Alla barn har rätt till att kunna kommunicera med sin omgivning. För de barn som inte har det verbala språket kan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation vara en möjlig metod att använda. På så vis underlättas kommunikationen och minskar frustationen. Syftet med undersökningen är att undersöka förskolornas förutsättningar samt pedagogers syn på TAKK och hur det används som metod i förskolans verksamhet. Jag har också ett intresse av att få pedagogernas syn på fördelar samt nackdelar med TAKK. Jag använder mig av en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomförs. Intervjuerna omfattar fyra pedagoger och en resurs från tre olika förskolor i tre olika kommuner. Genom denna intervjustudien har jag sökt svar på följande tre frågor: Vilka olika förutsättningar finns det för TAKK i förskolan? Hur arbetar pedagoger med TAKK i förskolans verksamhet? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna i användandet av TAKK? Intervjupersoner har valts utifrån deras erfarenheter samt kompetens inom TAKK. Min studie har visat att pedagogerna arbetar på olika sätt samt att de har olika erfarenheter av TAKK. En del pedagoger arbetar med TAKK under hela dagen och en del arbetar med det vid vissa situationer och övergångar. Det beror på hur stort behov barnen har av tecken. TAKK används framförallt för att förtydliga det verbala språket samt att barnen kan göra sig förstådda. Utifrån resultatet har jag förstått att TAKK lett till fler möjligheter än hinder. Sammanfattningsvis är TAKK gynnsamt för alla barn, både de som har kommunikationssvårigheter och en normal utvecklad språkutveckling. Vilket både forskning och litteratur visar på. Däremot finns det inte lika mycket forskning om TAKK för barn med normal språkutveckling som det finns för barn med kommunikationssvårigheter.

Is a picture worth a thousand words? A study about teachers’ and students’ experiences of visual support in the classroom.     The aim of this study is to examine teachers’ and students’ experiences of visual support in the classroom. First, nine teachers’ experiences and knowledge of Developmental Language Disorder and other language difficulties are investigated. Second, it is studied how teachers experience students’ understanding of the verbal information presented in the classroom, and whether difficulties in written and oral language can be supported by visual aids. The study also describes how students, with and without DLD, experience the verbal information given in school and the visual aids used by their teachers. Interviews with 9 teachers and 14 students were conducted and classroom observations were carried out in 5 schools. The results show that teachers believe that there are students with language difficulties in all classes and that visual aids are of great support, both for teaching and for learning. The students’ thoughts about both their understanding of written and oral language, and of visual support, varied. While many students thought that pictures and graphic symbols improve their understanding, others believed they did not make a difference.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är en metod som blir allt mer vanlig att använda i förskolan tillsammans med barn som har svårigheter i språket men även för de barn som inte har det. Metoden riktar sig mot hörande personer och innebär att det verbala språket förstärks med hjälp ut av tecken. Högläsning är en aktivitet i förskolan där arbetet med tecken ofta glöms bort, samt att de material som idag finns kring metoden i samband med högläsning är svårarbetat i verksamheten. Arbetets syfte var att skapa ett material i form av en flanosaga som kunde underlätta användningen av TAKK i samband med högläsning i förskolan. Utifrån arbetets syfte har en frågeställning formulerats kring hur materialet upplevdes i verksamheten av deltagarna. För att ta reda på frågeställningen skickades materialet ut till verksamma lärare som fick testa materialet med sin barngrupp.   Metoden som användes för att undersöka hur deltagarna uppfattade materialet var en enkät som utformades med hjälp av en hemsida vid namn Surveymonkey, enkäten innefattade både ”slutna” och ”öppna” frågor. Resultatet av de ”öppna” frågorna visade att deltagarna upplevde att materialet bidrog till ett intresse hos lärarna kring att vilja fortsätta arbeta med TAKK i sin undervisning i förskolan samt blev en ögonöppnare för de personer som inte var bekanta med att använda metoden. Det framgick även i enkätundersökningen att många upplevde materialet som ett lätt verktyg att arbeta med i samband med läsning och att de upplevde att barnen uppskattade kombinationen av att lyssna på en saga samtidigt som tecken användes. Enligt lärarna visade barnen ett tydligt intresse för att själva delta i utformningen av de tecken som sagan innehöll genom att själva utföra tecken och visade också en vilja att lära sig dem utantill.

