Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare uppfattar behovet av den alternativa kommunikation hos barn, och hur de använder sig av de icke verbala kommunikationsverktyg som finns att tillgå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare på olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin som har sitt fokus på relationsskapandet. Resultatet synliggjorde vikten av att använda sig av AKK i utbildningen tillsammans med barn, för att stärka deras kommunikativa förmåga. Det synliggjordes även i resultatet att AKK är en metod att tillämpa tillsammans med alla barn, oavsett språklig sårbarhet eller ej. Slutatsen blev att alla barn har användning av AKK då det främjar språkutvecklingen, men även barns delaktighet och inkludering i undervisningen. Ytterligare en slutsats blev att materialet i arbetet med AKK behöver finnas tillgängligt för både barn och förskollärare. Ledningen behöver även uppmärksammas av den rådande tidsbristen som förskollärare upplever.

Den här studien syftar till att undersöka förskollärares arbetssätt för att främja barns delaktighet i förskolan. Studiens forskningsansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med förskollärare som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet analyserades utifrån Vygotskys sociokulturella teori för att undersöka hur delaktighet kan främjas. Studiens resultat synliggör att förskollärarna har en samsyn på vad begreppet delaktighet i förskolan innebär. Det synliggörs även hur de genom sitt arbetssätt främjar barns delaktighet. Studiens slutsats är för att skapa delaktighet måste förskollärarna tänka på sitt förhållningssätt där barnen ges möjlighet att uttrycka intresse, tankar och idéer.

Syftet med arbetet är att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal på en förskola och skola i ett och samma rektorsområde tog vi reda på vad de anser om att använda TAKK för att förbättra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frågade också varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan när det har visat sig vara bra i förskolan. Vårt resultat visar att alla våra intervjupersoner tycker att TAKK mycket väl kan vara ett stöd för andraspråksinlärningen både i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen på kunskap om TAKK. / Manual Signs as Support for Learning a Second Language in Preschool and School

I denna studie är syftet att bidra med kunskap om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Studien utgår från en forskningsfråga som fokuserar på hur förskollärare, en specialpedagog och en språkstödjare upplever TAKK i förskolan.  Användandet av tecken och kommunikation grundar sig mycket i samspelet mellan människor och därav tar studien sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Till en början av studien genomfördes en inhämtning av tidigare forskning för att få en förståelse för vad det finns om ämnet i litteratur och vetenskapliga artiklar. Fenomenografin ligger till grund för metoden och påverkar metodvalet till intervjuer och analysprocessen är fenomenografisk och i sju steg.  Intervjuer genomfördes med två förskollärare från olika förskolor samt en gemensam intervju med en specialpedagog och en språkstödjare som arbetar med att implementera TAKK i förskolan. Resultatet i studien visar att förskollärarna har olika upplevelser av teckenanvändningen i förskolan. Det framkommer svårigheter med att använda tecken med barnen i den dagliga verksamheten. I intervjun med specialpedagogen och språkstödjaren framkommer vikten av rektorer och ledningens engagemang och förståelse för hur viktig TAKK kan vara för barns språkutveckling. Studien visar på brister i kompetensen kring TAKK och även på förslag till kompetensutveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap och erfarenheter från pedagogersarbete med TAKK inom förskolan. Det är ett viktigt ämne att ta upp då det finnsmöjlighet för att skapa en mer likvärdig förskola utifrån olika sätt attkommunicera. Olika kommunikationsmetoder bör belysas och därav är dettaämne viktigt att forska kring. Studien är baserad på semistruktureradeintervjuer med fyra utbildade pedagoger, en studerande till förskollärare, enrektor samt en specialpedagog.  Resultatet har bearbetats, analyserats ochkategoriserats utefter pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TAKK.Huvudkategorierna berör pedagogers erfarenhet om arbetet med TAKK ochhuruvida TAKK kan främja likvärdigheten inom förskolan. Dessa kategorier harutgång i det sociokulturella perspektivet för att kunna förstå och tolka detempiriska materialet utifrån begreppen proximal utvecklingszon, medieringoch artefakter. Resultatet visar både fördelar och nackdelar gällandeanvändningen av TAKK, hur kunskap hos pedagoger är en betydelsefull faktorsamt behovet i barngruppen påverkar hur och i vilken utsträckning TAKKanvänds.

