Abstrakt I vår studie har vi undersökt förskollärares användning av Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i relation till flerspråkiga barn. Syftet med studien är att undersöka om och hur förskollärare använder sig av TAKK i kommunikation och samspel med flerspråkiga barn och hur detta bidrar till inkludering och gemenskap. Utifrån syftet och våra teoretiska utgångspunkter har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer följt av korta observationer av miljön på de studerade förskolorna. Studiens datamaterial bearbetades och analyserades genom att genom att sortera, reducera och argumentera utifrån centrala begrepp i våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet av studien visar att TAKK är gynnsamt för flerspråkiga barn, såväl som för de yngre barnen. Resultatet visar vidare att TAKK leder till inkludering, gemenskap, demokrati samt utveckling och lärande hos barnen. Studien avslutas med en diskussion om studiens metodval och det resultat som framträder i datainsamlingen. En central slutsats i studien är att informanterna upplever TAKK som ett bra komplement som bidrar till inkludering och gemenskap för flerspråkiga barn. Verksamheten styrs av tid och resurser och det är därför viktigt att bedriva forskning och byte av erfarenheter för att sträva efter en utvecklande och likvärdig förskola. Nyckelord Flerspråkighet, Gemenskap, Inkludering, Kommunikation, Språk, TAKK- Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare säger sig arbeta med TAKK i förskolan för att skapa en språkstimulerande miljö. Utifrån detta genomfördes studien genom att samla information kring tidigare forskning samt litteratur för att skapa en förståelse för hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) bör användas för att stimulera barns språkutveckling. Studien utformades med en onlineenkät där yrkesverksamma förskollärare gavs möjlighet att besvara både slutna och öppna frågor kring deras användande av TAKK i förskolan. Analysen gjordes på ett sådant sätt att det insamlade materialet sammanställdes för att synliggöra mönster som framkom i respondenternas svar. Det som synliggjordes i studien var främst förskollärares vilja att nyttja TAKK i förskolans utbildning, men att det finns en variation hur kompetensen ser ut beroende på om förskollärarna genomgått någon form av kurs. I studien angav alla förskollärare att TAKK används i viss mån, men det synliggörs en viss variation i vilken utsträckning TAKK används beroende på teckenförråd samt kunskaper kring hur detta bör användas. Detta ledde oss fram till de slutsatser som tagits, den första slutsatsen berör vikten av att erbjuda alla barn en funktionell kommunikationsmetod. Den andra slutsatsen som studien resulterat i är att användningen av TAKK bidrar till alla barns möjlighet till delaktighet i förskolans utbildning och den tredje slutsatsen handlar om att TAKK är av nytta för alla barn språkutveckling.

