AbstractSyftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är:Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan användas med?Hur använder pedagogerna TAKK, och när?Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling?Jag använder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan. Pedagogerna kan se en tydlig skillnad i barnens självkänsla och självförtroende tack vare användningen av TAKK. Min slutsats visar att pedagoger på två språkförskolor och en språkavdelning anser att TAKK-metodens resultat eller effekt är individuell men att den kan ge bra resultat för barnets språkliga kommunikativa utveckling. Sökord: alternativ, kommunikation, kompletterande, språkstörda, språkutveckling, TAKK, tecken

Syftet med vår studie är att studera hur några pedagoger uppfattar och aktivt använder TAKK i arbetet med de yngre barnen utifrån ett inkluderande perspektiv. Vi har valt en kvalitativ metodsats och har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från tre mindre samhällen i Skåne.Studiens teoretiska orienteringar förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv, relationellt och kategoriskt synsätt samt inkluderande aspekter. Resultatet tyder på att pedagogerna har en positiv inställning till TAKK och använder det i den dagliga verksamheten. TAKK, som ett understödjande kommunikationsmedel, bidrar till pedagogernas intention att inkludera samtliga barn i förskolans aktiviteter.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring användandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet.Vi har följande frågeställningar: Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? Vilket samband mellan användandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? Vilka önskemål har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gällande utbildning inom TAKK?I vår studie utgår vi från variationsteorin och BRO-modellen.Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock säger de samtidigt att det krävs mer än bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan användandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollärarutbildningen.Användandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som är i behov av särskilt stöd.

Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar med barnens språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat forskare, logopeder och en specialpedagog. För att undersöka hur pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter har vi använt oss av enkäter som de fått svara på. Våra frågeställningar är Vilka olika typer av arbetssätt används i förskolan? Hur ser pedagoger på förskolan på sitt språkberikande arbete med barnen? Intervjuerna har transkriberats och analyserats med enkäterna och forskningen som vi läst i ämnet. Vi har i undersökning kommit fram till att pedagogernas syn på barnet speglar det kompetenta barnet, medan de har olika metoder för att komma fram till målet för att utveckla barnens språkande. Vi kan i vår undersökning se att alla pedagoger trycker på att den sociala samvaron är viktig för barnens språkutveckling. En röd tråd som vi finner i undersökningen är att pedagogerna menar att det är av stor vikt att de hittar barnens intresse vilket leder till att barnens språkande utmanas.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen.Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte.

Vi vill genom den här studien få veta vad förskollärarna har erfarenheter om TAKK, hur de använder TAKK och om det finns möjlighet att använda metoden som ett dagligt verktyg i verksamheten. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som visar att TAKK främjar barnens kommunikativa förmåga. Detta tyder på att TAKK är ett välbehövligt extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. För att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är det nödvändigt att utbilda förskolans personal för att skapa en grund att utgå ifrån. Faktorer som tas upp i samband med intervjuerna är positivt/negativt, utbildning, ekonomi och rutiner. I studien har två förskolechefer och sex förskollärare på två olika förskolor intervjuats. I intervjuerna var alla positiva till TAKK, men det framkom också att pedagogerna använder sig av TAKK i verksamheten olika mycket då behovet ser olika ut. Det visar även att pedagogerna har erhållit olika mycket utbildning i TAKK, en del har fått utbildning genom sina arbetskollegor, medan andra har fått gå olika utbildningar. I studien har vi också kritiskt analyserat förskolans styrdokument med utgångspunkt i TAKK. / We want to use this study to know what preschool teachers have experience of TAKK, how they use TAKK and if it is possible to use the method as a daily tool in the business. We made use of the socio-cultural perspective as a theoretical basis. Through a qualitative hermeneutical study and semi-structured interviews, we got a result that shows that TAKK promote children's communication skills. This suggests that TAKK is a much needed additional tools and languages ​​amplifier that arouses children's curiosity to explore the versatility of language. In order to work with TAKK effectively, it is necessary to educate pre-school staff to create a foundation to work from. Factors to be taken up in connection with the interviews, positive / negative, education, economics and routines. The study has two pre-school managers and six preschool teacher in two different kindergartens interviewed. The interviews were all positive for TAKK, but it also emerged that teachers use TAKK in business very different when the need is different. It also shows that teachers have received different levels of training in TAKK, some have been trained by their colleagues, while others have had to go different courses. In the study, we also critically analyzed the preschool policy documents on the basis of TAKK.