The purpose of our examination paper is to examine, describe and analyze preschool teacher ́s knowledge about manual signing in a preschool setting. Furthermore, we want to examine if preschools teacher ́s use manual signing in Swedish preschool ́s in a pedagogically purpose. The questions that we want to answer with our work is if preschool teachers are aware about the sign language used in Swedish schools and if they use manual signs for pedagogically purposes or not. Our data was gathered from four different preschools in the Stockholm region, where both interviews and observations were conducted to study the aim of our paper. Seven different preschool teachers participated in the interviews and we observed the environment in the different preschools. Our theoretic basis for our paper is Säljö ́s perspective on Vygotsky's sociocultural theory. The part of the theory that are most relevant for our work and that we use in our analysis are communicative interaction, artefacts and mediation. We also base our work on earlier research done by Skans about the preschools didactic practices and by DiCarlo et al. about effect on manual signing on communicative verbalizations in inclusive classrooms. With the help of our analysis we can make different conclusions about preschool teachers work with manual signing. One such conclusion is that there is an awareness among preschool teachers about the manual signing. All of the teachers that participated in our interviews work in one way or another with manual signing in a pedagogically purpose. Beside the manual signing the preschool teachers also use different alternative communicative methods. There is a positive attitude among the preschool teachers to use alternative communicative methods with children in a pedagogical purpose.

Syftet med vår undersökning är att bidra till större kunskap om pedagogers syn på användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) i förskolan. Metoden vi har valt för undersökningen är kvalitativ metod. Resultatet som studien gett visar att forskare anser att tecken är ett naturligt alternativ för yngre barn att uttrycka sig genom innan de börjar tala, vilket bland annat en amerikansk studie pekar på. TAKK visar sig enligt våra informanter vara ett bra språkstöd för alla barn, inte bara för de som har en språkstörning. Våra tankar stärks av förskolans läroplan (Lpfö 98 rev.2010) som menar att alla barn ska ha rätt att uttrycka sig, men alla har inte möjlighet att formulera sig genom det verbala språket. För de barn som inte har ett talat språk kan språkstöd vara ett alternativt sätt att kommunicera med. Det som fastställts i undersökningen är att utformningen av miljön där barnet vistas är betydelsefull i sammanhanget. Vårt primärmaterial visar att miljön bör vara tecknande annars begränsas kommunikationen för barnet. Det har visat sig att det finns synonymer i TAKK, likt dialekter, något som vi och informanterna har olika uppfattningar om. Det kan ses som positivt att få fler ord att uttrycka sig med eller negativt då inte samma språk talas. Litteratur och informanter är samstämmiga där mycket positivt har konstaterats gällande barn och språkstöd.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt barn, med annat modersmål än svenska, interagerar med hjälp av icke-verbalt redskap för att komplettera sin verbala kommunikation på en förskola. Dessutom för att synliggöra TAKK i förhållande till andra icke-verbala redskap. Vår studie är en kvalitativ studie där vi utgick från metoden observation. Vår studie bestå av observationer med barn från en förskola där det fanns barn med annat modersmål. 9 stycken barn deltog i studien som vi observerade för att få kunskap om barnens icke-verbala redskap för kommunikation. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet om barns kommunikation och interaktion med andra människor. Empirin analyserades utifrån tematisk analys. Resultatet visar hur barn använder sig av olika icke-verbala redskap för att kunna föra fram ett budskap i sin kommunikation. Barnen kombinerar många ickeverbala redskap i sina interaktioner, genom ögonkontakt, härma varandra och TAKK är några. I kombinationen använde barnen sig av TAKK tillsammans med andra icke-verbala redskap. Slutsats är att barn med annat modersmål än svenska, använder sig av flera icke-verbala redskap i kombination med ögonkontakt i deras kommunikation.

