Beröring är ett brett ämne som bland annat innefattar taktil beröring, taktil massage samt massage. Behovet av beröring förstärks när vi drabbas av sjukdom, men beröring används ändå sällan inom somatisk vård. Det är därför av vikt att personal inom sjukvården är väl medvetna om hur de berör patienter samt hur det kan påverka patientens välbefinnande. Syftet var att belysa patientens upplevelse av beröring som vårdande handling. Examensarbetet är en litteraturöversikt som grundar sig på 10 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Resultatet visar fördelar med beröring där patienter upplever beröringen som avslappnande, smärtlindrande samt att det bidrar till ett ökat välbefinnande. Beröring kan även generera känslor som upplevs obehagliga vilket ger utövaren ett ansvar i att vara lyhörd för patientens reaktioner och känslor, det visar att beröring alltid skall ske på patientens villkor samt att det är patienten som sätter gränserna för beröringens förutsättningar. Slutsatsen är att beröring som enkel vårdhandling ger patienten upplevelsen av ökat välbefinnande och hälsa. Det visar även på en ökad uppfattning av trygghet och bättre relation till vårdaren.

Det övergipande syftet med studien är att undersöka seende och/eller hörande partners uppfattningar och erfarenheter kring taktil/kroppslig kommunikation tillsammans med en person med medfödd dövblindhet. Vidare är syftet att beskriva hur omgivningen kan ge möjligheter till att utveckla ett språk för personen med medfödd dövblindhet. Studien baseras på ett kvalitativt fokus genom en fallstudie. I fallstudien har video använts för att spela in sekvenser över personen med medfödd dövblindhet och dennes assistenter under en period av två månader. Tre filmsekvenser valdes sedan ut som samtalsbas i intervjuer. Fokusgruppsintervjuer med samtliga assistenter samt enskilda intervjuer med var och en har genomförts. Resultatet inordnades i teman med respektive underkategorier utifrån en innehållsanalys. Studien visar att partners roll är mycket viktig och att de har en stor betydelse då kommunikationspartnerns kommunikativa förmåga är viktig för och påverkar den dövblinda personen egen kommunikativa kompetens. Omgivningens syn på och tilltro till individens förmåga är även viktig för att på så sätt kunna ge möjlighet till en språklig utveckling En bra relation med trygghet och tillit som grund går hand i hand med partnerns kommunikativa kompetens och båda är lika viktiga. Partnern måste kunna avläsa och tolka personens stämma och svara upp i kommunikationen med en taktil/kroppslig utgångspunkt. Motivation och intresse för kommunikationen från personen med medfödd dövblindhets sida kunde ringas in som en stor utmaning i arbetet med att ge möjligheter för språklig utveckling.

I denna studie undersöks sambandet mellan visuella och taktila stimuli i Virtual Reality med avstamp i frågeställningarna: Hur stor roll spelar sambandet mellan visuella stimuli och taktila stimuli i en Virtual Reality-installation? Hur förändras deltagarens inlevelsekänsla när detta samband ändras? Hur förändras deltagarens rumsuppfattning när detta samband ändras? För att besvara frågeställningarna skapades två olika versioner av en interaktiv VR-installation utefter metoden forskning genom design. En av versionerna hade korrekt samband mellan visuella stimuli och taktila stimuli, det vill säga att deltagaren fysiskt kunde röra vid det denne såg med hjälp av fysiska objekt som var placerade i samma rum som installationen upplevdes i. Den andra versionen hade felaktigt samband mellan visuella stimuli och taktila stimuli, vilket innebar att de fysiska objekten hade flyttats en aning i Virtual Reality-installationen så att de ej speglade objekten i verkligheten. Det vill säga att informationen deltagaren avläste vid beröring ej stämde överens med informationen deltagaren avläste med synen. Därefter fick fyra deltagare testa dessa installationer och svara på frågor i en öppen intervjuform. Resultatet kopplades tydligt till Csíkszentmihályis flow-teori; när sambandet mellan dessa stimuli ej var korrekt så förändrades deltagarnas rumsuppfattning vilket bidrog till att de kände en lägre inlevelsekänsla. Möjligheten att kunna vidröra de fysiska objekten i sig ansågs dock som mer inlevelserikt än ifall möjligheten ej funnits där. Det ses även som styrkan med denna studie; att resultatet tydligt speglade de valda teorierna. Svagheten med studien var att resultatet enbart grundas på data från intervjuer med fyra deltagare, då flera ej hanns med inom tidsramen för studien.

