Att kunna förstå och göra sig förstådd till andra människor är inte en självklarhet för alla i dagens förskolor. Denna studie har ett fokus på kommunikation, som en förutsättning för lärande och utveckling, och framför allt på när den verbala kommunikationen inte räcker till. Arbetet belyser vikten av alternativa kommunikationssätt för att möjliggöra för alla att kunna kommunicera med varandra i förskolan. Det talade svenska språket är inte det enda givna sättet att kommunicera på i förskolor idag, utan det finns en mängd olika metoder till vårt talade språk. Dessa hjälpmedel är grundläggande för barn när den verbala kommunikationen inte är tillräcklig. Resultat av studien visar dels att det finns en hel del metoder att ta till för att hjälpa och förbättra människors möjligheter att kunna kommunicera utöver de talade språket. I arbetet redovisas ett flertal exempel på detta. Studien visar också på vikten av kunskap inom detta område och på hur samarbete mellan förskollärare och specialpedagog kan komma att bli viktigt för att möjliggöra barns lärande och utveckling genom alternativa kommunikationssätt och att ökad kunskap om olika specialpedagogiska åtgärder är viktig för förskollärare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om pedagogerna på några förskolor anser att Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) är en pedagogisk metod som stimulerar språkutvecklingen hos barn som inte är i behov av särskilt stöd. Förskolorna besöktes för att göra observationer i verksamheten och intervjuer med berörda pedagoger. Dessutom intervjuades en specialpedagog och en logoped eftersom dessa hade en handledande roll för pedagogerna. Undersökningsmetoden var icke-deltagande observation med känd observatör och strukturerade kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar TAKK som en metod för att stimulera språkutvecklingen även hos barn som inte bedömts vara i behov av särskilt stöd. Det sociala samspelet är avgörande för metodens effekt medan vidare studier krävs för att mer grundligt fastslå TAKKs påverkan på barns språkutveckling.

Studiens syfte är att få kunskap om bruket av TAKK (Tecken som Alternativ och kompletterande kommunikation) i relation till flerspråkiga. Studien fördjupar sig först i vad flerspråkighet innebär, TAKK och TAKK i förskolan. Teoretiska perspektiv som speglar i arbetet är transspråkande och metodologiska teorin positivism. En webb enkät användes som datainsamling med sammanlagt 80st respondenter från både en kommun i Norrbotten och en sluten Facebook grupp. Resultatet visar ingen nämnbar skillnad på antal arbetsår och hur TAKK används. Utbildning inom TAKK gav ingen nämnvärd skillnad utom vid hur ofta TAKK används. Främsta anledningen varför pedagoger använder TAKK är för att det är ett bra verktyg i förhållande till flerspråkighet och att skapa förståelse. Möjligheter med TAKK är att det främjar språket, skapar tydlighet och förståelse mellan barn samt pedagog. Utmaningar med TAKK är att pedagogerna har olika utbildning inom TAKK, passar inte alla barn och att TAKK tar tid samt pedagogerna upplever det är svårt att lära sig.

Många förskolor arbetar idag med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) för att gynna barnens språkliga och kommunikativa utveckling. Syftet med studien är att undersöka användningen av TAKK och gester i förskolan samt hur TAKK finns representerad i förskolornas miljö. En frågeställning som undersöks är hur förskollärare och barnskötare i förskolan har lärt sig att använda TAKK. En annan är hur TAKK-tavlor (de bilder som förklarar hur olika tecken utförs) och andra gester, deiktiska och ikoniska, används i förskolan samt vilken roll TAKK-tavlan har som didaktiskt verktyg.   För att besvara frågeställningarna utfördes observationer på två förskolor samt en enkätundersökning riktad till de pedagoger som var delaktiga under observationerna. Resultatet belyser pedagogernas förhållningssätt gentemot TAKK och TAKK-tavlor, hur barn och pedagoger använder sig av TAKK och gester samt TAKK-tavlan som didaktiskt verktyg. Resultatet visar även att alla förskollärare och barnskötare som deltog i studien har lärt sig TAKK och att lika många barnskötare som förskollärare har gått på kurs för att lära sig TAKK. I enkätundersökningen svarade fyra av respondenterna att de helt håller med om att det finns TAKK-tavlor för barnen medan två delvis instämde. En respondent var mer tveksam. Resultatet belyser att pedagogernas användning av TAKK-tavlor, tecken och gester påverkar barnens användning av dessa. Använder pedagogerna på en förskola sig av flera TAKK-tecken men väldigt få deiktiska gester, som att peka på något, visar det sig i barnens användning av dessa gester. En förskollärare menar i enkätundersökningen att även om barnen inte förstår det som tecknas tycker de att det är intressant och att de gärna härmar. I resultatet framkommer det att ett aktivt TAKK-användande kan minska antalet deiktiska gester.