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är en del av förskolans specialpedagogiska insats i dagens förskolor. Studiens syfte behandlar förskollärarnas beskrivning av AKK och ur syftet kom vi fram till frågeställningarna som innefattar de didaktiska frågorna hur, vad och varför. Genom intervjuer har fem förskollärare gett sina upplevelser och reflektioner på hur förskollärare beskriver användningen av alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv gällande språkets utveckling, där alternativ kommunikation ses som en väsentlig del för sampel och delaktighet. De som deltagit i studien är fem förskollärare från fyra olika förskolor som arbetar på yngre barns avdelningar för 1–3 år. Den kvalitativa metod som använts är semistrukturerade intervjuer som är grund för resultatet. Resultaten visar att förskollärarna anser att AKK i förskolan är positivt för barnens kommunikation, språkliga utveckling och för att inkludera alla barn. Respondenterna menar även att användandet av alternativ och kompletterande kommunikation kan utvecklas mer i förskola då det används mest till yngre barn i nuläget. Respondenterna ser möjlighet att använda AKK till barn utan särskilda behov. Respondenterna upplever att de har ett bra stöd från organisationen gällande alternativ och kompletterande kommunikation. Merparten av respondenterna anser att de har möjlighet att påverka sitt arbete med alternativ och kompletterande kommunikation och använder det dagligen i förskolan. Resultatet diskuteras och kopplingar till teori och tidigare forskning bearbetas för att öka förståelsen och få en djupare kunskap kring AKK

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse kring pedagogers arbete med språkutveckling och TAKK som metod. Vårt syfte är även att undersöka när och hur metoden används och i hur stor utsträckning detta sker. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vårt material. Studiens resultat är grundade på kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollärare, en barnskötare och en specialpedagog. Vår studie genomfördes i två olika städer i södra Skåne. Samtliga pedagoger har någon form av erfarenhet kring TAKK men i olika utsträckning och ser positivt på metoden. De anser att det inte enbart är ett stöd för barn med speciella behov, utan även till övriga barn som komplement till deras språkutveckling och kommunikation. Det framgår att samtliga pedagoger skulle vilja använda metoden mer än vad de gör men av olika anledningar görs det inte. De menar även att deras orsak att börja med TAKK var för att det fanns ett eller flera barn som var i behov av teckenstöd. De tillägger även att det behövs en introduktion eller ett intresse i verksamheterna för att metoden ska användas.

Syftet med vår studie är att beskriva några pedagogers syn på TAKK i förskolan samt att se hur och varför de väljer att arbeta med det, i de två förskolor som vi gjort studien på. Vi har också valt att undersöka vilka för- och nackdelar det eventuellt kan finnas med TAKK.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som handlar om TAKK, AAC, kommunikation och språkutveckling. Med hjälp av metoden kvalitativa intervjuer så har vi fått fram svar på följande frågeställning:•Hur och när arbetar pedagogerna i förskolan med TAKK?•Varför använder de TAKK i verksamheten?•Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att använda TAKK?Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet i vår studie.De som vi har intervjuat är alla positiva till TAKK, och de menar att det främjar barns språkutveckling. De anser också att man inte måste ha barn med särskilda behov på förskolan för att arbeta med TAKK, utan det är en positiv metod för alla barn. Slutsatsen som vi kommit fram till är att TAKK är något som alla barn har behov av för att göra sig hörda och förstådda. Trotts det så används det inte i så stor omfång fast pedagogerna har kunskap om det.