ansågs också vara viktigt men samtidigt fanns viss skepsis mot nya metoder och ofta användes bara valda delar av evidensbaserade metoder för att kunna individanpassa och att se helheten. / The purpose of this study is to examine how school counsellors, in their own practical experience, identify problematic schooling; how they approach these problems; and how they assure the quality of their work. To answer these questions, the authors have conducted a qualitative study, interviewing five school counsellors working in different schools in Central Sweden. The empirical study has been analyzed using the theoretical concepts of problematic schooling, systematic quality assurance, and evidence-based practice. The outcome of the study suggests that problematic schooling entails the failure to reach educational goals, or even the complete disruption of schooling. Important factors include pupil absence and impaired mental health. A successful pupil–school relationship, as well as a co-operative environment, are identified by the interview subjects as important factors for the successful detection and intervention of problematic schooling. Furthermore, systematic quality assurance is identified as a key factor, particularly in the shape of survey and verification by the school regarding the validity of pupil absence. Finally, the interview subjects generally consider an evidence-based approach to be important, but also tend to display some scepticism towards the implementation of new methods. The study thus shows that evidence-based methods are often only partially applied, in an attempt by school counsellors to make case-dependent adjustments to fit the wider picture.

<p><strong> </strong></p><p>There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.</p>

There is a lack of research in the field of quality improvement efforts based on profound knowledge in social services. The current situation is therefore a significant knowledge gap in terms of studies of this type of systematic quality work and how it is applied in practice. This study therefore intends to describe Pilbackens quality work and further examine if the profound knowledge is consistent with quality work in microsystems by an analysis of Pilbackens work. The present study has been performed by a qualitative method and the material is collected through semi-structured interviews. In order to analyze the study’s result have profound knowledge and the model microsystems been used. The results show that Pilbackens in quality improvement efforts have made numerous changes in its organization. They have via a clear purpose and objective of working with quality in microsystems achieved a number of perceived and documented results. The analysis of Pilbackens quality work shows a compliance with profound knowledge and the ability incorporate microsystems in practice.

Professional Learning Communities– A Necessity for Improving Teaching? The aim of this study was to examine what factors are important for teachers in professional learning communities to improve their teaching in order to increase the results of the students. The study was based on a program of development about language improvement that took place in two schools during the autumn of 2014. The authors of this study were also in charge of the improvement program. The data used in the analysis was based on individual questionnaires and group interviews. The theoretical framework of the study was founded on Timperley’s (2011) inquiry and knowledge-building cycle, Hargreaves and Fullan’s (2012) theory about professional capital and Stoll’s (2006) characteristics of effective learning groups. The results obtained in this study indicate that the following factors are of crucial importance for teachers to improve their teaching; leadership, systematic surveys of what students need to develop, a clearly understandable aim within the specific area of development, a clear structure within the learning group and between the meetings, scheduled time for the meetings, teachers’ mindset, a scientific approach, the use of science and initiated moderators of the learning groups. The study showed that professional learning communities working with these factors are going to be successful.