Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare upplever sitt arbete med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som beskrev vad Tydliggörande pedagogik var för dem, hur de arbetar med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön och om de upplever några möjligheter eller utmaningar i det arbetet. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund. Studiens huvudsakliga resultat visade att förskollärarna har en gemensam syn på att Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika verktyg och strategier i lärmiljön för att göra vardagen på förskolan hanterbar, begriplig och meningsfull. Samtliga förskollärare upplever positiva möjligheter i arbetet med Tydliggörande pedagogik, dels att alla barn gynnas av att vardagen blir tydlig, dels att pedagoger får en bättre arbetsmiljö. De utmaningar som framkommer av studien är att det saknas kompetensutveckling i verksamheten och att pedagoger inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Vi drar slutsatserna att det behövs mer forskning och kompetensutveckling inom fältet, pedagoger behöver ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen och att alla barn gynnas av att ha en tillgänglig lärmiljö.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur några förskollärare använder sig av tydliggörande pedagogik med inriktning på bildstöd och tecken som kommunikativa redskap i förskolan. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare anser att detta kan skapa förutsättningar för barns kommunikation, delaktighet, begriplighet och inkludering. De forskningsfrågor som väglett oss i vår studie är Vad har förskollärare för syn på arbetet med tydliggörande pedagogik för samtliga barn i förskolan? Vilken betydelse uppfattar förskollärarna att bildstöd och tecken som stöd har för barns inkludering och kommunikation? I vilka situationer används tydliggörande pedagogik, som TAKK och bildstöd i förskolan? I denna studie har semistrukturerade intervjuer med sex förskollärareanvänts för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Den sociokulturella teorin där samspel och kommunikation ses som en grundförutsättning för lärande har vart studiens utgångspunkt. Analysen har genomförts genom att kategorisera respondenternas svar utefter på vilket sätt de arbetar med just bildstöd och tecken som stöd samt deras syn på arbetssättet tydliggörande pedagogik. Resultatet visar att alla respondenter anser att tecken och bildstöd kan vara gynnsamt för alla barn, inte endast de som är i behov av det på grund av språkliga förseningar eller liknande. Det framgår även att flera av respondenterna anser att tydliggörande pedagogik är lättare att använda vid de planerade situationerna som till exempel samling, måltidssituation och liknande. Respondenterna ansåg att det är svårare att använda denna typav arbetssätt i de spontana situationer som uppstår. Några av respondenterna menade även att tydliggörande pedagogik inte används i samma utsträckning om det inte finns barn i behov av det i barngruppen. Det framkom även att flera av respondenterna anser att det krävs en samsyn om vikten av att använda tydliggörande pedagogik i hela arbetslaget för att skapa rutiner kring arbetssättet.

No description available.

Inledning:Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Barn utvecklar en förståelse i sin omgivning och genom att språket utvecklas i interaktion med andra barn och vuxna. Förskolans verksamheter strävar efter att anpassa verksamheten där alla barns behov samt förutsättningar blir tillgodosedda. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan agera som ett verktyg hos barn och vuxna där talet sviktar och uttalet är försämrat.Syfte:Denna studie handlar om att få en större inblick om vilka möjligheter finns att arbeta med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Syftet med studien var att få fram vilka framgångsfaktorer som kan bidra till att TAKK fungerar i förskoleverksamheten.Metod:Metoder som användes i den kvalitativa studien var intervju, telefonintervju och observation. För att kunna fullfölja analysen och datainsamlingen gjordes transkriberingar för att sammanställa de två förskollärarna och tjänstemannens intervjuer och observation.Resultat:Resultatet av studien sammanfattar flera positiva faktorer i användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikationsform för barn med eller utan språkstörning och flerspråkiga barn. TAKK används som en förstärkning till det talade språket för att konkret visualisera orden med hjälp av tecken. Det som ytterligare framkom i resultatet är att barn med ett annat modersmål än svenskan gynnas av att använda tecken för att förstärka förståelsen för de symboler som representerar ord.

In this study I will examine the general view among preschool teachers on the use of sign as support as a complement in order to enhance communication. I have focused this work on children between the one and three years of age. The main aim of this study is to investigate how sign as supportis used in the daily work in different preschool and how this method affects the development of verbal communication between the children and teachers. I want to find out more about the general view and the advantages and possible disadvantages this method introduces on the daily work among the teachers who actually uses this tool. This is particularly important as the foundation of the children’s ability to continue to grow and developed are made during this time.To help the younger children improve their communication skills it is the view of this author that sufficient support and tools are required at an early stage, preferably as early as possible, task to provide the teachers with sufficient means to accomplish this. A web enquiry is used as the main tool to get an up to date information about how the teachers use sign as support these days as well as the opinions about its advantages and disadvantages where a number of relevant questions are putto the participatingteachers.The result show for example that a majority, 96 of 100, findssign as support very helpful approach. Only fourfound other means more appropriate on an individual basis. Additionally, it was found that digital media and tools were not a tool commonly applied when using the sign as supportmethod. This suggests that the potential for improving the sign as supportmethod further seem very promising in the future. / I min studie undersöker jag några pedagogers syn på användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag har valt att inrikta mig på de pedagoger som arbetar med de yngrebarnen (1-3 år). Syftet med min studie är att undersöka hur TAKK används i verksamheten och hur den utifrån pedagogernas perspektiv påverkar de yngre barnens språkutveckling. Jag vill därför få en inblick i hur pedagoger som använder TAKK upplever verksamheten med hjälp av detta hjälpmedel. Förskolans verksamhet är viktig eftersom denna tid i livet högst avsevärt påverkar hur barnet kommer att utvecklas i framtiden. För att de minsta ska få en bra start på sin språkutveckling anser jag att det är väsentligt att de får rätt stöd och verktyg av oss pedagoger på förskolan för att utveckla sitt språk i så tidigt stadium som möjligt. Genom att använda mig av metoden webbenkät kan jag få ett bra underlag på hur metoden TAKK används och upplevs i dagens samhälle med hjälp av ett antal relevanta frågor som presenteras för respondenterna i enkäten. I mitt resultat kommer det fram att en stor majoritet, 96 respondenter av 100, tycker att TAKK hjälper alla små barn med deras språkutveckling på ett bra sätt. Endast fyra respondenter tycker att de hjälper barn med behov av språkstöd bäst i sin språkutveckling genom att ge dessa extra stödåtgärder individuellt. Dessutom framkommer det att digitala media ännu inte har något större stöd i användandet av TAKK vilket antyder att metoden har stor potential för att utvecklas ytterligare.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga. / TAKK för Språket

