Studiens syfte var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera en speciallärares och en logopeds syn på framgångsfaktorer när det gäller språkutvecklande arbete med elever som har språkstörning. Syftet var också att beskriva och analysera speciallärarens och logopedens arbetssätt för språkutveckling hos elever med språkstörning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ metod och gjorde en fallstudie som till viss del är inspirerad av hermeneutiken. Urvalet till studien är strategiskt eftersom studien genomfördes på en skola där de organiserat en språkgrupp. I språkgruppen arbetar en logoped och en speciallärare tillsammans med sex barn som har språkstörning. Under två dagar genomförde vi sex observationer som följdes av lika många korta samtalsintervjuer. Vi gjorde även två längre halvstrukturerade intervjuer, en med specialläraren och en med logopeden. Studiens resultat visade att det arbete som specialläraren och logopeden uppfattade som framgångsrikt arbete med elever som har språkstörning har stöd i tidigare forskning. De utvecklande arbetssätt som framkom i vår studie handlar om att utveckla elevernas språk och kommunikationsförmåga, ge regelbundna individuella interventioner, ha positiva och nära relationer med sina elever, ge eleverna tid att uttrycka sig och att bli lyssnade på. Studien visade att stöd, struktur och strategier är viktigt för elevernas lärande. I studien kom vi fram till att tecken som stöd är en viktig strategi för denna elevgrupp för att utveckla elevernas språk- och kommunikationsförmåga. Denna strategi hade bristfälligt stöd i tidigare forskning. Vi anser därmed att mer forskning behövs när det gäller betydelsen av tecken som stöd för barn med språkstörning. Vår förhoppning är att denna fallstudies resultat ska vara användbart för andra pedagoger i deras arbete med elever som har språkstörning. Genom resultatet kan de förhoppningsvis känna stöd samt utveckla arbetet, med elever som har språkstörning, i den egna verksamheten.

Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollärare förhåller sig till användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, två som arbetar på yngrebarnsavdelning och två som arbetar på äldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att användningen av TAKK skiljer sig åt i många avseenden, inte enbart mellan yngre och äldrebarnsavdelningarna utan även förskollärare sinsemellan, men att det även finns många gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. Något som de har gemensamt är att alla fyra är positivt inställda till användandet av TAKK och de anser att det är ett roligt och utmanande arbetssätt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara är ett bra sätt att stimulera kommunikationen hos alla barn på deras avdelningar, och inte enbart de barn som har någon form av språkstörning. Något som skiljer dem åt är erfarenheten av TAKK och även mängden av tillfällen då TAKK används i samlingarna. / The purpose of this study was to show how preschool teachers relate to the use of AAC in gathering situation. Qualitative interviews have been used on four preschool teachers, two who work with younger children and two who work with older children to see if ACC uses different depending on the children's ages.The conclusion is at the use of AAC differs in many aspects, not only between the work with AAC in younger and older children departments but also among the preschool teachers experience. Similar thoughts and experiences emerged during the interviews with the respondents. They all have in common that all four have positive opinion about the use of ACC and they think it’s an interesting and challenging approach. AAC is considered by respondents to be a good way to stimulate communication among all children in their departments, not just the children who have language impairment. The respondents differentiate in their experience of AAC and in the amount of times which AAC is used in the gatherings.