The aim of our study is to create knowledge about preschool teachers' work with TAKK (signs as alternative and supplementary communication) to improve verbal language in preschool. This study is based on a socio-cultural theory which focuses on how we learn with or through other people and with cultural tools such as signs and pictures.   We used a qualitativ method and have conducted interviews with four educators about how and why educators use TAKK in preschool. We see a broader use of TAKK in preschools where there doesn't seem to be a clear structure and no requirement for education. We will in our study explain how the effects of TAKK are described by the educators. All four educators agree that TAKK is a supplementary communication tool that does help the children to communicate when the spoken language does not exist within the child for different reasons. The educators think that TAKK has proven many positive results such as the rate of speech at the teachers which makes it easier for the children to understand the words and by using signs the teachers notice that they also pronounce the words more accurately. In this paper we will present the many positive aspects of using TAKK but also some negative ones according to the educators that participated in our study.

Vi alla kommunicerar på olika sätt under dagens gång, det kan vara via tal, text, mimik, kroppsspråk och gester. Detta gör även förskolebarn men för att deras kommunikation med de runt omkring dem ska underlättas används tydliggörande pedagogik då de inte kan skriva och alla kan inte tala än. Genom att använda tydliggörande pedagogik leder det till att alla barns kommunikativa behov kan mötas oavsett deras förutsättningar. I Läroplanen för förskolan Skolverket (2018, s. 15) går det läsa att förskolläraren ansvarar för att varje barn ska stimuleras och utmanas i sin sociala och kommunikativa utveckling. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med tydliggörande pedagogik med barn på en förskoleavdelning med 1-3 åringar. Metoden som användes var kvalitativ metod med observationer som insamlingsmetod. Observationerna gjordes på två förskolor där 5 pedagoger och 13 barn deltog. Datamaterialet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika tydliggörande verktyg för att tydliggöra det som de vill förmedla till barnen samt ge barnen olika sätt att kommunicera med pedagogerna. Dessa är bildstöd, TAKK och att de fysiskt visar objekten som är aktuella för situationen. Det visade sig genom att de vid en situation gick med barnen för att visa hur brandlarmet såg ut och vart det satt och vid en annan situation var att de visade vad det fanns att välja på vid matbordet. I resultatet visar det också att tydliggörande pedagogik användes vid främst matsituationer, samling och leksituationer där TAKK användes i alla medans bildstöd och att fysiskt visa objekten användes i samling och matsituationer. Genom att pedagogerna använde dessa metoder i deras kommunikation med barnen ledde det till att barnen kunde ta till sig informationen lättare och kanske det viktigaste, barnen kunde förstå informationen lättare och vad som förväntades av dem. Detta i sin tur ledde till att barnens språkförståelse blev bättre och att deras språk utvecklades.

Syftet med denna studie är att undersöka hur TAKK används i arbetet med språkutveckling i förskolan. Varför och hur just det här pedagogiska verktyget används och vilka möjligheter samt begränsningar som kan finnas. Detta görs via våra tre frågeställningar “Hur används TAKK i arbetet med att främja barns språkutveckling?”, “Hur upplever pedagoger att arbetet med TAKK bidrar till barns språkutveckling?” och till sist “Vilka möjligheter och begränsningar finns det i arbetet med TAKK?”. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare från två olika kommuner. Därefter har respondenternas svar analyserats genom Lev Semjonovitj Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Detta perspektiv innefattar människans sociala erfarenheter och relationer samt de kulturella redskap denne använder. Redovisningen av analysen har delats upp i tre centrala teman som är direkt kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att pedagoger i förskolan använder TAKK som förstärkning till det verbala språket för att stötta barnen. Stöttningen är främst riktad mot barn som inte har det svenska språket eller som är i behov av extra stöd. Resultatet visade dock att TAKK används med hela barngruppen för att bidra till alla barns språkutveckling genom lärande i socialt samspel då de utvecklar ett gemensamt språk.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ger barnen i förskolans verksamheter möjligheter till att ta del av TAKK. Studiens teoretiska perspektiv är den proximala utvecklingszonen och metoden är kvalitativ där intervjuer genomförts med tio förskollärare. Resultatet visar att användandet av TAKK i undervisningen anses vara språkfrämjande för barnen. De hinder som upplevs är att lyckas fånga barnens fokus, brist på kunskap om TAKK samt kollegor som har bristande intresse kring ämnet. Genom denna studie framkom det att TAKK bidrar till inkludering, är språkfrämjande samt att en förskollärare bör ha kunskaper och intresse kring TAKK. När barnens språk utvecklas får de möjligheter till att kommunicera med andra individer, möjligheter att få sin röst hörd i olika sammanhang samt bli inkluderade i gemenskapen.