Inom svenska förskolor idag finns det ett växande intresse för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK. Den här studien syftar till att undersöka och belysa pedagogers uppfattningar kring användandet av TAKK i förskolan vilka inkluderar hur och vid vilka situationer som TAKK används av pedagoger i förskolan samt varför och vilket syfte pedagogerna har bakom sitt teckenanvändande. TAKK innebär att med hjälp av sina händer göra teckenrörelser som ett komplement till sitt talspråk för att förtydliga de viktigaste delarna av det som sägs. TAKK är en metod som används i många förskolor i Sverige. Metoden som har använts i undersökningen är en internetbaserad enkät. Enkätundersökningen omfattar 253 respondenter som har besvarat enkäten. Vid analys och tolkning av resultat har det sociokulturella teoretiska perspektivet tillämpats. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna som deltagit i studien använder sig av TAKK varje dag och vid många olika situationer av dagen. Det framgår att pedagogerna har syften bakom sitt teckenanvändande och att majoriteten har en övergripande positiv inställning till TAKK. Pedagogerna som deltagit anser att alla barn gynnas av att använda TAKK.

Det här är en kvalitativ intervjuundersökning som ämnar att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om TAKK, och dess användbarhet i kommunikation med barnen. Med uppfattningar avses individuellt perspektiv på det egna teckenarbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra subjektivt utvalda förskollärare med relevanta kunskaper om TAKK. En intervjuguide utformades utifrån undersökningens syfte, forskningsfrågor och teoretisk utgångspunkt. Intervjuguiden fokuserar på följande områden med relevans för undersökningen: arbetsteknik, fördelar, utmaningar och påverkan på barngruppen.  Den insamlade empirin har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, där empirin kodas och kategoriseras. Resultatanalysen tar avstamp i det teoretiska ramverket med det sociokulturella perspektivet som bärande element. Från det sociokulturella perspektivet blev den proximala utvecklingszonen och mediering centrala begrepp från teorin. Sammanfattningsvis visar resultatet att TAKK frekvent tillämpas vid rutinmässiga övergångar. De förskollärare i undersökningen som arbetar med äldre barngrupper prioriterar TAKK till barn i behov av särskilt stöd medan de förskollärare i undersökningen som arbetar med yngre barn tillämpar TAKK till hela barngruppen. Framförallt anses teckenanvändning skapa möjligheter för ett sekundärt kommunikationsalternativ hos barnen och inga specifika språkutvecklande effekter pekas ut. Utmaningar med TAKK ringas in som låg utbildning för området, höga krav och tidspress av undersökningens informanter. Resultatet visar att TAKK anses vara ett stöd i arbetet, både för barn och vuxna, eftersom det underlättar för personal och barngrupp att förstå varandra.

Studiens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv synliggöra hur pedagoger i förskolan arbetar med barnspråksutveckling genom stöttning i TAKK. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har empiri hämtats genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskolepedagoger samt genom observationer gjorda hos tre av förskolepedagogerna. Resultatet visar när, hur och varför TAKK används som språkverktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. En analys av den insamlade datan har gjorts med utgångspunkt i studiens tidigare forskning och teorianknytning; det sociokulturella perspektivet där begreppen proximala utvecklingszonen och scaffolding ingår. Utifrån studiens resultat kan vi se att TAKK är ett viktigt verktyg för att främja barns språkutveckling, men det krävs att arbetslaget aktivt arbetar med TAKK för att det ska fungera i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger använder TAKK och beskriver dess betydelse för barns utveckling och sociala liv i förskolan. Den metodologiska ansatsen är narrativ och utifrån fyra intervjuer och en enkät med 25 svar bearbetas forskningsfrågorna: Hur beskriver förskolepedagoger TAKK i förskolan? Hur kan TAKK bidra till barns språkutveckling enligt pedagoger? samt hur kan TAKK användas i verksamheten/knytas till förskolans utbildning? Pedagogernas narrativ analyseras med stöd i den sociokulturella teorin. Resultatet visade att TAKK innebär enligt pedagogerna en fördel för barnens språkutveckling men även utveckling i sociala och kommunikativa sammanhang i förskolan. Många pedagoger har liknande erfarenheter och uppfattningar om TAKK. Vi kan konstatera med insamlade data, teoretiker och forskare att språket gynnas av TAKK och att pedagoger anser att TAKK är ett bra hjälpmedel. Utifrån respondenternas narrativ kan det konstateras att det har stor betydelse för barnen att förstå och göra sig förstådda men också ta del av och inkluderas i förskolans sociala liv och rutiner.