Tecken och gester är något vi daglien använder vid kommunikation. Vid teckenkommunikation som stöd i förskolan kan TAKK användas som ett verktyg. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) hjälper barn med språkliga och verbala kommunikativa svårigheter att kommunicera och uttrycka sig. Det är ett aktuellt verktyg som under senare delen av 2000- talet vuxit och synliggjorts mer och mer inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förtrogenhet med TAKK samt deras syn på nyttjande av TAKK som kommunikativt verktyg i förskolan. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgår från pedagoger på förskolor i tre medelstora Svenska kommuner. Enkätundersökningen avser att undersöka pedagogers uppfattning av TAKK’s värde samt syftet med att använda TAKK i förskolan. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv. De slutsatser som studien synliggjort är att pedagoger i förskolan använder för lite TAKK i förhållande till antalet pedagoger som kan använda TAKK. Övervägande pedagoger i förskolan tycker att TAKK gynnar barns språkutveckling och kommunikation med barn. TAKK används framför allt till barn med språksvårigheter och i mångkulturella barngrupper. Behovet av att använda TAKK är stort i förskolan och barnen har ett stort intresse för TAKK samtidigt som de har för lite kunskap kring ämnet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) används i förskoleverksamheter, samt dess påverkan på barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvaras under studiens gång fokuserar på pedagogernas erfarenheter om TAKK i förskolan, hur TAKK används i förskolan och med vilka barn, samt hur pedagoger talar och argumenterar om användandet av TAKK i relation till barns språkutveckling. Empirin är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tre pedagoger som arbetar på olika förskolor i södra Sverige. Studien utgår från ett fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv, då metoden riktar sig till att undersöka hur människor på olika sätt förstår och uppfattar ett visst fenomen, som i detta fall bland annat är TAKK i relation till barns språkutveckling. Resultatet visar att utbildning inom TAKK är av stor vikt för att kunna arbeta med detta kommunikationssätt på ett korrekt sätt. Pedagogerna lyfter även att utbildningen måste kompletteras med ett eget intresse. Resultatet visar också tydligt att TAKK används med alla barn i förskolan oavsett språksvårighet eller ej, och pedagogerna är eniga om att detta sätt att komplettera verbalt språk har påverkan på barns språkutveckling. Resultatet visar dessutom att TAKK inte bara påverkar barns språkutveckling, utan är också ett verktyg som gynnar deras kommunikationsförmåga.

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om förskollärares användning av teckenkommunikation i förskolan. Frågeställningarna vi har i vår studie är: hur motiverar förskollärarna användandet av teckenkommunikation samt hur beskriver förskollärarna att de använder teckenkommunikation på förskolan? Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer av förskollärare som valts ut för att de har erfarenhet av teckenkommunikation. Resultatet är bearbetat utifrån en tematisk analys, och analysen har ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som mediering och den proximala utvecklingszonen är centrala. Förskollärarna motiverar användandet av teckenkommunikation som språkutvecklande och beskriver att de använder det i både vardagliga situationer samt i undervisningen. De belyser att teckenkommunikation behövs för att barn ska kunna göra sig förstådda oavsett vilka förutsättningar varje barn har. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring hur teckenkommunikation kan användas i förskolan. Samtidigt menar en del av förskollärarna att vårdnadshavare har en kritisk bild till användandet av tecken och förskollärarna betonar att det krävs mer kunskap om tecken för att belysa det som en fördel i barns språkutveckling.

No description available.

<p>Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .</p><p>Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan.</p><p> </p><p>Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling.</p>

No description available.

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ . Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan.   Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk.   Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling.

Detta examensarbete är en estetisk bilderboksanalys av pedagogiskt specialanpassade bilderböcker med teckenspråk inom språkutvecklings metoden TAKK. Syftet med studien är att studera om dessa böcker påverkas utifrån ett estetiskt perspektiv av det pedagogiska inslaget. Frågeställningen arbetet bygger på är: Vad blir resultatet av en estetisk bilderboksanalys av pedagogiskt specialanpassade bilderböcker med teckenspråk? Studien utgörs av en kvalitativ litteraturanalys som tillsammans med tidigare forskning, samt relevant litteratur för ämnet utgör grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt i den multimodala teorin. Studien visar att det pedagogiska inslaget i bilderböcker kan ha stor påverkan på hur boken upplevs utifrån innehåll, bild och textmässigt förhållande. Utformningen av dessa böcker påverkas mycket av hur dominant det pedagogiska upplägget är.