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet.  Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv. De frågor vi söker svar på är: Vid vilka tillfällen under skoldagen arbetar pedagogerna inom grundsärskolan med TAKK? Vilka TAKK-kunskaper har pedagogerna i grundsärskolan? Hur ser rektorerna inom grundsärskolan på pedagogernas arbete med TAKK och hur möjliggör de detta? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och specialpedagogik. Valet av vår teoretiska utgångspunkt vilar på det sociokulturella samt det utvecklingsekologiska perspektivet, där det påvisas att vi alla ingår i en social kontext och ett system där samtliga aktörer kring individen påverkar varandra. Vi har även blivit inspirerade av hermeneutiken, denna kan förstås som en tolkningslära, där det handlar om att söka förståelse för människors varande. Resultatet visar på att det inom grundsärskolan finns en positiv syn på TAKK som kommunikationsmetod. Pedagoger och rektorer anser att det är en metod som bör prioriteras i undervisnings och fortbildningssituationer. Studien visar dock att detta inte är något som prioriteras i praktiken, då pedagogerna ofta själva tar ansvar för sin kompetensutveckling inom TAKK. Resultatet visar också att elever inom grundsärskolan som använder TAKK oftast bara erbjuds en väldigt liten arena för delaktighet och sammanhang, då personal och skolkamrater utanför klassen oftast inte kan kommunicera via TAKK. Generellt kan sägas att pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper i TAKK för att kunna erbjuda samtliga elever på skolan en kommunikativ miljö. Studien påvisar dock att rektorerna lägger stor vikt vid och gärna anordnar fortbildning, men den måste initieras av pedagogerna. Detta arbete kan ge en inblick i hur pedagoger och rektorer tänker kring och värderar arbetsmetoden TAKK. Den kan ge de olika undersökningsgrupperna värdefull insikt i hur den ”andra sidan” tänker och studien kan genom det förhoppningsvis överbrygga en del hinder så att samtlig personal i skolan hjälps åt att hitta bra arbets- och utbildningsformer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka potentialen av TAKK (Tecken Som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) i undervisningen av främmande språk i den svenska skolan. Genom en kvasiexperimentell utvärdering tillämpades TAKK under en lektion i spanska där 18 elever skulle lära sig 24 nya ord om mat. Eleverna gick i åk 6 och studerade nybörjarspanska. Orden lärdes ut på ett traditionellt sätt genom att säga och skriva dem men orden 1-12 ackompanjerades dessutom av ett TAKK tecken som eleverna uppmanades att härma. Eleverna förhördes skriftligt vid tre tillfällen på en period av två veckor; glosförhör 1 bestod av 24 ord utan bilder på tecknen, glosförhör 2 bestod av 24 ord och bilder på tecknen för orden 1-12. Glosförhör 3 bestod av endast 12 bilder på tecknen för ord 1-12. Orden skulle översättas till svenska förutom vid tredje tillfället där det skulle skrivas på spanska. I ljuset av Paivios (1971) Dual Coding Theory och The Additivity Hypothesis visade resultatet på glosförhören en positiv inverkan av gesterna/tecknen på inlärningen av orden. Alla elever fick ett högre antal rätt översatta ord vid glosförhör 2. Man kan försiktigt dra slutsatsen att tecknen från TAKK bidrog till en förbättrad memorering av orden då de lagrades i vårt multimodala minne där de lämnade två interrelaterade minnesspår.

No description available.

SammanfattningEriksson, Annika & Brandt, Sara (2019) TAKK- en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan (Sign Supported Speech – a Way to Achieve an Accessible Learning Preschool Enviroment) en kvalitativ studie om förskolechefers och specialpedagogers syn på TAKK som en utbildningsinsats i förskolan. BakgrundVi arbetar som förskollärare i en kommun som har bedrivit utbildningsinsatser under ett antal år för att utbilda pedagogerna i TAKK. Utbildningsinsatsen ses som en del i att uppnå en tillgänglig lärmiljö. Vi blev nyfikna på vilka förväntningar och krav som utbildarna (specialpedagogerna) och ledningen har på hur kompetensen ska användas. Syfte Syftet med studien är att belysa hur utbildningsinsatser avseende TAKK kan påverka verksamheten i en kommuns förskolor. Vidare syftar studien till att fånga olika aktörers bild av TAKK-utbildningens funktion och betydelse.Preciserade frågeställningar●Vilken funktion och betydelse har TAKK i verksamheterna enligt de olika aktörerna?●Hur ser de olika aktörerna på valet av TAKK som en kommunövergripande utbildningsinsats?●Vilket genomslag har utbildningsinsatsen fått enligt de olika aktörerna?Teoretisk och metodologisk ansatsVår undersökning har sin utgångspunkt i en utbildningsinsats för pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi har valt att belysa dels själva utbildningsinsatsens innehåll och dess teoretiska bakgrund, dels utbildningsinsatsen ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Vi har valt att använda oss av organisationsteori för att analysera resultatet i denna undersökning. Inom organisationsteori finns ett flertal perspektiv, i denna uppsats ligger fokus på det kulturella perspektivet och Human Relations eftersom dessa lyfter betydelsen av anställdas förståelse och engagemang för ett lyckat förändringsarbete. Vi har valt att använda oss av John Kotters förändringsmodell (Bolman & Deal, 2015) samt Fowelins (2012) fyra faser i ett förändringsarbete. Undersökningen gällande utbildningens innehåll baseras på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på kommunikation och språkutveckling och att lärande och utveckling är beroende av interaktion och kommunikation. När människor samspelar och deltar i ett sammanhang ges möjligheter för kunskaper att utvecklas. Scaffolding (stöttning) kan ses som en central utgångspunkt i denna undersökning. Precis som ett hus behöver byggställningar under byggtiden, behöver människan stöd och stöttning i sin utveckling och lärande av ämnen som ligger precis utanför hennes förmåga, den proximala utvecklingszonen, eller utmaningszonen (Säljö, 2000). Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av insamlat material utifrån både enskild intervju och intervju i fokusgrupp.Resultat och specialpedagogiska implikationerUndersökningen visar att TAKK som kommunikationsförstärkning uppfattas av både förskolechefer och specialpedagoger som ett verksamt verktyg för barns kommunikation och språkutveckling. Förskolecheferna menar att de tydligt ser att det är gynnsamt för barn att pedagogerna medvetet förstärker språket. Genom att studera TAKK-utbildningen som ett förändrings/förbättringsarbete utifrån John Kotters (Bolman & Deal, 2015) förändringsmodell kombinerat med Fowelins (2012) förändringsmodell har vi funnit att ett sådant arbete måste få ta tid och att det är viktigt att både leda och lära långsamt. Under processens gång gäller det att ledare kan hålla i och förmedla sin vision om vad som kommer att förändras när målet är nått och varför förändringen är viktig ur ett verksamhetsperspektiv. Specialpedagogerna i denna undersökning har märkt av att det används mer och mer TAKK i många av kommunens förskoleverksamheter, särskilt på avdelningar som har många små barn och även i de verksamheter som har barn med annat modersmål än svenska.