<p><strong>Sammandrag </strong></p><p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur pedagogerna på en förskola i Värmland upplever att införandet av TAKK har påverkat barnens språkutveckling. Jag ville också undersöka hur de språkutvecklande aktiviteterna på en småbarnsavdelning har förändrats sedan 2005 och vilken roll TAKK har i detta. Dessutom ville jag se om personalen använde tecken på alla avdelningar på förskolan.</p><p> </p><p>Jag kom fram till att den största skillnaden när det gäller språkutvecklande aktiviteter är att de har infört TAKK på småbarnsavdelningen som stöd till alla barn. Med hjälp av observationer och intervjuer på den aktuella förskolan kunde jag konstatera att pedagogerna på förskolan upplever att tecken är bra för alla små barns språkutveckling eftersom de har upptäckt att barnen fått ett mer utvecklat språk sedan metoden infördes.</p><p> </p><p>Litteraturstudierna bekräftade att TAKK kan användas till alla barn, även små barn, eftersom det blir ett redskap för barnet i sin kommunikation. Pedagogerna på förskolan upplever mindre frustration i barngruppen då barn och pedagoger förstår varandra mycket bättre idag. Barnen har blivit ovanligt bra på färger anser pedagogerna.</p><p> </p><p>En av de andra avdelningarna på förskolan använder TAKK, men inte till alla barn utan där använder man tecken främst till ett speciellt barn som behöver det som stöd i sin kommunikation. Den tredje avdelningen använder inte TAKK.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this investigation was to examine how the pedagogues of a preschool in Värmland experience that the introduction of TAKK has affected the children’s language development. I also wanted to examine how the language development activities in a small children’s department have been changed since 2005 and what part TAKK has in this. Furthermore I wanted to see if the personnel used signs in every department on the preschool.</p><p> </p><p>My conclusion was that the biggest difference when it comes to the activities for the language development is that they have introduced TAKK in the small children’s department as a support to all children. With the aid of observations and interviews made in the current preschool, I could establish that the pedagogues of the preschool experience that signs is a good help for every small child’s language development since they discovered that the children have a more developed language after the method was introduced.</p><p> </p><p>The literature studies confirmed that TAKK can be used on all children, even small children, since it becomes a tool for the child in its communication. The pedagogues of the preschool experience less frustration in the group of children as children and pedagogues understand each other much better today. The pedagogues consider that the children have become exceptionally good in defining colours.</p><p> </p><p>One of the other departments of the preschool uses TAKK but not to all children. They use signs mainly to a particular child who needs signs as a support for her communication. The third department doesn’t use TAKK.</p>

Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger värderar samt använder verktyget Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) med särskilt avseende på flerspråkiga barns möjligheter att bli delaktiga i aktiviteter. Metoden jag har valt för denna studie är intervjuer med ett kvalitativt angreppssätt. Jag har intervjuat fyra stycken pedagoger varav en är barnskötare och de tre andra är förskollärare. Resultatet visade att informanterna hade en positiv inställning gällande TAKK och de ansåg att med hjälp av verktyget kan flerspråkiga barn få känna sig förstådda och också förstå pedagoger. De nämnde även att det är lätt att glömma bort verktyget om det inte används kontinuerligt i arbetslaget. / The purpose of my study is to investigate how educators value and use the signs as alternative and complementary communication tools (TAKK) with particular reference to the ability of multilingual children to participate in activities. The method I have chosen for this study is interviews with a qualitative approach. I have interviewed four educators, one of whom is a nanny and the other three are preschool teachers. The result showed that informants had a positive attitude about TAKK and they felt that using the tool, multilingual children could feel understood and understand educators. They also mentioned that it is easy to forget if it is not used continuously in the work team.

AbstractSyftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar arbetet med TAKK och TAKK-bilderböcker i förskolans dagliga verksamhet. TAKK är ett alternativt kommunikationsmedel som i de flesta fall fungerar som ett stöd för barn som är i behov av det, (Heister Trygg, 2010). Som blivande förskollärare så ligger det i vårt intresse att bidra med mer kunskap om metoden TAKK och hur den kan användas i förskolans verksamhet, då tidigare forskning kring metoden har uppfattats som minimal. Heister Trygg (2010) är en av dem som forskar om TAKK, och hennes forskning har framförallt agerat stöttepelare i vår studie. Empirin är insamlad genom kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer, som vi har sedan analyserat med hjälp av relationella och kategoriska perspektiv, sociokulturellt perspektiv samt KoRP. Studiens resultat visar att förskolepersonal som har en viss erfarenhet och kunskap inom TAKK, exempelvis genom kurser, vidareutbildning eller tecken-program, uppfattar metoden som positiv, språkfrämjande och som ett stöd till alla barn, oavsett ålder, bakgrund och språkkunskaper. Informanterna anser att TAKK borde vara tillgängligt för alla i förskolans verksamhet, både barn, personal och föräldrar. Några informanter uppfattar arbetet med TAKK som svårt och motigt eftersom många inom förskolläraryrket saknar tidigare kunskap och kompetens om hur de kan arbeta med metoden. Informanterna önskar mer stöd och vägledning inom TAKK-metoden. Vi ser att den förskolepersonal som har hjälp och stöttning av inspirerande kollegor, alternativt kunnig specialpedagog, upplever en större trygghet och ökade, pedagogiska möjligheter med TAKK som metod. Det förefaller viktigt att arbeta med TAKK ur både ett organisations, grupp och individperspektiv, eftersom det tar tid att bygga upp fungerande kommunikationssätt. Resultatet från våra intervjuer visar också att TAKK-bilderboken uppfattas som ett enkelt verktyg att använda i verksamheten, även för de pedagoger som upplever sig osäkra på metoden. Detta eftersom TAKK-bilderboken som färdigt material är lättillgängligt och inte kräver någon egen improvisation från personalen. Vårt resultat i studien är förankrat och knyter an till den tidigare forskning som finns inom TAKK och TAKK-bilderboken.Nyckelord:AAC, AKK, förskola, kommunikation, pedagog, TAKK, TAKK-bilderbok.