Syftet med studien är att undersöka förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Studien är utförd med en kvalitativ metod med intervjuer med förskollärare för datainsamling. Teorin som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på språk, kommunikation och det sociala samspelet mellan människor. De som medverkat i studien är fyra förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Resultatet som framkom i studien är att förskollärarna tyckte att det var en fördel att använda sig av TAKK som komplement till talspråk med alla barn i verksamheten. Vid användning av TAKK har förskollärarna märkt att barn har mycket lättare att ta till sig det verbala språket när förskolläraren använder sig av tecken till de viktigaste orden i en mening. Det som förskollärarna ansåg som en svårighet är att alla i arbetslaget inte är lika intresserade att använda sig av TAKK i verksamheten. Vidare framkom resultat från förskollärarna i studien att barn är nyfikna och intresserade av ämnet TAKK. Det framkom även att när hela arbetslaget är konsekvent i sin användning av TAKK syns det tydligare i verksamheten. En av förskollärarna uttryckte att TAKK förhoppningsvis och med stor säkerhet kan ge språkutvecklingen en god skjuts framåt. Fler upptäckter i studien är att vissa förskollärare ser på TAKK som ett komplement och att vissa upplever att de har ett krav på sig att lära sig att använda TAKK. TAKK är bra att kunna när det börjar nya barn på förskolan som är i behov av tecken som stöd. Enligt förskollärarna i studien finns det barn i förskolan som engageras av tecken och lyssnar bättre om de av någon anledning inte är koncentrerade på att lyssna. Då kan det vara en fördel att använda sig av TAKK. En av förskollärarna uttrycker tydligt att tecken underlättar förståelsen och finns som ett stöd för språkförståelsen hos barn.

I denna studie har jag tittat närmare på Tecken som Alternativ och KompletterandeKommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation(GAKK). Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för vilken inställning förskollärare har till språkutvecklingsmetoderna TAKK och GAKK. Denna studie undersöker också om det finns olika synsätt på dessa språkutvecklingsmetoder samt om synsätten påverkar användningen av TAKK och GAKK i förskolans verksamhet. Det har formulerats tre olika frågeställningar som genomsyrar studien. Studien tar upp vad tidigare forskning säger om TAKK och GAKK, pedagogernas inställning till dessa språkutvecklingsmetoder, barns språkutveckling och det sociokulturella perspektivet. Genom intervjumetoden har två utbildade förskollärare, varav en som arbetar på en språkförskola, blivit intervjuade. Dessa svar har analyserats och blivit diskuterade för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna har en positiv inställning till språkutvecklingsmetoderna då de anser att TAKK och GAKK stödjer, utvecklar, förtydligar och förmedlar kommunikationen hos barnen. Detta stämmer överens med den forskning som tas upp i denna studie.

The purpose with this study is to examine how educators work with ACC (KWS) as inclusion in preschools. As future educators it is in our interest to contribute with more knowledge about the method and its ability for inclusion for all children. The study was carried out as a qualitative investigation. The empirical material was gathered thru semi-structured interviews in form of interviews with different educators and with different experience of the method. We chose the sociocultural theory, the communication theory and the didactic theory for our analysis of the material. The result of the study shows that although the educators have the proper education with the method, the use of it is sometimes sparse due to time, will or effort of the co-workers, themselfs or families of the children. It is important to work with ACC (KWS) from both an organization, group and individual perspective, as it takes time to build up effective communication methods. All the educators we interviewed are comfortable with the use of the ACC (KWS) method and see the positive outcome of the method. The result of our study also shows that the educators who regularly use the method see more opportunities for inclusion of all children.

I denna studie har förskollärares arbetssätt samt upplevelser av hinder och möjligheter i arbetet med flerspråkighet undersökts. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor. Empirin har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och teorin om transspråkande samt diskuterats utifrån bakgrund och tidigare forskning. Både bakgrund och tidigare forskning pekar på många kognitiva och sociala fördelar för flerspråkiga barn. Resultaten i studien pekar på många likheter mellan hur förskollärarna arbetar med flerspråkighet. De har alla ett öppet och tillåtande förhållningssätt gentemot flerspråkigheten och använder många användbara metoder så som bildstöd, TAKK och digitala verktyg. De hinder som framkom ur resultatet var tidsbrist, många olika språk i barngruppen samt barn som inte vill tala sitt modersmål i förskolan. Denna studien bidrar med kunskap i hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.