Syftet med studien har varit att inventera och jämföra materialen bildstöd och TAKK som multimodala och inkluderande verktyg i förskolan samt att undersöka vilket meningsskapande materialet kan ge barn i förskolan. I studien har fotografier av bildstöd och TAKK insamlats och en tematisk analysmetod i kombination med ett socialsemiotiskt perspektiv har använts. Resultaten visar att barns möjligheter att kommunicera och skapa mening påverkas av materialens olika utseende och egenskaper. Materialen från de olika förskolorna föreställer främst rutinsituationer och ofta förekommande föremål/material såsom mat och leksaker medan det saknas andra situationer såsom fri lek och spontana sociala samspel. Representation av olikheter, såsom hudfärger och kön, är också något som lyser med sin frånvaro i flertalet av materialen. Fotografiernas stora variation i utseende i både färgsättning, figurer och text tyder på att valen kring materialen inte alltid är genomtänkta. Förskolor skulle därför kunna erbjuda bildstöd och TAKK på många olika sätt och med stor variation, där medvetna val i utformandet av materialet möjliggör för större användningsområde, ökad inkludering samt ökade möjligheter till meningsskapande.

Den aktuella studien handlar om att hur pedagogerna tänker och arbetar kring barn i behov av särskilt stöd samt hur dem tolkar barn i behov av särskilt stöd. Jag har använt av mig kvalitativ metod i form av strukturerad intervjua sedan har jag analyserat med hjälp av sociokulturella perspektivet.  Resultatet i min studie visar att brist på kommunikation., socialt samspel blir de vanliga svårigheter hos barnen. Pedagogerna använder sig av olika artefakter för att stödja deras kommunikation. I mina intervjuar och i tidigare forskning benämns vikten av specialpedagogernas roll och hur dem samarbetar med förskolan. Med hjälp av specialpedagogernas stöd vidtar pedagogerna åtgärder.

Syftet med detta arbete är att generera kunskap om förskollärares användande av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) för att förstärka det verbala språket i förskolor. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med fyra förskollärare från två olika kommuner. Arbetet inleddes med en genomläsning av tidigare forskning och litteratur gällande TAKK. Studien har tagit teoretisk utgångspunkt i det relationella samt det sociokulturella perspektivet. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och materialet bearbetades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att förskollärare framhåller positiva effekter av att använda TAKK med barn i förskolans verksamhet. Resultatet visar vidare att det är olika i vilken omfattning och med vilka barn TAKK används i förskolor. Detta ledde fram till slutsatserna att den enskilda förskollärarens intresse för TAKK är av betydelse, att förskollärare behöver erbjudas utbildning inom TAKK och att TAKK är bra för alla barn.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling. Någon konkret språklig stimulans utifrån den fysiska språkmiljön går av resultatet inte att påvisa. Den sociala språkmiljön kring barnet har under dagen för studien utgjorts av samtal, fri lek, högläsning och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Stimulans av så väl fonologiska, semantiska, grammatiska som pragmatiska aspekter av barnets språkutveckling går under dagen att utläsa. Undersökningens resultat visar på att enskilda barns språkliga stimulans till stor del är beroende av kompetenta och engagerade vuxna med förmåga att tillsammans med barnen skapa lustfyllda och kreativa miljöer.