Digitala bilder och föräldrars betydelse för barnets språkutveckling har uppmärksammats av forskare de senaste åren. Barn lär sig genom socialt samspel då mimik, gestik, ord, fonetik och handlingar sammankopplas i hjärnan. Delade meningar råder kring vad är bra och mindre bra för barnets språkutveckling. På barnavårdscentralen startades ett förbättringsarbete, ett utökat 8 månaders besök, med syfte att kommunicera kring vikten av och öka kunskapen hos föräldrar kring barns språkutveckling. Syftet med studien var att studera och beskriva faktorer för ökad kunskap för föräldrar och personal. Förbättringsarbetet innebar ett utökat 8 månaders besök med bokläsning och samtal kring skärmvanor. Föreläsning och workshop för föräldrar erbjöds. Enkät med slutna frågor genomfördes av personalen på barnavårdscentralen. Intervjuer, enskilda och i fokusgrupper genomfördes för att besvara syftet. Datamaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Förbättringsarbetet ökade föräldrars kunskap kring tidig läsning och vikten att ordstimulera samt använda sig av TAKK tecken. Studien visade att faktorer som dialog, interaktion och påverkan ökade föräldrarna och personalens kunskap om tidig språkstimulering. Personalens kunskap och det tvärprofessionella samarbetet stärktes. Tydlighet i kommunikation till personal och föräldrar om vikten av tidig läsning, praktisk tillämpning, visualisera samt att följa upp var en viktig slutsats. Barnavårdscentralens viktigaste uppgift är att sprida kunskap om barns språkutveckling, stötta föräldrar då tidiga insatser hjälper. / Speak more with your child! Digital images and the importance of parents for the child's language development haveattracted the attention of researchers in recent years. Children learn through social interactionbecause of facial expressions, gesticulations, words, phonetics and actions are connected in thebrain. There are divided opinions about what is good or less good for the development of the child's language.At the Child Health Center an improvement work was started, an extended eight-months visit,with the aim of communicating about the importance of and increasing knowledge amongparents about children's language development. The purpose of the study was to study anddescribe factors for increased knowledge for parents and staff.The improvement work meant an extended eight-month visit with book reading andconversations about screen habits. Lecture and workshop for parents were offered. A closedended questionnaire was conducted by the staff at the child welfare centre. Interviews,individuals and in focus groups were conducted to answer the purpose. The data material wastranscribed and analysed with qualitative content analysis.The improvement work increased parents' knowledge of early reading and the importance ofword stimulation and the use of TAKK signs. The study showed that factors such as dialogue,interaction and influence increased parents' and staff's knowledge of early language stimulation.The staff's knowledge and interprofessional cooperation were strengthened.Clarity of communication to staff and parents about the importance of early reading, practicalapplication, visualizing and following up was an important conclusion.The most important task for the child health centre is to spread knowledge about children's language development and support parents when early intervention helps.

Den här studien ingår i ett större projekt vid Stockholms universitet och specialpedagogiska institutionen

Studien behandlar förskollärares tal om och erfarenheter av ”tecken som stöd” för barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Syftet är att få kunskap om hur ”tecken som stöd” kan hjälpa barn med annat modersmål än svenska att ”kickstarta” svenskainlärningen i förskolan. Syftet är även att få reda på vilka sätt tecken underlättar barnets kommunikation och tillägnandet av det talade svenska språket. Metoden var induktiv, kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Två förskollärare valdes att delta i intervjuundersökningen. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att ”tecken som stöd” fungerar väl som initial hjälp för barn med annat modersmål än svenska att tillägna sig det svenska språket. De menar att barnen snabbt tar till sig tecken och börjar själva kommunicera med dessa när de inte kan orden på svenska eller vågar uttrycka sig. Vidare visar resultatet att matsituationer och samlingar är exempel på situationer där både tecken och bilder kan användas för att förstärka ord.