Bakgrund: Smärtsam och långdragen latensfas är ett problem inomförlossningsvården idag då det ofta bidrar till komplikationer som till exempel förhöjd andel kejsarsnitt och postpartuminfektioner 2002). Taktil massage har visat sig kunna bidra till ökat välbefinnande och avslappning hos gravida kvinnor med hyperemisis). Studier som utvärderat effekter av taktil massage på latensfasen under förlossningen saknas. Syfte: Att jämföra effekterna av standardbehandling, musikterapi och taktil massage med enbart standardbehandling under latensfasen. Design: Randomiserad kontrolleradpilotstudie. Plats för genomförande: Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Deltagare: 40 kvinnor som väntar sitt första barn som söker förlossningen på grund av en smärtsam latensfas. Primär utvärderingsvariabel: etablering av aktivt förlossningsskede. Sekundära utvärderingsvariabler: användning av smärtlindring och förlossningsutfall. Resultat: Etableringen av aktivt förlossningsförlopp, användning av smärtlindring och förlossningsutfall skiljde sig inte åt mellan grupperna. Färre kvinnor som fått taktil massage använde Tablett Citodon (p= 0,0475) men i övrigt skiljde sig inte användningen av smärtlindring åt mellan behandlingsgrupperna. Slutsats: Taktil massage under latensfasen påverkar inte etablering av aktivt förlossningsförlopp, användning av smärtlindring, förlossningsutfall eller barnets hälsa. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

<p>Arbetet syftar till att fördjupa vår egen kunskap om massage i skolan. Vi vill påvisa huruvida våra tankar kring massage i skolan stämmer överens med den uppfattning som elever och lärare har. </p><p>Vårt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock på undersökningen som utgörs av både en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att få svar på om elevernas beteende gentemot varandra och mot läraren förändras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn föräldrarna har på massage i skolan samt vilka olika arbetssätt det finns angående massage och beröring. </p><p>Enligt våra intervjuer tyckte flertalet av eleverna att det är bra med massage i skolan. Även de berörda lärarna och föräldrarna hade en positiv syn på massagen. </p><p>Arbetet har utmynnat i att många av våra tankar och åsikter kring massage i skolan har bekräftats.</p>

<p>Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrån "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra</p><p>undervisningen begränsad, ur både elevens och lärarens synvinkel. Många elever når inte upp</p><p>till skolans uppställda mål. För att hjälpa elever i sitt lärande, menades i uppsatsen, att</p><p>användandet aven lärstilsteori kan vara ett sätt och om lärare är medvetna om sin lärstil kan</p><p>det vara en faktor som påverkar elevers lärande positivt. Syftet med uppsatsen var att</p><p>kartlägga vilka lärstilar svensklärare har i årskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att</p><p>belysa olika undervisningsmetoder som är lämpliga inom respektive lärstil. För att kartlägga</p><p>svensklärares lärstilar har lärstilsteorin The Dunn & Dunn Learning Style Model och teorins</p><p>analysinstrument; stilenkäter använts. Av enkätens olika stildrag redovisades de fyra</p><p>sinnesmodaliteterna; det visuella, det auditiva, det taktila och det kinestetiska och en</p><p>redogörelse för visuella och auditiva lärstilars metodiska inslag, matchande taktil och</p><p>kinestetisk lärstil gjordes. Resultatet i undersökningen visade att flest svensklärare har visuell</p><p>lärstil och att många även har en auditiv lärstil och det är fler lärare som har taktil lärstil i</p><p>jämförelse med kinestetisk. Då den vanligaste undervisningspedagogiken i skolan stimulerar</p><p>auditivt och visuellt, och de flesta lärarna i underökningen har visuell och auditiv lärstil kan</p><p>det innebära att många svensklärare i undersökningen undervisar så som de själva lär sig.</p>

<p>Palliativ omvårdnad av patienter med cancer ställer höga krav på</p><p>sjuksköterskan eftersom det måste finnas ett känslomässigt och</p><p>personligt engagemang. Där den traditionella medicinen inte är</p><p>tillräcklig kan komplementär behandling som taktil massage vara</p><p>ytterligare ett redskap för sjuksköterskan att använda vid</p><p>symtomlindring av oro och ångest. Ur ett fysiologiskt perspektiv</p><p>aktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem och</p><p>psykologiskt främjas den mellanmänskliga kontakten. Syftet med</p><p>litteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter för</p><p>lindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement för</p><p>sjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. I</p><p>litteraturstudien som genomfördes användes tolv vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsam</p><p>effekt på symtomen oro och ångest hos patienter med cancer i livets</p><p>slut. Inom dagens forskning råder en brist gällande effekten av taktil</p><p>massage som symtomlindring av oro och ångest. Fler studier krävs för</p><p>skapandet av evidens gällande den taktila massagens effekter på</p><p>symtomen oro och ångest.</p>

<p>Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring?</p><p>Syfte: Vår avsikt var att undersöka om – och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter.</p><p>Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse. I våra referensramar har vi även tagit fasta på teorier kring servicelandskap, produkt och katalog (direktreklam).</p><p>Slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen tycker att känselsinnet är ett viktigt medel för att nå kunderna. Trots att de intervjuade företagen uttrycker känselsinnets stora betydelse för marknadsföringen har de inte utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av detta. Vår slutsats är därför att sinnesmarknadsföring, i synnerhet känselsinnet, måste utvecklas inom marknadsföringsteorin. Endast när ett tydligt ramverk skapats kan sinnesmarknadsföringsteorier implementeras i praktiken.</p> / <p>Presentation of the question: How do furniture stores and companies use the tactile sense in marketing?</p><p>Purpose: Our purpose was to investigate if – and in that case how – the companies within this business use the tactile sense in warehouses, products and catalouges.</p><p>Method: We used an abductive method in a qualitative mode of procedure. This was mainly done by in-depth interviews with three representatives of the chosen companies within the furniture business.</p><p>Frame of reference: Sense-marketing is a rather new phenomenon, but it is something, we believe, that is here to stay. Sense-marketing is all about involving all of the human senses and engaging the customer. Regarding the tactile sense in marketing the idea is that customers should be able to touch and try the product. The tactile sense is one of the human senses that companies should use to create an extensive and total experience. In our frame of references we also used theories regarding servicescape, product and catalogue (direct marketing).</p><p>Conclusion: The result of this report shows that these companies do believe that the tactile sense is of great importance in reaching the customers in a more effective way. Despite this fact none of the three companies had yet developed a specific strategy within their marketing. Our conclusion is therefore that the theories regarding sense-marketing, in particular the tactile sense, needs to progress and evolve. Only when there is a clear and basic framework can the theories be implemented in practise by marketers.</p>

No description available.

Arbetet syftar till att fördjupa vår egen kunskap om massage i skolan. Vi vill påvisa huruvida våra tankar kring massage i skolan stämmer överens med den uppfattning som elever och lärare har. Vårt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock på undersökningen som utgörs av både en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att få svar på om elevernas beteende gentemot varandra och mot läraren förändras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn föräldrarna har på massage i skolan samt vilka olika arbetssätt det finns angående massage och beröring. Enligt våra intervjuer tyckte flertalet av eleverna att det är bra med massage i skolan. Även de berörda lärarna och föräldrarna hade en positiv syn på massagen. Arbetet har utmynnat i att många av våra tankar och åsikter kring massage i skolan har bekräftats.